Henrik IV av Frankrike

Titel:
Kung av Navarra 1572-1610 (38 år) med namn Henrik III
Fransk kung 1589-1610 (20 år) Henrik den store
Levde:
1553 - 1610 (mördad, 57 år)
Henry IV av Bourbone

Historia:

Henrik IV av Bourbon (Henry IV) (Henrik av Navarra) föddes i Pau i sydvästra Frankrike den 1 april 1553 som son till hertigen av Vendôme, Antoine de Bourbon (34) och drottningen av Navarra Jeanne d'Albret (25).

Henrik uppfostrades som hugenott (protestant) och hans mor hade utsett kalvinismen till Navarras religion. I november 1562 dog fadern och tio år senare, i juni 1572 även modern vilket gjorde honom, nitton år gammal, till kung i Nvarra (tidigare Pamplona). Två månader senare (augusti 1572) gifte han sig med katoliken Margaret av Valois (19) som var syster till den franska kungen Henrik III. Skälet till bröllopet var att försöka dämpa religionskriget mellan hugenotter och katoliker.

Enligt Salic Law blev Henrik rättslig arvinge till den franska tronen 1584 när tronarvingen - kungens yngre bror François (29) - dog. Anledningen var att Henrik var ättling till Ludvig IX och därför hade Henrik III inget annat val än att erkänna honom som den laglige efterträdaren. Eftersom Henrik var hugenott startade detta det så kallade War of the Three Henrik s som ingick i "franska religionskriget". De tre med namn Henrik som krigade mot varandra var alltså Henrik av Bourbon, franska kungen Henrik III av Valois och hertigen Henrik av Guise (1550-1588). Den sistnämnde var ledare för katolska ligan och ville ha fullständig bannlysning av hugenotterna och han hade stöd av katolska extremister. I december 1588 lät kungen mörda Henrik av Guise och dennes bror, kardinalen av Guise. Detta ökade spänningen ännu mer och kungen mördades själv året därpå av en fanatisk munk.

Henrik  IV av Bourbon Även om Henrik enligt lagen nu var kung var han under flera års tid tvungen att slåss för att bli erkänd som den legitime kungen av Frankrike. Den "katolska ligan" gjorde hårt motstånd och med stöd av bland annat Spanien tvingade de honom söderut. För att vinna sitt kungarike fick han därför ta hjälp av Englands drottning Elizabeth I som bistod med pengar och militärstyrkor. Henrik vann slaget vid Ivry i Normandie den 14 mars 1590 - men misslyckades med att ta Paris. I juli 1593 förklarade han Paris vara värd en mässa och tog avstånd från protestantismen - vilket retade upp hans tidigare bundsförvant, drottning Elizabeth, som var protestant.
Den 27 februari 1594 kröntes han äntligen till Frankrikes kung. I april 1598 gav han ut en kungörelse att katolicismen skulle vara statsreligion i Frankrike, vilket förhindrade protestantismens utbredning. Hugenotterna fick dock trosfrihet och medborgerliga rättigheter och fri religionsutövning. Kungörelsen kallades för Ediktet i Nantes.

Äktenskapet med Margaret var olyckligt såväl som barnlöst och de separerade redan innan Henrik blev kung. När han väl blev det ökade pressen på att skaffa en arvinge till tronen. Han ville annullera äktenskapet med Margaret och gifta sig med sin stora kärlek, älskarinna Gabriella d'Estrée (1571-1599), som han redan hade tre barn med:
1) César de Bourbon 1594-1665 (hertig av Vendôme)
2) Catherine-Henriette de Bourbon 1596-1663
3) Alexandre 1598-1629 (riddare av Vendôme)

Rådsmedlemmarna opponerade sig starkt mot annulleringen av äktenskapet och giftermålet med älskarinnan - men det hela "löste" sig av sig själv när Gabriella dog i barnsäng. Äktenskapet med Margaret annullerades ändå samma år (1599) och i oktober 1600, gifte han sig med Maria av Medici och fick med henne barnen:
4) Ludvig XIII 1601-1643
5) Elizabeth 1602-1644 (gift med spanska kungen Filip IV)
6) Christine Marie 1606-1663 (gift med hertigen av Savoy)
7) Nicholas Henrik 1607-1611 (död 4 år)
8) Gaston 1608-1660 (hertig av Orleans)
9) Henrietta Maria 1609-1669 (gift med engelska kungen Karl I)

Henrik visade sig vara en man med visioner och kurage. Efter generationer av dominans av Valoisätten – som låtit Frankrikes befolkning betala så höga skatter så de nästan svalt ihjäl, blev Henrik mycket omtyckt. Som kung antog han flera policys och startade flera projekt för att förbättra tillvaron för alla, vilket gjorde att han blev en av landets mest populära kungar genom tiderna. Under sin regeringstid var hans högra hand den trogna Maximilien de Bethune (1560-1641) mer känd som hertigen av Sully. De ordnade tillsammans upp de statliga finanserna, gynnade jordbruket, dränerade träskmarker för att kunna skapa produktiva åkerjordar, uppmuntrade till utbildning med mera. Ett uttalande som ofta tillskrivs Henrik är: Med Guds vilja skall alla arbetande män i mitt kungarike ha en kyckling i grytan, åtminstone varje söndag!.

Trots att Henrik var en så populär kung var han föremål för många mordförsök och den 14 maj 1610 lyckades en fanatiker vid namn François Ravaillac (32) mörda honom. François fångades genast och blev grymt torterad innan han avrättades - bland annat skållades han med brännande svavel, smält bly, kokande olja och kåda, innan han drogs isär av fyra hästar.
Henrik gravsattes i Saint-Denis klosterkyrka, och hans nioåriga son Ludvig XIII blev Frankrikes nye kung. Henrik s regeringstid lämnade en långvarig effekt för generationer efterkommande och även om hans staty i Paris förstördes under franska revolutionen (liksom alla de andra statyerna av franska kungar) var det hans staty som återuppbyggdes först när monarkin infördes igen 1814. Statyn står där än idag vid Paris äldsta bro, Pont Neuf, som Henrik lät börja bygga.

Inlagd 2006-05-07 | Uppdaterad 2006-05-07
Källor