Fredrik III

Levde: 1609-1670 (60 år)
Titel: Dansk-Norsk-Isländsk kung 1648-1670 (22 år).
Krönt: 23 november 1648 (Köpenhamn)
Valspråk: Herren varde min försyn
Far: Kristian IV (1577-1648)
Mor: Anna Katarina av Brandenburg (1575-1612)

Fredrik III av Danmark

Biografi
Fredrik III av Danmark (ätten Oldenburg) föddes den 18 mars 1609 i Haderslev i Danmark som son till den dansk-norske kungen Kristian IV av Oldenburg (32) och Anna Katarina av Brandenburg (34).

Vid fjorton års ålder blev han vald till biskop i Verden och 1634 när han var tjugofem år blev han ärkebiskop i Bremen, men kom aldrig i besittning av dessa länder eftersom de 1648 avträddes till Sverige.

Krönt till kung 1648
Då hans äldre bror tronarvingen Kristian dog 1647 fanns utsikten att Fredrik skulle bli kung. När sedan hans far Kristian IV dog i februari 1648 och innan valriksdagen hade hunnit församlas fick han köpa sitt kungaval med en handfästning (kungaförsäkran) som gjorde honom nästan helt beroende av adelns och riksrådets vilja. Först därefter blev han hyllad (6 juli) och krönt (23 nov) som kung. År 1650 genomdrev han införandet av arvföljd efter födslorätt för den kungliga delen av Schleswig-Holstein.

Krig mot Sverige
Fastän Danmark var utarmat och fattigt och armén i ett uselt skick förklarade han Sverige krig 1657. Han hoppades återvinna de landsdelar som Danmark förlorat vid freden i Brömsebro 1645. Karl X Gustav skyndade då i hastiga marscher mot Danmark, erövrade Jylland, gick över Stora Bält och tvingade Fredrik genom freden i Roskilde 26 februari 1658 att lämna ifrån sig Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm samt Trondheim och Bohus län. Dessutom fick han avsäga sig länshögheten över hertigen av Gottorp. När den svenske kungen fem månader därefter bröt freden sporrade Fredrik Köpenhamns borgare till tappert motstånd. Han fick också hjälp av kejserliga, brandenburgska och polska trupper och i november 1659 blev svenskarna slagna på Fyn. I freden i Köpenhamn den 6 juni 1660 fick han nöja sig med att få tillbaka Bornholm och Trondheims län.

Riksdag i Köpenhamn
Tillståndet i Danmark var vid denna tid mycket eländigt och för att få medel att förbättra det sammankallade Fredrik en riksdag i Köpenhamn. Då adeln, med stöd av sin skattefrihet, vägrade att gå med på den föreslagna konsumtionsskatten väckte detta stor förbittring hos de båda andra stånden (präste- och borgarstånden) och dessa ville då ha en ändring i lagstiftningen. Med stor klokhet och varsamhet i sitt uppträdande ledde Fredrik denna strid mot riksrådet och adeln. Redan 8 oktober erbjöd borgar- och prästeståndet kungen arvsrätt till riket, såväl för hans manliga som för hans kvinnliga efterkommande, och den 13 oktober såg sig adeln tvungen att göra samma medgivande varpå handfästningen (kungaförsäkran) upphävdes och uppdraget gavs åt kungen själv att författa en ny regeringsform. Den 18 oktober hyllades han som arvkung och därmed var enväldet infört i Danmark för 188 år.

Fredrik III
Sofia Amalia
(1628-1685)

Med stor kraft och ihärdighet arbetade sedan Fredrik på att hjälpa upp ställningen i landet. Finanserna ordnades, adelns skattefrihet togs bort, flottan sattes i ypperligt skick, en stående här på 24,000 man bildades och landets fästningar förbättrades.
1661-1669 utarbetades en ny lagbok som trädde i kraft 1683 under namn 'Kristian V:s danske lov'. (Kristian V danska lag).

Inrättade kungliga biblioteket
Han själv var lärd och älskade vetenskapliga sysselsättningar, främjade den andliga bland annat genom att upprätta det kungliga biblioteket (1667) och konstkammaren (1650). Däremot avskaffade han den ridderliga akademien i Sorö (1665) och införde (1667) censuren till skydd för det kungliga enväldet. Han vakade girigt över sitt envälde och försökte undertrycka varje frihetsyttring. Fredrik var klok och beräknande, sluten och behärskad i tal som handling och höll fast vid sina beslut.

Frilla & barn
Med sin älskarinna Margarethe von Pape fick Fredrik 1638 en utomäktenskaplig son som fick namnet Ulrik Frederik Gyldenlöve.

Äktenskap & barn
Den 18 oktober 1643 gifte Fredrik (34) sig med Sofia Amalia (15) och de fick barnen:
1) Kristian V (1646-1699)
2) Anna Sophia (1647-1717)
3) Fredrika Amalia (1649-1704)
4) Wilhelmine Ernestine (1650-1706)
5) Frederik (1651-1652) († 5 mån)
6) George (1653-1708) (g.m. drottning Anne Stuart)
7) Ulrika Eleonora (1656-1693) (gift med Karl XI)
8) Dothea Juliane (1657-1658) († 5 mån)

Fredrik (60) gick bort den 9 februari 1670 efter 22 år som regent i Danmark och Norge och begravdes i Roskilde domkyrka. Nästa att ta över ämbetet var hans son Kristian V.

Dela

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-15 | Uppdaterad 2021-01-06

Samtida händelser 1609 - 1670
1618-1648 Trettioåriga kriget
1627-1629 200 häxor bränns i Tyskland
1632 Vladislav IV blir kung i Polen
1636 Harvard i Cambridge grundas
1642 Bibeln utges i sin helhet på finska
1649 Englands kung, Karl I avrättas
1652 Första kaffehuset i London öppnar
1656 Huygens tar patent på pendeluret
1657 Leopold I blir kung i Österrike
1660 Karl XI blir svensk kung
1660 Karl II blir kung i England
1666 London härjas av en stor brand

Källor

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon