Caspar van Panten

Titel:
Arkitekt och bildhuggare
Levde:
? - 1630
Bild saknas!

Historia:

Caspar van Panten (även Casper, Kasper) föddes i Amsterdam, årtal dock okänt.

van Panten var borgare i Amsterdam där han arbetade som arkitekt och bildhuggare. År 1620 dyker han upp i Sverige där han arbetar för hertig Karl Filip som ledare för dennes byggnadsarbeten. Av bevarade räkningar framgår det att han varit med och byggt fjärde längan på Eskilstuna slott 1620-1621. Till Eskilstuna slott inkallade han också flera hantverkare från Holland.

Efter att Karl Filip avlidit, endast 20 år gammal, fick van Panten tjänst hos Gustav II Adolf som "arkitekt och byggmästare icke allenast på Stockholm slott utan på andre orter som K M:t behager". Han skulle även ha överinseende över alla slags hantverkare och svara för undervisning inom byggnads- och hantverksamheten.

1624 slöt van Panten ett avtal med kungen om att uppföra en ny länga vid Smedjegården vid slottet i Stockholm. För de kommande stora arbetena reste van Panten till Holland (1624) för att engagera hantverkare samt köpa redskap och verktyg. På våren anlände därför en grupp på 42 personer från Holland, bestående av konstnärer, hantverksmästare och deras familjer.

Åren 1626-1627 förestod han byggarbetena då Bollhuset uppfördes vid Slottsbacken. Det var en stor hallbyggnad avsedd för bollspel. Under slutet av 1600-talet inreddes den till teater istället och 1792 revs huset.

Hösten 1626 påbörjades en stor ombyggnad av Stockholms slott Tre Kronor. Bland annat uppfördes ett rum för drottningen och en ny, rikt smyckad, tornliknande byggnad. Han ansvarade även för ritningar till inredningen i drottningens våning, slottskyrkan och andra lokaler inom slottet.
Arbetena med stallbyggnaden, som ritats redan 1622, kom igång 1627 med uppförandet av västra flygellängan. När van Panten avled hastigt våren 1630 var längan ännu inte färdig, fast bygget fortsattes, dock inte helt efter hans ritningar.

Caspar van Panten har utfört, eller varit delaktig i, följande arbeten:
* Kanslilängan, den Östra längan på gamla slottet, Tre Kronor
* Huvuddelen av Uppsala slott
* Fjärde längan på Eskilstuna slott (1620-1621)
* "Gustavianum", vid Uppsala universitet (1622-1623)
* Tullstaket, tullportar och tullhus kring Stockholm
* Beridarebanan (rännarebanan) vid Hötorget, Stockholm
* Arkitekt och ledare vid uppförandet av Vibyholms slott (1622-1626)
* Ny länga vid Smedjegården, Stockholms slott
* Reparationer av stadsportarna på Helgeandsholmen, Stockholm (1624)
* Reparation av Svartsjö slott, Uppland
* Förslag till vissa arbeten på Uppsala slott
* Bollhuset (stora bollhuset) (1626-1627)

Caspar van Paltens 10-åriga tid i Sverige var omfattande men nästan allt han skapade är idag borta eller förändrat. Redan på 1660-talet kom nya stilideal vilket ledde till rivningar och förändringar av äldre byggnader som även drabbade van Pantens verk. van Panten var dock den första som både kallades – och själv kallade sig för arkitekt och som även i modern mening arbetade som arkitekt och byggnadsledare.
van Panten dog hastig på våren 1630.

Källor
* Svenska män och kvinnor - P-Sheldon (Bonniers förlag 1949) sid 33
* Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 28
* Stora boken om Södermanlands slott och herremansgårdar
Inlagd 2007-07-17 | Uppdaterad 2017-10-10