Sveriges rikes lag 1734

Sweriges rikes lag Åhr 1734
Sweriges rikes lag Åhr 1734
Här hemma har jag "Sweriges rikes lag gillad och antagen på Riksdagen Åhr 1734". Det är en fin liten bok som är tryckt 1740, dock tog det ett tag innan jag kunde läsa den obehindrat. Vissa bokstäver ser inte ut som dagens och i början var det svårt att hänga med i dåtidens meningsuppbyggnad, men man lär sig efter hand.

Jag har skrivit av missgärningsbalken och straffbalken som jag tyckte var intressant. Klicka på länkarna nedanför för att läsa de olika paragraferna, vissa med ordförklaringar.

Här kan du läsa om de 68 brott som gav dödsstraff eller se på statistik 1749-1910 om vilka brott personer blivit avrättade för.

Missgärningsbalken 1734

I Om försmädelse mot GUD, och affall ifrån then rena ewangeliska läran.
II Om truldom och widskepelse.
III Om swordom och sabbatsbrott.
IV Om förräderi.
V Om then, som lasteliga talar å Konungen, eller thes och Rikets Råd.
VI Om myteri och uppror.
VII Om falska myntare.
VIII Om then, som förfalskar och misbrukar annars namn och skrifter.
IX Om twegifte.
X Om tidelag.
XI Om mordbrand.
XII Om mord och nidingswerk.
XIII Om then, som förgiör sig sielf.
XIV Om dråp å föräldrar, barn och syskon, så ock ther något slår, eller oqwädar, sina föräldrar.
XV Om dråp, hugg och slag, å husbonde eller förman, så ock oqwädingsord emot them.
XVI Om barnamord.
XVII Om förgiörning genom förgift, eller annorledes.
XVIII Om Kyrkiofrid, och Rättegångsfrid.
XIX Om fängelsebrott, och them, som fångar wärja, eller släppa.
XX Om hemfrid och rån.
XXI Om almän landsfrid, och wägafrid.
XXII Om qwinnofrid.
XXIII Hwad the förwärkadt hafwa, som edsöre bryta.
XXIV Om annat dråp
XXV Om dråpare eller ogierningsman dräpes, tå man honom fånga wil.
XXVI Huru dråpare straffas skal, när han på flychten och fri fot kommen är, eller ther skiäl til äro, at han lif sitt behålla må.
XXVII Om dulgadråp
XXVIII Om dråp, som sker af wållande, utan upsåt at dräpa.
XXIX Om dråp och bana, som timar mer af olycko, än annars wållande.
XXX Om barn, eller tienstehion, dräpas med wåda.
XXXI Om dråp och annan missgierning af öfwermaga.
XXXII Om dråp af then, som afwita är.
XXXIII Om okynnes fä, eller hund, dödar man, eller qwinno.
XXXIV Om man sårar annan i ansichte, eller hals, eller hugger af lem, eller slår ut tänder.
XXXV Om kiöttsår, slag, kindpust och hårdrag.
XXXVI Huru bötas skal, om man slår hustru sina, eller hustru man sin, eller husbonde, eller matmoder, legohion sitt.
XXXVII Huru öfwermage böta skal för sår och lyte.
XXXVIII Om såramål, som ske af rätt wåda.
XXXIX Huru sår skola synas, och wårdas, och om läkarelön.
XL Om stöld.
XLI Om flere stiäla med samnad hand, eller någor warder thertil lockad eller buden, eller eljest är i tiufnad delachtig.
XLII Om hustiufnad, och nidings stöld.
XLIII Om then, som stiäl ute på marken, och om någor tager annars mans båt eller häst, eller miölkar hans ko, får eller get.
XLIV Om then, som lägger skatt och tunga å Konungens skattskyldiga undersåtare.
XLV Om then, som swikeliga drager til sig Kronones ingäld, så ock om Upbördsman något theraf förskingrar.
XLVI Om Kyrkiotiufnad.
XLVII Om snatteri.
XLVIII Om fynd och hittegods, och huru thet bör lysas up.
XLIX Om stulit gods kiöpes, eller tages i pant, och huru man må sig urtiufwa giöra, så ock om then, som swikeliga sig tilägnar annars mans gods.
L Om öfwermage stiäl.
LI Om bodrägt.
LII Huru man skal sitt återtaga, eller annan lagliga til tiufsak binda, och therom ransaka låta, och om man utan skiäl annan något gods frånkänna wil.
LIII Om lönskaläge.
LIV Om lägersmål i fästom, och under ächtenskaps löfte.
LV Om enfalt hor.
LVI Om twefalt hor.
LVII Om kopleri och skiörlefnad.
LVIII Om lägersmål med syskonebarn.
LIX Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
LX Om then, som liuger å annan, och om oqwädins ord.
LXI Om delachtighet i missgierningar.

Straffbalken

I Om missgierningars angifwande, och Fångars underhåll.
II Om them, som i fängelse är.
III Om doms fullbordan i lifssaker.
IV Om skarprättare.
V Om kropsplicht med arbete, spö och ris, så ock hächte wid watn och bröd.

Sweriges rikes lag innehåller:

1) Giftermålsbalken
2) Ärvdabalken
3) Jordabalken
4) Bygningabalken
5) Handelsbalken
6) Missgärningsbalken
7) Straffbalken
8) Utsökningsbalken
9) Rättegångsbalken

Den 16 februari 1864 upphörde missgärningsbalken och straffbalken att gälla då en ny strafflag infördes. Läs gärna om Brott & straff i gångna tider.

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon