Carl Gustaf Wrangel



Levde: 1613 - 1676  (62 år)
Titel:    ÖB, riksamiral, fältmarskalk 1646 och generalguvernör i Pommern.

Carl Gustaf Wrangel
 Carl Gustaf Wrangel föddes den 13 december 1613 på Skokloster som son till krigaren Herman Wrangel och Margareta Grip.

När han var tio år fick han börja på Skytteanska kollegiet i Stockholm där han var i tre år, och efter det fick han följa med sin far till Preussen. Väl hemma i Sverige igen anställdes han som kammarjunkare hos Gustav II Adolf, och utnämndes kort därpå till kornett för livregementet, och 1632 blev han ryttmästare. Han deltog därefter i flera blodiga drabbningar, och var en av de första som sprängde fram över bryggan i Lech, där bland annat Jean Tserclaes (Tilly) blev dödligt sårad, och han var även med vid Lützen där Gustav II Adolf miste livet. Mellan åren 1633-1641 var han med i Johan Banérs här, och deltog i flera ärofulla strider.
Redan som tjugotvååring (1635) utnämndes han till överstelöjtnant och året därpå till överste för ett rege- mente till häst, och vid tjugofem blev han generalmajor och chef för Dalregementet.

 Den vittberömde greven och fältmarskalken Karl Gustaf Wrangels palats i Stockholm mot Mälaren – bild från Suecia Antiqua et Hodierna - fotograf Marcus Andrae, Kungliga biblioteketPå 1630-talet friade han till Karl X Gustavs syster Kristina Magdalena men fick avslag. Han gifte sig då istället med Anna Margareta von Haugwitz (1640).

Johan Banér tyckte inte så bra om honom för han var emot hans utnämning till generalmajor. Efter Banérs död 1641 tog Lennart Torstensson befälet över hären och Wrangel blev då en av de mest anlitade och verksammaste avdelningsbefälhavarna.

Under danska kriget (1643-1645) (även kallat Torstenssons krig) fick han också möjlighet att visa sin duglighet till sjöss. När den svenska flottan låg instängd i Kielbukten för reparation, och Klas Fleming blivit dödligt sårad, fick han ta över befälet över flottan, vilket var Flemings sista önskan, och han lyckades med flottan ta sig ur det farliga läge de var försatta i. I sjöslaget vid Fermen slog han sjutton beväpnade danska skepp, av vilka femton gick förlorade, 2000 dog och 1000 togs tillfånga. Året därpå befordrades han till general av artilleriet och till rikstygmästare och 1646 till fältmarskalk och riksråd, och efter att Torstensson i december 1645 lämnade sin tjänst som överbefälhavare, fick han 1646 överbefälet över samtliga svenska härarna i Tyskland. Tre år senare (1648) avgick han - enligt en önskan från drottning Kristina som ville sätta pfalzgreven Karl Gustav (senare kung Karl X Gustav) som generalissimus på hans post. Wrangel blev istället belönad genom att få bli generalguvernör över Svenska Pommern och kansler för Greifswalds universitet, och efter krigets slut upphöjdes han 1651 till greve av Salmis och 1653 till riksviceamiral och fick samma år även friherreskapet Lindeberg.

Fyrtiotvå år gammal (1655) blev han lagman för Närke och två år senare även i Uppland. År 1659 blev han lieutenant royal i Pommern, för att rusta mot Danmark och han hade på hösten befäl över den armé som belägrade och intog Fredriksodde, tack vare Dahlbergs rekognoscering. Han utnämndes efter det till riksamiral, och året därpå förde han huvudstyrkan av den svenska hären över Stora Bält, samt deltog som befälhavare både till land och till sjöss. Carl Gustaf Wrangel är den enda som någonsin haft högsta befälet över både flottan och armén.
Efter Karl X Gustav avlidit 1660, blev han överbefälhavare i Danmark. Som riksamiral var han också en av Karl XI:s förmyndare. 1664 blev han riksmarskalk och president i krigskollegium, vilket ämbete han dock skötte dåligt. Vid 61 års ålder (1674) förde han befälet över det olyckliga kriget i Brandenburg, där svenskarna, under oeniga generaler och medan Wrangel själv inte var närvarande - förlorade slaget.

Han har uppfört Skokloster och Wrangelska palatset (se bild) på Riddarholmen i Stockholm. Han dog på godset Spieker på ön Rügen den 25 juni 1676, 62 år gammal. Bilden på Wrangelska palatset är tagen från Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlbergh.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2004-10-13 | Uppdaterad 2005-10-27