|
 1647 - 1716 (68 år) |
 Statsman, rådgivare till Karl XII. |
|
Carl Piper föddes i Stockholm den 29 juli 1647 som son till Carl Piper och Ingrid Charlotta Ekenbom.
Efter sex års akademiska studier i Uppsala fick han 1668 tjänst i det kungliga kansliet där han gjorde sig känd för sina ovanliga åsikter och stora energi.
1679 blev han adlad och utnämnd till sekreterare i kammarkollegium,
en plats, som för den just då begynnande reduktionen fordrade ett oerhört arbete, men också innebar en betydlig makt.
1689 blev han kansliråd och statssekreterare och från den stunden kungens
högra hand vid handhavandet och ledningen av de inrikes angelägenheterna. Det förtroende som Karl XI hyste till honom, skrev han om i sitt testamente som han gav åt sin son Karl XII.
Vid 43 års ålder (1690) gifte han sig med 17-åriga Kristina Törnflycht.
Knappt hade Karl XII stigit upp på tronen förrän han ville överösa Piper med utmärkelser, vilket gjorde att många blev avundsjuka och han fick en massa fiender. Han undanbad sig därför att få några fler utmärkelser men utan förvarning blev han i alla fall 1697 utnämnd till kungligt statsråd och 1698 upphöjdes han till friherre och greve.
Efter Bengt Oxenstiernas död 1702, blev han kansler över Uppsala universitet och utnämndes 1705 till överstemarskalk vid kungens hov.
Under första hälften av Karl XII:s styrelse var han själen i alla rådslag och genom honom gick alla ärenden, så väl ut- som inrikes.
Hans förmak vimlade av uppvaktande och tjänstsökande, som mycket väl visste, att utan den mäktige kungagunstlingens beskydd, hade man ingenting att hämta vid kungen själv.
Han var för fred med var ändå tvungen att följa kungen på alla krigståg och ta del i fältlivets alla mödor. Vid Poltava 1709 blev han tillfångatagen och Tsar Peter föreslog genast att han skulle utväxlas mot Ivan Mazepa, vilket inte blev av. Han tillbringade sina sista år i Moskva, och senare Nöteborg där han dog den 29 maj 1716, efter sju års fångenskap. Hans lik fördes 1719 hem till Sverige, mitt under kriget, och begravdes i familjegraven i Engsö kyrka i Västmanland. Varför han inte blev friköpt eller utväxlad vet man inte men kanske ville inte de som bestämde i Sverige under Karl XII:s långa utomlandsvistelse "rädda" kungagunstlingen?
Han blev 68 år och 10 månader gammal.
1868 lät Svenska akademien prägla en medalj över hans minne.
|
|
|
Gravplats: Ängsö kyrka, Västmanland
|
|
|
Källor
|
 |
| Område: Kungliga rådgivare | Kansliråd |
| Personer: Efternamn | Förnamn | Kvinnor | Födelseår | Dödsår | Yrken |
|
Personen inlagd 2004-10-21 | Uppdaterad 2007-05-02
|
| 1406660 |
©Nina Ringbom 2004-10-18 | Historiesajten uppdaterades 2013-04-23 | 33 besökare 
Prenumerera
Google Translate
