Haquin Spegel



Levde: 1645 - 1714  (68 år)
Titel:    Ärkebiskop, diktare och hovpredikant

Haquin Spegel
 Haquin Spegel föddes den 14 juni 1645 i Ronneby i Blekinge som son till handelsmannen Daniel Haquinsson Spegel och Margareta Fischer. Hans föräldrar var tyskar och de hade för sin religions skull blivit tvungna att flytta från Westfalen i Tyskland.

Vid sex års ålder förlorade han nästan samtidigt sina föräldrar, och var tvungen att tas omhand av släktingar. De sände honom 1658, som trettonåring, till katedralskolan i Lund, samma år som Skåne blev svenskt. Fyra år senare blev han där student. Efter studenten lämnade han Lund för att åka till Greifswald i Svenska Pommern för att där studera vid universitet. Han var också i Holland och England och studerade.

Väl hemkommen fick han anställning som lärare hos borggreven i Malmö, G. Ehrenberg, och efter fyra års vistelse där, blev han antagen som lärare till G.O. Stenbocks söner, bland annat Magnus Stenbock. Med dem besökte han universiteten i Uppsala och Lund, där han på den sistnämnda platsen blev utnämnd till filosofimagister 1671. Han prästvigdes också detta år.

År 1675 blev han utnämnd till Karl XI och änkedrottning Hedvig Eleonoras biktfader och överhovpredikant. Han blev även superintendent över prästerskapet vid den sammandragna krigshären i Skåne. 1676 var han också med som fältpräst vid slaget i Lund. Kvällen före slaget, blev han kallad till Karl XI för att "stärka och bereda" kungen inför den avgörande striden. Vid ett tillfälle under pågående slag skyndade han in bland de modfällda krigarna och eldade dem till nya ansträngningar.

Efter krigets slut blev han vald till kyrkoherde i Ronneby 1679. Efter att han vigt Karl XI och Ulrika EleonoraSkottorps slott i maj 1680 utnämndes han till superintendent på Gotland, dit han kom på sommaren samma år. Gotland hade inte för så länge sedan tillhört Danmark, och det blev nu hans uppgift att "återvinna" gotlänningarna till Sverige. Bland präster och lärare arbetade han outtröttligt med råd och anvisningar. En stor del av hans tid arbetade han med 1686 års kyrkolag och även med den nya psalmboken och katekesen.

1685 lämnade han Gotland för att bli biskop i Skara året därpå, där en av hans första uppgifter blev att utse dugliga präster. Han nöjde sig inte enbart med det utan han såg också till att de fortsatte sina studier. Emellertid fick han också klart för sig att många av dem var så fattiga att de inte hade råd att köpa böcker, och inte heller hålla sig med tjänstefolk, så de var själva tvungna att arbeta ute på åkrarna. Begåvade men fattiga ynglingar kunde alltid räkna med hjälp ifrån honom.

1691 blev han biskop i Linköping, teologidoktor vid jubelfesten i Uppsala 1693, samt utnämndes år 1711, då 66 år gammal, slutligen till ärkebiskop och prokansler i Uppsala 1711.
Han dog tre år senare, den 17 april 1714 i Uppsala, 68 år och 10 månader gammal.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2004-12-20 | Uppdaterad 2007-05-17