Sonja Kovalevsky

Titel:
Sveriges första kvinnliga professor i matematik
Levde:
1850 - 1891 (41 år)
Sonja Kovalevsky

Historia:

Sonja Kovalevsky (Sophie Vasiljevna) föddes i Moskva den 15 januari 1850 som dotter till general Vasiljevitj Corvin-Krukovsky och Elisaveta Feodorovna .

Sonjas far var artillerigeneral och godsägare och hennes mor kom från en tysk baronsläkt i Baltikum. Sonja växte upp dels i S:t Petersburg och dels på familjegodset Palibino i Vitryssland. Familjen hade godsförvaltare, guvernanter och livegna. I S:t Petersburg umgicks de bland annat med den ryska författaren Fjodor Dostojevskij (1821-1881), som beundrade Sonjas storasyster Anjuta.

Sonja ville bli författare precis som sin storasyster (och det blev hon långt senare) men hon tyckte även matematik var intressant, och eftersom det fanns personer i hennes omgivning som såg hennes begåvning för matematik satsade hon på det istället. Åren 1866-1868 undervisades hon i elementär och högre matematik av Alexander Strannoljubskij (1839-1903) som var professor i matematik vid den marina akademin i S:t Petersburg. Sonja ville därefter fortsätta sina studier vid de berömda utländska universiteten - men eftersom hon var ogift ansågs detta inte lämpligt. Den vanligaste utvägen var då att ingå ett skenäktenskap som berättigade hustrun till universitetsstudier. 18 år gammal (1868), gifte hon sig därför formellt med paleontologen Vladimir Onufrevitj Kovalevsky (1843-1883).

Sonja KovalevskyÅret efter bröllopet reste bägge till Heidelberg, Tyskland, där Sonja deltog i kurser i fysik och kemi samt föreläsningar om elliptiska funktioner. Efter att hon hört talas om Karl Weierstrass (1815-1897), som har kallats "den moderna analysens fader" reste Sonja till Berlin där Weierstrass var professor. Weierstrass, som varit ungkarl i hela sitt liv, blev förtjust i hennes begåvning och skönhet. Han var motståndare mot att kvinnor skulle studera men för Sonja gjorde han ett undantag och han undervisade henne privat åren 1871-1874.

Under sin tid vid Weierstrass publicerade Sonja tre avhandlingar: "om partiella differentialekvationer", "Abelska integraler" och "ringarna hos planeten Saturnus". Resultatet av detta blev att hon i sin frånvaro, och utan någon muntlig examination promoverades till doktor i matematik vid universitetet i Göttingen, Tyskland, – en utmärkelse ingen kvinna före henne uppnått, vare sig i Göttingen, eller någon annanstans.
Trots doktorsgraden och goda vitsord från Weierstrass fick hon inte anställning vid något universitet. Hon reste tillbaka till Ryssland och till sin man, som blivit doktor i Jena 1872. Äktenskapet tycks också inte bara ha varit formellt för 1878 föddes deras dotter Sophie.

1880 reste hon tillbaka till Weierstrass i Berlin. Hon skrev en avhandling "Om ljusets fortplantning uti ett kristalliniskt medium (dubbelbrytande kristaller)" – där hon dock gjorde ett allvarligt fel som senare upptäcktes av italienaren Vito Volterra (1860-1940). Trots detta fel var hennes talang obestridlig.

Även om hennes man var biträdande professor vid universitetet i Moskva var familjens ekonomi inte den bästa. Efter att Vladimir blivit lurad in i falska spekulationer begick han självmord 1883.
Samma år i december kom Sonja till Stockholm och följande år föreläste hon med stor framgång om teorin för partiella differentialekvationer. Från och med den 1 september 1884 och fem år framåt utsågs hon till professor i högre matematisk analys vid Stockholms Högskola. 1889 ändrades denna befattning till en ständig professur.

Hon skrev ännu en avhandling: "Om en fast kropps rotation kring en fast punkt", som hon på julafton 1888 personligen fick ta emot franska vetenskapsakademins pris i Paris. Summan höjdes också från 3 000 till 5 000 francs. 1889 fick hon även Kungliga vetenskapsakademins pris och blev även ledamot av ryska vetenskapsakademin.
Hon tog på senare år även upp sina litterära idéer och tillsammans med Anne Charlotte Leffler (1849-1892) gav hon ut dramerna "Kampen för lyckan" och "Hur det kunde ha varit". 1889 kom hon själv ut med romanen "Ur ryska lifvet – Systrarna Rajevski" där hon skildrar sin uppväxt med sin syster i S:t Petersburg och på Palibino. Boken blev en framgång och översattes till flera språk.
Sonja reste mycket mellan olika länder i Europa, även efter att hon fått en fast punkt i Stockholm. Under ett besök i Genua blev hon förkyld och influensan utvecklade sig till lunginflammation som inte gick att hejda. Hon dog i Stockholm den 10 februari 1891, nyss fyllda 41 år.

Den ryska vetenskapsakademin gav 1948 ut samtliga av hennes vetenskapliga arbeten och 1950 firades hundraårsminnet av hennes födelse.

Händelser under Sonja:s livstid
1856  Sveriges första järnväg öppnas.
1859  Oscar I dör. Karl XV blir kung.
1862  Järnväg mellan Stockholm-Göteborg invigs.
1865  Svenska röda korset bildas.
1867  Alexander Graham Bell uppfinner telefonen.
1872  Karl XV dör. Oscar II blir kung.
1873  "Riksdalern" ersätts av "kronan".
1876  LM Ericsson grundas av L. M. Ericsson.
1877  Telefonen börjar införas i Sverige.
1878  Metersystemet införs, fot och aln tas bort.
1881  Nattarbete för barn och ungdom förbjuds.
1885  Första lyckade blindtarmsoperationen.
1886  John S. Pemberton uppfinner Coca-cola.
1889  Sveriges första telefonkatalogen ges ut.
1890  Sveriges sista kvinna avrättas.

Källor
* Svenska män och kvinnor - I-Lindner (Bonniers förlag 1948) sid 326-327
» riksarkivet.se
» Stora fotot från digitaltmuseum.se

Inlagd 2006-12-19 | Uppdaterad 2017-12-01