Ludvig XIV av Bourbon



Levde: 1638 - 1715  (77 år)
Titel:    Fransk kung 1643-1715 (72 år) - Kallades "Solkungen"

Louis XIV av Bourbon
 Ludvig XIV av Bourbon (Louis XIV) föddes den 5 september 1638 i slottet Saint-Germain-en-Laye som son till det franska kungaparet Ludvig XIII (37) och Anne av Habsburg (Österrike) (37). Ludvig var kungaparets första barn – även om de varit gifta i 23 år. 

Den 14 maj 1643 dog hans far och Ludvig blev fransk kung 4 år och 8 månader gammal. Under hans minderårighet fördes regeringen av hans mor Anne och kardinal Jules Mazarin (1602-1661). Sistnämnde var även Ludvigs politiske läromästare. Utöver politik lärde han sig även latin, spanska och italienska men i övrigt var hans utbildning ganska bristfällig.
År 1651 blev Ludvig myndig men Mazarin fortsatte att styra landet. Många var missnöjda med Mazarins styre eftersom han tog ut dryga skatter samtidigt som han skrapade ihop en rejäl förmögenhet åt sig själv – allt medan statskassan var tom. Dessutom gillade inte den adliga oppositionen att kungamakten utökades. Missnöjet bröt till slut ut i ett svårt uppror som av hovet hånfullt kallades för "fronden" och som pågick åren 1648-1653. Ordet fronden kommer från la fronde som var en förbjuden slangbåge som Paris´ gatpojkar använde.

I trettioåriga kriget (1618-1648) vann fransmännen stora framgångar och i Westfaliska freden i oktober 1648 fick Frankrike full besittningsrätt till stiften Metz, Toul och Verdun - som de i själva verket ägt sedan 1552 – samt alla Österrikiska besittningar i Elsass (Alsace) som är en region i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Belgien.
Kriget mot Spanien fortsatte framgångsrikt till 1659 då Frankrike i den så kallade "Pyreneiska freden" som hölls den 7 november samma år fick Roussillon, Conflans, en del av Cerdanya, Artois samt delar av Flandern, Hainaut och Luxemburg med viktiga fästningar. Under det här fredsfördraget beslöts också att Ludvig skulle gifta sig med Maria Theresa av Habsburg/Österrike - även kallad Maria Theresa av Spanien eftersom hon var dotter till det spanska kungaparet Filip IV och Elisabet av Bourbon. Giftermålet skedde också sju månader senare, den 9 juni 1660, när bägge var 21 år gamla.
Maria Theresa av Habsburg/Österrike/Spanien Ludvig och Maria Theresas äktenskap sägs ha blivit olyckligt – mycket för att han höll sig med så många älskarinnor och Maria Theresa kände sig försummad, men med tiden fick de ändå flera barn varav endast en blev vuxen:
1) Louis 1661-1711
2) Anne Elisabeth 1662-1662 (död drygt 1 månad)
3) Marie Anne 1664-1664 (död drygt 1 månad)
4) Marie Theresa 1667-1672 (död 5 år)
5) Philippe Charles 1668-1671 (död nästan 3 år)
6) Louis Francois 1672-1672 (död nästan 5 mån)

Ludvig hade som sagt åtskilliga älskarinnor och fick många barn med vissa av dem. Den första älskarinnan han hade hette Maria Mancini och var syskonbarn till kardinal Mazarin. De höll ihop i flera år tills han var tvungen att gifta sig med Maria Theresa.
Åren 1661-1667 hette hans älskarinna Louise de la Valliere (1644-1710) och med henne fick han fyra barn. En annan älskarinna hette Françoise Athénaïs de Montespan (1641-1707) och de fick sju barn ihop. Han tog dock hand om alla sina barn - han legitimerade dem och gav dem utbildning och höga ställningar i samhället och gifte bort dem på sådant sätt att de blev riktiga prinsar och prinsessor.

Efter att Mazarin avlidit (mars 1661) kungjorde Ludvig (22) för sina ministrar att han hädanefter personligen tänkte leda regeringen. Han utropade sig därefter själv till "konung av Guds rike" varefter han tog valspråket "Staten, det är jag". Ludvig sägs inte ha varit någon stor begåvning, men han var arbetsam, plikttrogen och hade både sunt förnuft, auktoritet och självförtroende. Han var dessutom duktig på att placera rätt man på rätt post – exempelvis satte han Mazarins privatsekreterare Jean Baptiste Colbert (1619-1683) som chef över finanserna och denne lyckades bringa ordning och reda i det tilltrasslade skatteväsendet. Fram till denna tidpunkt hade 62 % av skatterna försvunnit på vägen från skatteindrivarna till statskassan. Colbert ökade avkastningen från de kungliga godsen och stödde även industri och handel genom merkantilistisk lagstiftning. Som krigsminister satte han in François Michel le Tellier kallad "markis Louvois" (1641-1691) som kom att bli en av de största "krigsministrar" som funnits.

VersaillesÅr 1661 började Ludvig att bygga ut det lilla slottet i Versailles som hans far Ludvig XIII påbörjat och som denne hade haft som jaktstuga. Slottet ligger ungefär 17 kilometer utanför Paris och blev kolossalt stort när byggandet var klar – det är 580 meter långt och har över 2000 fönster och fler än 700 rum. Enbart salen som kallas för spegelsalen är 73 meter långt och drygt 12 meter högt i tak. Slottet blev ett av världens största och praktfullaste barockslott och efter 22 års byggande kunde Ludvig (43) flytta in på palatset i maj 1682. Från denna tidpunkt - fram till oktober 1789 när Ludvig XVI med familj tvingades lämna slottet - var Versailles maktens centrum.

År 1667 tog Ludvig ifrån Parisparlamentet rätten att protestera mot kungliga förordningar och därmed infördes det absoluta enväldet. Ludvig utförde många byggnadsprojekt, bland annat så revs resterna av Paris´ gamla stadsmur för att ge plats åt breda boulevarder och vid floden Seine byggdes kajer som skulle skydda mot flodens översvämningar. Han lät bygga ett sjukhus för krigsveteraner (hôtel des Invalides) som blev ett hem för de soldater som lojalt hade tjänstgjort i hans armé men som blivit sårade eller för gamla för att kriga. Frankrike blev under Ludvigs tid ett föredöme som många andra länder tog efter när det gällde både seder och bruk, kläd- och perukmode och även det franska språket spred sig till andra länder, inklusive Sverige där man ansågs vara bildad om man kunde prata och läsa franska.

madame de Maintenon Efter 23 års äktenskap, den 30 juli 1683, dog Maria Theresa och Ludvig gifte i hemlighet om sig morganatiskt med Françoise d'Aubigné (1635-1719) som kallades för madame de Maintenon. Hon kom att bli den viktigaste kvinnan i Ludvigs liv och det sägs att han till och med slutade att besöka sina älskarinnor.

År 1711 dog Louis, Ludvigs enda barn som var född inom äktenskapet och som blev vuxen, 49 år gammal och drygt fyra år senare, den 1 september 1715, dog Ludvig av kallbrand i Versailles, fyra dagar före sin 77-årsdag. Ludvig styrde Frankrike i 72 år vilket är det längsta någon Europeisk regent suttit vid makten. Nästa att bli regent i Frankrike var hans sonsonsson, Ludvig XV, eftersom både hans son och sonson hann dö före honom själv.




Källor


Personen inlagd 2006-06-18 | Uppdaterad 2006-06-18