• Avrättade
  • Freder
  • Gravplatser
  • Krig
  • Lagen
  • Mynt
  • Ordlista
  • Personer
  • Regenter
  • Slott & borgar
  • Årtal
  • Ämnen
  • Övrigt
Flöjtkonserten i Sanssouci med Fredrik den store, målad av Adolph von Menzel

TillbakaGustav I Eriksson Vasa Större text Utskriftsvänligare sida
149(6) - 1560  (64 år)
Riksföreståndare 1521-1523 och kung 1523-1560 (totalt 39 år)
Valspråk: All makt är av Gud
Gustav Vasa målad av Cornelius Arendtz Gustav Eriksson Vasa föddes troligen den 12 maj 149(6) i Uppland som son till riddaren och riksrådet Erik Johansson av adelsätten Vasa) och Cecilia Månsdotter av Eka-ätten.

Man är inte helt säker på var någonstans i Uppland Gustav Vasa föddes men man tror att det antingen var på Rydboholm, som hans far ägde vid den tiden, eller möjligen på Lindholmens gård där hans mors föräldrar bodde vid tiden för hans födelse.

Gustav Eriksson, som han kallade sig innan han blev kung, var släkt med riksföreståndaren Sten Sture d.y.. Gustav anslöt sig tidigt till Sturepartiet i striden mot den danska kungen Kristian II av Oldenburg (Kristian tyrann) och dennes danskdominerade Kalmarunion. År 1518 deltog Gustav i striderna vid Brännkyrka utanför Stockholm, där Kristian II blev besegrad. Gustav blev dock tillfångatagen av danskarna och förd till Jylland, men han lyckades fly från fångenskapen och tog sig via Lübeck - som var fiender till Kristian II - hem till Sverige igen. Hans mor Cecilia Månsdotter lyckades inte undkomma med livet i behåll utan dog 1522 av pesten under sin fångenskap i Köpenhamn.

Gustavs far, Erik Johansson, blev 1520 avrättad i Stockholms blodbad, där han tillsammans med 82 andra halshöggs på Stortorget i Gamla stan. Gustav lyckades undkomma blodbadet och begav sig till Dalarna, där man var trött på unionskungarna och deras Hansafientliga politik som bara ledde till ekonomiska svårigheter. I januari 1521 valde därför lantbefolkningen i Dalarna Gustav till deras hövitsman (en typ av ståthållare). Upproret fortsatte att sprida sig och de fick en militär framgång vid Brunnbäcks färja i april, vilket medförde att den vacklande högadeln började ta Gustavs parti, och i augusti valde de honom till rikshövitsman i Västerås.

Under befrielsekriget 1521-1523 mot Kristian II framstod Gustav som landets starke man och lyckades - med hjälp ifrån Lübeck - inta de sista slotten som hölls av danskarna, och den 6 juni 1523 samlades en riksdag i Strängnäs som valde Gustav till Sveriges kung med namn Gustav I.

Gustav Vasa, troligen målad av Jacob BinckVid den här tiden var Sveriges resurser små och skulderna till Lübeck stora. Kyrkan och klostren ägde bortåt en tredjedel av Sveriges produktiva jord och fick "tionde" av folket. Gustav knöt därför reformatorerna och prästerna Olaus Petri och Laurentius Andreæ till sig. 1527 bestämde riksdagen i Västerås att kungen skulle ha större makt, vilket blev det första steget mot en kyrklig reformation.
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes han i Uppsala domkyrka.

Under 1530-talet bröt Gustav med påven och Rom och kunde på det sättet stärka den Svenska statsmakten både ekonomiskt och politiskt. Större delen av kyrkans marker och intäkter beslagtogs, och Gustav gjorde sig själv till kyrkans överhuvud.

Rent kulturellt blev dock reformationen en katastrof, eftersom de gamla klostren och kyrkorna plundrades, deras böcker skars sönder och klistrades om till bokomslag, som kungen sedan hade runt sina räkenskaper, så kallade ”munkepärmar”. Både skolundervisningen och det sociala skyddsnät som kyrkan erbjudit – försvann ju också, vilket ledde till att Stockholm svämmades över av tiggare och sjuka människor som inte visste var de nu skulle söka hjälp.
Åren 1534 till 1536 deltog Gustav i ett krig som kallas för grevefejden där han försökte att förhindra att den danske kungen, Kristian II skulle återta makten i Danmark, vilket Gustav absolut inte ville.

Katarina av Sachsen
Katarina av SachsenVid 35 års ålder, den 24 september 1531, gifte han sig med Katarina av Sachsen -Lauenburg, som samma dag fyllde arton år. Giftermålet var rent politiskt då Gustav ville ha en närmare relation till det danska kungahuset och försöka bevara freden med landet. Katarinas äldre syster Dorothea var nämligen gift med den danska kronprinsen Kristian (senare Kristian III). Vigseln förrättades av den nyvalde ärkebiskopen Laurentius Petri och var så ståtlig som den svenska statskassan tillät. Gustav och Katarina fick ett barn, sonen:
1) Erik XIV (1533–1577).

Dagen före deras fyraåriga bröllopsdag, den 23 september 1535 dog Katarina, som dagen efter skulle fylla 22. Det gick rykten om att Gustav skulle ha medverkat till hennes död, men det är oklart hur det ligger till med den saken. Troligast är att hon dog av ett missfall. Inga anklagelser gjordes heller från Katarinas familj.

Margareta Eriksdotter
Margareta Eriksdotter Året efter, den 1 oktober 1536, gifte han sig med Margareta Eriksdotter (20), och fick med henne tio barn:
2) Johan III Vasa 1537-1592
3) Katarina Vasa 1539-1610
4) Cecilia Vasa 1540-1627
5) Magnus Vasa 1542-1595 (hertig av Östergötland)
6) Sten Vasa 1544-1549 (död 5 år)
7) Anna Vasa 1545-1610
8) Karl Vasa 1546-1546 (död liten)
9) Sofia Vasa 1547-1611
10) Elisabet Vasa 1549-1597
11) Karl IX Vasa 1550-1611

Efter femton års äktenskap dog Margareta (35), i augusti 1551.

Katarina Stenbock
Katarina Stenbock Gustav ville dock gifta om sig och han såg ut en lämplig brud, nämligen Katarina Stenbock. Dock var hennes mor Brita syster till Gustavs förra fru Margareta Eriksdotter, vilket gjorde att prästerna gick emot detta giftermål, men vem kan väl säga emot en kung?

Ett år efter Margaretas död, den 22 augusti 1552, gifte han sig därför för tredje gången. Katarina vad då endast sjutton år gammal, medan Gustav själv var 56. De fick inga barn.


Gustav byggde under sin regeringstid upp Sverige till ett fritt rike och genom reformationen införde han den lutherska läran, vilket bland annat gjorde att påven förlorade sin makt i Sverige. Även Hansans makt över den svenska handeln bröts under hans tid vid tronen. Bland hans övriga förändringar kan nämnas införandet av polisväsende, inrättandet av ett kungligt tryckeri och indragande av stora egendomar till kronan.
År 1540 kom också Gustav Vasas bibel ut, det vill säga den första bibeln översatt till svenska språket. I samråd med rikets adel och biskopar år 1540, och sedan med rikets samlade ständer år 1544, gjorde han även kungadömet ärftligt inom sin släkt på den manliga sidan. Många uppror inträffade också, där bland annat Dackefejden, och flera uppror i Småland kan nämnas. Upproren slogs ned med stor brutalitet. En av orsakerna till dessa uppror var just att han införde den Lutherska läran istället för katolicismen.

Även om hans planer oftast kom ifrån hans eget huvud rådfrågade han sig gärna med andra, med herrar och allmoge, på möten med prästers och borgares ombud och emellanåt med alla slags ständer under olika former. Sverige, som han räddat från "andlig och världslig träldom", betraktade han gärna som sin tillhörighet och utvidgade i många fall både sin och kronans rätt utöver lagliga förhållanden.

År 1554 kom Gustav i krig med den ryska tsaren Ivan IV (den förskräcklige) eftersom de inte kunde komma överens om hur gränserna skulle gå mellan Finland (som då var en del av Sverige) och Ryssland. Kriget pågick till 1557 och kallas för ryska kriget.

Gustav Vasa – nordiska museet Gustav Vasa var väldigt mode- och trendmedveten. Han hade alltid senaste modet i klädväg på sig och han ville se ut som de tyska furstarna, vilka han tyckte var stilbildande. År 1548 gjordes en garderobsinventering och då hade han 30 mycket fina broderade skjortor, 52 stycken huvudbonader och 41 par "hosor" - det vill säga tyska puffbyxor.
Det sägs också att han hade ett kolossalt gott minne, för så snart han sett en person - och det kunde vara för hur länge sen som helst - kände han genast igen personen. Där han en gång rest fram, där gick han aldrig vilse, och han kom till och med ihåg namnet på byarna och på de bönder som bodde där, även om han inte varit där sedan ungdomen.

Av modern skelettforskning har man kommit fram till att gamle kung Gösta (som han också kallades) mot slutet av sitt liv led av en rad krämpor, bland annat så ramlade alla tänderna ut eftersom han hade en kronisk inflammation i käken, en permanent inflammation i ena mellanörat, kronisk inflammation i vänster lårben och benmärgsinflammation. Efter 37 år på Sveriges tron, dog Gustav söndagen den 29 september 1560, 64 år gammal, och begravdes i domkyrkan i Uppsala. Nästa att bli kung var hans son Erik XIV.
Kuriosa: Det är Gustav Vasa som är på våra tusenkronorssedlar.
Gravplats: Uppsala domkyrka
Sveriges regenter - Lars O. Lagerqvist
Kungliga släktband - Ulf Sundberg
Område:   Kungar - Sverige | Riksföreståndare
Personer: Efternamn | Förnamn | Kvinnor | Födelseår | Dödsår | Yrken
Personen inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2007-11-23
2039726
©Nina Ringbom 2004-10-18 | Historiesajten uppdaterades 2014-03-30 |  24  besökare