Axel Oxenstierna

Biografi
Axel Oxenstierna af Södermöre föddes den 16 juni 1583 på Fånö i Uppland som son till friherren Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (32) och Barbro Axelsdotter (Bielke af Åkerö) (27). På hösten 1584, vid lite över ett års ålder, följde han med sin far över Östersjön till Revals slott, där hans far blivit ståthållare. Han levde där sina fyra första år. 1588 var de åter hemma på sitt gods Fånö vid Mälaren.

Studier utomlands
Tillsammans med sina bröder Krister och Gabriel, fick han undervisning av Isac Rothovius 1572-1652 (som senare blev biskop i Åbo) och efter att deras far avlidit 1597, och under Rothovius ledning, reste de utomlands för att fullborda sina studier vid de förnämsta högskolorna: Wittenberg, Jena och Rostock. Hans studerade i huvudsak teologi, latin och tyska.

Minnesmedalj från 1883

Tjugo år gammal (1603) var han åter tillbaka i Sverige och blev då utnämnd till kammarjunkare hos kung Karl IX. Tre år senare (1606) fick han i uppdrag att åka till Mecklenburg för att föra en giftemålsavhandling för Karl IX:s systerdotter, men troligen förenad med andra uppdrag också.

Riksråd
Under sin frånvaro utnämndes han till riksråd, och när han kom tillbaka från Mecklenburg 1606 var han, trots sin unga ålder (23 år), en av Karl IX:s mest betydande män. Han fick nu viktiga uppdrag, det ena efter det andra.

1609 sändes han och hovkansler Nils Chesnecopherus 1574-1622 till Reval för att på Karl IX:s vägnar ta emot estländska ridderskapet och staden Revals hyllning.
Efter Karl IX:s död på hösten 1611 och enligt kungens testamente blev Oxenstierna vald till en av de som skulle ingå i Gustav Adolfs förmyndarregering. Och redan i december samma år fungerade han som rikskansler vid riksdagen i Nyköping. Formellt utnämndes han dock först den 6 januari 1612, sedan Gustav Adolf själv tillträtt regeringen. Han var med och organiserade, ordnade och kontrollerade verksamheten, bland annat i utrikes angelägenheter, i justitieförvaltningen, krigsmakten både till lands och sjöss, rikets finanser, civilförvaltningen, kyrkan, universitetens och skolornas styrelse.

Fredsförhandlingar i Knäred
År 1612 reste han till fredsförhandlingarna i Knäred där han den 18 januari 1613 undertecknade freden. För detta belönades han den 17 april samma år med att bli häradshövding i Snevringe härad i Västmanland, och den 5 februari året därpå fick han även Kimito i Finland som friherreskap. Hösten 1620 var han även i Berlin och avslutade äktenskapsdiskussionerna för Gustav Adolf och Maria Eleonora.

Under kungens fälttåg 1621 var Oxenstierna den ledande mannen i regeringen. Och det var säkert på Axels uppmaning som kungen tog in hans bror Gabriel Oxenstierna och hans kusin Gabriel Bengtsson Oxenstierna i regeringen. En av Axels uppgifter som rikskansler var att skaffa fram förnödenheter till kriget såsom manskap, pengar och varor såväl till armén som till flottan. Hans förträffliga skicklighet i denna sak gjorde att Gustav Adolf tog med honom på fälttåget till Livland 1622, där han fick sitt boställe i Riga med uppgift att sörja för Rigas försvar, och även för arméns behov. Som belöning för detta fick Oxenstierna senare (aug. 1622) hela biskopsdömet Wenden och de fyra slotten som låg där.

Förmyndarregering
Oxenstierna fick alla möjliga uppdrag av kungen vilka han alltid utförde till full belåtenhet. Efter att Gustav Adolf stupat i Lützen 1632 och hans dotter Kristina blev drottning var Oxenstierna även med i hennes förmyndarregering, vilket ofta kallades Axel Oxenstiernas regering, och detta med goda skäl.

Oxenstiernas inflytande och överlägsna klokhet var så stort att ingen kunde ta det ifrån honom. I utrikesaffärer var hans ord allrådande. Genom en fullmakt från den 12 januari 1633 hade han redan utnämnts till Sveriges fullmyndige legat i Tyskland och var som sådan oinskränkt härskare över det betydande område som Sveriges armé erövrat där. Ingen enskild svensk har förr eller senare ägt en sådan makt. Han anses därför vara Sveriges, historiskt sett, största statsman.

Postverket
På initiativ av Oxenstierna grundades den 20 februari 1636 postverket som var en myndighet för transport av brev och paket. När Postverket sedan firade sitt 300-årsjubileum 1936 blev Oxenstierna den förste person som ej var kunglig som avbildades på ett frimärke.

Äktenskap & barn
Den 5 juni 1608 gifte Axel (25) sig med Anna Åkesdotter Bååt 1579-1649 (29) och de fick barnen:
1) Gustaf (1609-1629) († pest 20 år)
2) Kristina (1610-1631) († pest 21 år) (g.m Gustaf Horn)
3) Johan (1611-1611) † (1 dag)
4) Johan (1612-1657)
5) Birgitta (1613-1617) † (4 år)
6) Barbro (1615-1617) † (2 år)
7) Åke (1616-1617) † (1 år)
8) Catharina (1617-1661)
9) Maria (1618-1618) † (1 dag)
10) Gabriel (1620-1620) † (1 dag)
11) Jakob (1621-1621) † (1 dag)
12) Erik (1624-1656)

En av döttrarna hette Kristina och hon kom att gifta sig med fältmarskalken Gustaf Horn. Genom sitt äktenskap med Bååt blev Oxenstierna också ägare till Tidö slott. Endast tre av deras tolv barn överlevde sina föräldrar, Johan, Catharina och Erik.

Oxenstiernas (71) insjuknade i rådkammaren och fördes därifrån till sin dödsbädd där han gick bort den 28 augusti 1654. Han ligger begravd i Jäders kyrka i Södermanland.

Stöd historiesajten!

1588 En pestepidemi härjar i Stockholm
1591 Sveriges första bokhandel öppnar
1592 Johan III dör
1595 25-årskriget slutar, freden i Teusina
1596 Svår missväxt drabbar Sverige
1598-1599 Kriget mot Sigismund
1599 Sigismund avsätts
1600 Linköpings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX dör
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrätt inrättas i Stockholm
1619 Halmstads slott är färdigbyggt
1621 Luleå, Piteå och Sundsvall grundas
1623 Västerås gymnasium grundas
1624 De första mynten i koppar präglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige går med i Trettioåriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Fred i Brömsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor på landet
1650 Påbud på kyrkobesök på söndagar

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» biografi
» övre stora bilden
» nedre stora bilden

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!