Gustaf Otto Stenbock

Titel:
Militär, greve, generalguvernör och riksamiral
Adel/ätt:
Grevliga ätten Stenbock nr 12. Gammal frälsesläkt. Friherrlig 1561. Grevlig 1651
Levde:
1614 - 1685 (71 år)
Gustaf Otto Stenbock

Historia:

Gustaf Otto Stenbock föddes den 17 september 1614 i Torpa stenhus i Västergötland som son till Gustaf Eriksson Stenbock (1575-1629) och Beata Margareta Brahe (1583-1645).

Han valde krigarbanan och 1631 blev han ryttare och 1632 kornett vid Småländska rytteriet, och nitton år gammal gick han ut i det tyska kriget.
Han utmärkte sig vid alla tillfällen för sitt mod och duglighet, och på endast tio år (1633-1643) gick han från fänrik till generalmajor vid infanteriet.
När danska kriget bröt ut 1644 kallades han hem för att leda försvaret av Värmland vilket han gjorde på ett utmärkt sätt.

1645 gifte han sig med friherrinnan Brita Horn.

När tyska kriget slöts med Westfaliska freden 1648 hade han blivit general, endast 34 år gammal.
1651 blev han vald till riksråd och upphöjdes samma år till greve, och året därpå till krigsråd och lagman över Ingermanland.
Från 1654 förde han befäl över en stor del av den svenska hären i Polen, 1656 slog han de överlägsna fienderna vid Philippowo och belönades för denna seger med fältmarskalkstaven.

Han sändes hem till Sverige 1657 för att försvara södra gränsen mot danskarna och efter Bohusläns erövring 1658 så utnämndes han till generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge, och samma år gifte han sig med Kristina Katarina De la Gardie, som var dotter till riksmarsken Jakob De la Gardie.

Då kriget på nytt bröt ut 1659 kämpade han mot danskarna på Fyn, men blev slagen vid Nyborg, där hela hans trupp blev tillfångatagen och han själv lyckades undkomma.

Efter freden i Köpenhamn styrde han över de nyerövrade landskapen till år 1664 då han utnämndes till riksamiral.

Vid reduktionen var han en av dem som drabbades hårdast och de återbetalningarna han var tvungen att göra gjorde honom utfattig.

Mellan åren 1666-1684 var han kansler för Lunds universitet.
Den 24 september 1685 dog han i Stockholm, en vecka efter sin 71-årsdag.
Svenska akademin lät år 1872 prägla en minnespeng över honom.

Källor
* Svenska män och kvinnor - Sibylla-Tjällgren (Bonniers förlag 1954) sid. 201
* Sveriges fältmarskalker - Lars Rosander
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
Inlagd 2004-10-31 | Uppdaterad 2017-10-25