Per Brahe d.y.
| Levde: | 1602-1680 (78 år) |
| Titel: | Greve, överste och riksdrots. Sveriges största jordägare |
| | Grevliga ätten Brahe. Grevlig 1561. Utdöd 1930 |
| Far: | Abraham Pedersson Brahe (1569-1630) |
| Mor: | Elsa Gyllenstierna (1577-1650) |
Biografi
Per Brahe föddes den 18 februari 1602 på Rydboholm som son till riksrådet och greven Abraham Pedersson Brahe (33) och dennes hustru Elsa Gyllenstierna (25).
Studier utomlands
Mellan 1618-1621 och 1623-1626 var han ute i Europa och studerade, bland annat teologi och juridik. I ungdomen var han också i krigaryrket där han vid flera tillfället visade på mod och skicklighet. Brahe var också en av Gustav II Adolfs närmaste ungdomskamrater. Vid vuxen ålder tyckte han dock att de administrativa sysslorna passade honom bättre och han lämnade därför krigarbanan och år 1630 blev han istället riksråd och lagman över Västmanland, Bergslagen och Dalarna.
Det var i grevens tid
Axel Oxenstierna ville inte gärna se Brahe som medlem av regeringen och därför blev Brahe vid trettiotre år ålder (1635) vald till generalguvernör över Preussen och två år senare till samma anställning fast i Finland - på detta sätt kom han ju bort ifrån landet. På dessa två ämbeten uträttade han så mycket bra saker, så allmänheten brukade säga "det var i grevens tid" och med detta menade de då att det var på den gamla goda tiden när Brahe var där och styrde och ställde. Han ordnade bland annat med skolor, Viborg fick ett gymnasium, Åbo ett universitet där han själv blev förste kansler 1646. Han grundade städerna Kajana, Kristinestad och Brahestad (efter sig själv). På egen bekostnad förbättrade han Kajaneborgs fästning.
Grundade staden Gränna
När han kommit tillbaka till Sverige grundlade han i sitt grevskap staden Gränna, byggde Brahehus , inrättade ett boktryckeri och ett gymnasium på Visingsö, och när hans farbror Magnus Brahe dog 1633, ärvde han Sveriges största grevskap, Visingsborg.
På 1640 och 50-talet deltog Brahe i krigen mot Danmark i Gustav II Adolfs armé, där han hade befälsuppgifter.
Den italienske författaren och Lorenzo Magalotti skrev 1674 följande om Brahe: 'Per Brahe är riksdrots och man skulle kunna säga vicekonung. Hans släkt är den förnämsta i Sverige och han intager första rummet bland grevarna. Hans årliga inkomster sägas uppgå till mer än 70 000 scudi. Alldeles säkert är han den på reda pengar rikaste i hela landet. Han har ett vänligt och förbindligt sätt att vara, men är ombytlig och i hög grad svag för sin familjs storhet.'
Äktenskap 1 & barn
Den 16 april 1628 gifte Per (26) sig med Kristina Katarina Stenbock (19) och de fick barnen:
1) Elsa Beata (1629-1653)
2) Magdalena Hedvig (1631-1634) († 3 år)
3) Fredrik (1636-1637) († 1 år)
4) Jakob
Äktenskap 2
Efter Kristinas död 1650 gifte Brahe (51) sig den 25 juli 1653 med Beata De la Gardie (40).
Per Brahe (78) gick bort den 12 september 1680 på Bogesunds slott och begravdes i Östra Ryds kyrka i Uppland. Han slapp att uppleva Karl XI:s reduktion som kom en kort tid efter hans död där bland annat hans grevskap Visingsborg drogs in till kronan fastän detta varit ett arv från hans farbror.
| År | Titel/händelse |
| 1618-1621 | Studier i Giessen, Tyskland |
| 1623 | Studier i Strassburg |
| 1624 | Studier i Padau och Bologna |
| 1626 | Kammarherre hos Gustav II Adolf från maj |
| 1628 | Överste för Smålands rytteriregemente |
| 1628 | Gifte sig med Kristina Katarina stenbock |
| 1629 | Lantmarskalk vid riksdagen |
| 1630 | Lantmarskalk vid utskottsmötet |
| 1630 | Riksråd |
| 1630 | Lagman över Västmanland, Berslagen och Dalarna |
| 1632 | Bisittare i Svea hovrätt |
| 1634 | Uppdrag att vara rikskanslern till hjälp i Tyskland |
| 1634 | Deltog i fredsunderhandlingarna i Polen |
| 1635 | Civil generalguvernör i Preussen |
| 1637 | Generalguvernör över Finland |
| 1641 | Riksdrots och president i Svea hovrätt |
| Befälhavare under kriget mot Danmark | |
| 1646 | Kansler för Åbo universitet |
| 1648-1654 | Återigen generalguvernör i Finland |
| 1650 | Hans fru Kristina dog |
| 1653 | Gifte sig med Beata De la Gardie |
| 1657 | Högste befälhavare över krigsmakten i kriget mot Danmark |
| 1661 | Direktör över hela justitieverket i Sverige |
Stöd historiesajten!
1611 Karl IX dör
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrätt inrättas i Stockholm
1619 Halmstads slott är färdigbyggt
1621 Luleå, Piteå och Sundsvall grundas
1623 Västerås gymnasium grundas
1624 De första mynten i koppar präglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige går med i Trettioåriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Freden i Brömsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor på landet
1650 Påbud på kyrkobesök på söndagar
1655-1660 X Gustav:s polska krig
1656-1661 Karl X Gustav ryska krig
1657-1658 Karl X Gustavs 1a danska krig
1658-1660 Karl X Gustavs 2a danska krig
1660 Karl X Gustav dör i Göteborg
1661 1:a sedlarna (Stockholm Banco)
1664 Karlshamn får stadsrättigheter
1665 Stora delar av Nyköping brinner
1666 Lunds universitet grundas
1668 Sveriges riksbank grundas
1669 23 st avrättas häxeri i Mora
1669 Kyrkobön mot trolldom införs
1670 6 st avrättas för häxeri i Kungälv
1673 En 5 år lång missväxtperiod börjar
1676 Skeppet Kronan förliser
1677 Kyrkobönen mot trolldom avskaffas
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» biografi
» stora bilden, digitaltmuseum.se
Stöd historiesajten!