Victor Hugo

Titel:
Författare till bl.a. "Ringare i Notre Dame" och "Les Misérables"
Levde:
1802 - 1885 (83 år)
Victor Hugo

Historia:

Victor Marie Hugo föddes den 26 februari 1802 i den franska staden Besançon som son till Joseph Léopold Sigisbert Hugo (1774-1828) - som var major (senare general) i Napoleons armé och Sophie Trébuchet (-1821). Efter att hans föräldrar skilt sig uppfostrades Hugo av sin mor. Hans far bestämde dock att han skulle satsa på krigaryrket och därför sattes han, tolv år gammal, i en privatskola i Paris för att där förberedas till den polytekniska skolan (skola för högre utbildningar). Detta år skrev han sitt första poetiska stycke.

Hugos mor blev älskarinna åt hans fars chef, general Lahorie, som också blev som en fadersfigur till Hugo – tills denne avrättades 1812. Vid femton års ålder (1817) deltog Hugo i en tävling som Franska akademin utlyst. Han ansågs dock för ung för att vinna men fick istället ett mention honorable. Tre gånger fick han sedan pris av Akademin i Toulouse. Som tonåring blev han förälskad i grannens dotter, Adèle Foucher, men hans mor var emot förhållandet då hon tyckte att han kunde gifta in sig i någon finare familj. När modern dog 1821 vägrade Hugo att ta emot ekonomisk hjälp ifrån fadern, så det följande året hade han det mycket fattigt. Då vann han ett pris på några av sina första verser – priset var en "pension" på 1000 francs per år från kung Louis XVIII. 1822 gifte han sig med grannflickan Adèle Foucher och de fick så småningom fem barn.

Under 1820-talet blev Hugos hem en mötesplats för unga romantiker som gjorde uppror mot klassicismens hårda regler. Från början var Hugo anhängare av monarkin, men mot slutet av 1820-talet inriktade han sig mera mot en liberal samhällssyn. I boken Le Dernier jour d´un condamné (En dödsfånges sista stunder) som kom ut 1829 skrev han om dödsstraffet - som han var helt emot. Han skrev också dikter som hyllade revolutionen och friheten, till exempel dikten från 1835 Les Chants du crépuscule (Skymningssånger).

Ett av hans kändaste verk är Ringaren i Notre Dame (1831) som utspelar sig på 1400-talet. Den handlar om den vanskapta, puckelryggige och enögda Quasimodo som jobbar som klockare i katedralen i Notre Dame, där han även bor. Han blir förälskad i den vackra zigenerskan Esmeralda som är anklagad för häxeri och mord och Quasimodo försöker att rädda henne från bödeln.

Trettionio år gammal (1841) valdes Hugo in i Franska akademien. Han stöttade i början Louise-Napoléon Bonaparte (senare Napoleon III) men blev senare dennes motståndare. Vändningen kom för gott 1848 då han blev ögonvittne till hur ordningsmakten brutalt slog ner ett uppror. Han bröt till slut med de konservativa och blev mer aktiv i fransk politik. Efter att Napoleon III tagit makten via en statskupp 1851 tvingades Hugo att fly från Frankrike. Orsaken var att han riskerade dödsstraff eftersom han varit med och protesterat mot statskuppen. Han reste till Bryssel i Belgien i december 1851. Därifrån publicerade han nya protester och var året därpå tvungen att lämna även Belgien. Han flyttade då till ön Jersey med sin familj, som dittills levat ostört i Paris. Från Jersey sände han flera politiska skrifter, bland annat Napoléon le petit ("Napoleon den lille"). År 1855 var han tvungen att, på myndigheternas befallning, lämna även Jersey och han bosatte sig då på ön Guernsey.

Under sin tid i landsflykt skrev han en av sina största romaner, Les Misérables (samhällets olycksbarn) som kom ut 1862 och som handlar om en mindre lyckligt lottad människa i samhället - Jean Valjean som döms till fängelse för att ha stulit en limpa bröd. Han blir kvar i fängelset i nitton år eftersom han gör ett antal flyktförsök som ökar på strafftiden. Väl ute begår han några små stölder men ändrar sedan på sitt liv och blir till slut en framgångsrik fabriksägare .... När Les Misérables kom ut blev den en omedelbar succé hos folket, medan kritikerna dömde ut den och regeringen förbjöd den.

Efter att kejsardömet störtats 1870 återvände Hugo till Frankrike, efter nästan 20 år i landsflykt. Han dog den 22 maj 1885 i Paris, 83 år gammal. Hans sista ord i livet lär ha varit: - "Jag ser det svarta ljuset". Stor sorg bröt ut vid hans död vilket inspirerade den franska regeringen att återöppna Panthéon där han begravdes. Det sägs att hans begravning till och med överträffade Voltaires. Man fann i Hugos hem massor av opublicerade skrifter, som gavs ut efter hans bortgång. Hugo har blivit en av de tre helgonen som avgudas i den Vietnamesiska religionen Cao Dai.

Inlagd 2005-06-15 | Uppdaterad 2005-08-06
Källor