Karl X Gustav av Pfalz - Zweibrücken



Levde: 1622 - 1660  (37 år)
Titel:    Svensk kung 1654-1660 (6 år)
Valspråk: I Gud mitt öde - Han skall göra det

Karl X Gustav - målad av Sébastien Bourdon
 Karl X Gustav föddes den 8 november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven  Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken (34) och  Katarina Vasa (38) (dotter till  Karl IX). Hans föräldrar hade en kort tid före hans födsel kommit till Sverige från Tyskland för att undkomma det  trettioåriga kriget (1618-1648) som härjade där, och de återvände aldrig. Hans far, Johan Kasimir, fick Stegeborgs slott som  förläning av sin svåger Gustav II Adolf.

År 1632 stupade Karl Gustavs morbror Gustav II Adolf vid Lützen, och hans dotter Kristina, som då var fyra år gammal, fick då vara vid Karl Gustav och hans familj på Stegeborgs slott, tills att Kristinas mamma Maria Eleonora kom och hämtade henne året därpå. Fyra år senare flyttade Kristina åter hem till familjen, där hon sedan växte upp under Katarina Vasas ledning.

Från och med år 1637 fick han tillsammans med sin kusin Kristina, undervisning av Axel Oxenstierna, och från år 1638 studerade han på Uppsala universitet. Han begav sig sedan, enligt den tidens sed, ut på en resa i främmande länder, där han ökade sina insikter och sin erfarenhet, och dessutom lärde sig det fina "umgängessätt" som det ansågs att en bildad man skulle ha. Största delen av de två år han var borta tillbringade han vid hovet i Paris.

Borgholms slott från Suecia Antiqua et Hodierna - fotograf Marcus Andrae, Kungliga biblioteket Vid arton års ålder (1640) var han åter tillbaka i Sverige, och sökte då anställning i rikets tjänst, men mötte ett stort motstånd av förmyndar- regeringen, och hans ansökan avböjdes. Vid nästan tjugo års ålder, i oktober 1642, gick han istället in som frivillig i Lennart Torstenssons armé, där han redan efter tre veckor var med om bataljen vid Breitenfeld den (23 oktober). Under Torstenssons ledning fick han lära sig krigskonsten, och han fick även medverka i krigsplaner och hemliga överläggningar vid högkvarteret. Han tågade också med den svenska hären mot Danmark 1643 och var med vid Jüterbog i Tyskland 1644 och Jankov 1645. Överallt visade han stor personlig tapperhet och mod och en lysande begåvning när det gällde krigsföring.

Åren 1646-1647 var han vid drottning Kristinas hov, där han försökte att "vinna hennes hjärta", vilket inte lyckades så bra. Hon gav honom emellertid en massa fina titlar - till exempel blev han i januari 1648 utnämnd till svenska härens generalissimus i Tyskland och 1649 drev Kristina igenom, mot högadelns vilja, att Karl Gustav blev vald till svensk tronföljare, eftersom hon inte hade några planer på att gifta sig och skaffa barn. Så på 1650 års riksdag lät hon ständerna förklara kronan ärftlig inom den manliga linjen av Karl Gustavs ätt. Eftersom han inte lyckats vinna Kristinas hjärta, tröstade han sig med en älskarinna som hette Märta Allerts (1628 -) och som var dotter till en rådman i Stockholm. Med henne fick han 1647 sonen Gustav Karlsson, som i vuxen ålder blev överste för Upplands regemente.

Från år 1651 uppehöll han sig på Borgholms slott på Öland (se bild), som han fått i förläning. Där väntade han på att hans tid skulle komma, vilket den också snart gjorde. På morgonen den 6 juni 1654 avsade sig drottning Kristina regeringen, hon abdikerade. Och på eftermiddagen samma dag kröntes Karl Gustav i domkyrkan till Sveriges kung med namn Karl X Gustav.

Hedvig EleonoraFyra månader senare, den 24 oktober 1654, gifte han sig med Hedvig Eleonora som var 18 år gammal och dotter till hertig Fredrik III av Holstein-Gottorp. Han var då nästan 32 år gammal. Med henne fick han 1655 sonen Karl XI.

På riksdagen 1655 började han att genomföra den reduktion som fått namnet "fjärdepartsräfsten", vilket gick ut på att ¼ del av allt som sedan år 1632 hade donerats från staten – främst till adeln - skulle tas tillbaka. Drottning Kristina hade ju varit väldigt givmild och gett bort många gods och gårdar. Detta gick också adeln med på då de förstod att detta var nödvändigt. Karl Gustav tillbringade sedan större delen av sin tid som kung, och även resten av sitt liv, med den svenska armén i Polen, Tyskland och Danmark. Armén var mycket framgångsrik och tåget över Stora Bält (1658) som ledde till freden i Roskilde (februari 1658) är en av Sveriges största krigsframgångar någonsin, där Danmark avstod Skåne, Bohuslän, Blekinge, Bornholm, Halland och Trondheims län.

I början av februari 1660 var han i Göteborg, dit han kallat ständerna för ett möte, då han blev sjuk och dog efter endast några dagars sjukdom den 13 februari, 37 år gammal. Han hade då varit kung i fem år och åtta månader. Han begravdes på hösten 1660 i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Nästa att bli kung var hans son Karl XI.

Bilden på Borgholms slott är tagen från Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlbergh. Det övre porträttet av Karl Gustav är utfört av Sébastien Bourdon (1616-1671) och det nedre av Pierre Signaca (1623-1684).




Sveriges regenter - Lars O. Lagerqvist
Kungliga släktband - Ulf Sundberg


Personen inlagd 2004-10-08 | Uppdaterad 2005-10-27