Claes Ekeblad d.y.

Titel:
Riksråd och kanslipresident
Levde:
1708 - 1771 (63 år)
Claes Ekeblad

Historia:

Claes Ekeblad (även Klas, Clas) (d.y.) föddes i Elbing (då Tyskland, nu Polen) den 30 mars 1708 som son till krigaren Claes Ekeblad d.ä. och friherrinnan Hedvig Mörner.

Efter studier i Uppsala och Åbo gav han sig in på den diplomatiska banan och tjänstgjorde en tid i riksarkivet. Två år därefter utnämndes han till kanslist i kanslikollegium och 1730 befordrades han till kanslijunkare och även kammarherre.

Han anslöt sig till hattarnas parti och blev vid 1738 års riksdag insatt i det sekreta utskottet, och togs med i det hemliga förhandlingarna om kriget mot Ryssland.

1741 gifte han sig med grevinnan Eva De la Gardie, och samma år blev han utnämnd till kansliråd och till minister vid det spanska hovet, men han kom aldrig att tillträda den platsen eftersom han i februari 1742 blev Carl Gustaf Tessins efterträdare vid hovet i Versailles, där han var till 1744 då han själv begärde att få bli hemkallad.

Vid 1746-1747 års riksdag blev han återigen invald i det sekreta utskottet och i december 1746 blev han, tillsammans med Anders Johan von Höpken, upphöjd till riksråd. Året därpå blev han rikskansliråd, och i den egenskapen blev han involverad i det pommerska kriget 1757.

1748 ärades han med att bli serafimerriddare och 1751 överstemarskalk.
1761 efterträdde han von Höpken som kanslipresident, då denne måste avgå från sin post på grund av missnöjet över kriget.
1762 blev han kansler för Åbo universitet och för Uppsala universitetet 1770. Han var även ledamot i Vetenskapsakademien m.fl. lärda samfund.

- Han framstår som en ren och ädel karaktär, vars redbara vilja, oegennytta och fosterlandskärlek voro även inför hans samtid städse höjda över allt tvivel, huru än partier och strömningar växlade -

1765 när mössorna hade segrat lämnade han frivilligt in sin avskedsansökan, och drog sig tillbaka till sitt lantgods i Västergötland. De ändrade förhållanden som inträffade redan vid 1769 års riksdag kallade honom emellertid tillbaka till rådsbordet. Han fick dock inte uppleva Gustav III:s statskupp 1772, för han dog hastig på sitt ämbetsrum den 9 oktober 1771, 63 år gammal.

Händelser under Claes:s livstid
1715  Nödmynt börjar tillverkas pga kriget.
1717  Nordens första sjukhus öppnas i Uppsala.
1718  Karl XII stupar i Halden, Norge.
1718  James Puckle uppfinner maskingeväret.
1720  Fredrik I blir svensk kung till sin död 1751.
1721  Ryska flottan härjar norrländska kusten.
1725  Stor missväxt i stora delar av landet.
1726  Bönemöten i hemmen förbjuds.
1730  Glasögonbågarna uppfinns.
1731  Ostindiska kompaniet bildas.
1734  Ny lag avskaffar stympning som straff.
1734  Obligatorisk bouppteckning blir lag i Sverige.
1739  Vetenskapsakademin grundas.
1741-1743  Hattarnas ryska krig.
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752  Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.

Källor

Inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2017-10-25