Gustav Bernadotte
| Levde: | 1827-1852 (25 år) |
| Titel: | Svensk-Norsk prins, hertig av Uppland. Kallades "sångarprinsen" |
| Far: | Oscar I (1799-1859) |
| Mor: | Josefina av Leuchtenberg (1807-1876) |
Biografi
Frans Gustav Oscar Bernadotte föddes den 18 juni 1827 på Haga lustslott som andra son till kronprinsen, den blivande Oscar I (27) och hans hustru Josefina av Leuchtenberg (20). Gustav var bror till Karl XV och Oscar II.
Studier
Under sin uppväxttid bodde han omväxlande i Stockholm, på Tullgarn och på Haga och fick en mycket vårdad uppfostran. Från hösten 1844 vistades han tidvis i Uppsala för universitetsstudier, vilka han gick in för med stor iver. Där sysslade han med djupare historiska studier bland annat så skildrade han 1655 års riksdag. Från tidig barndom roades han av friluftsliv och även av botaniska studier som han brukade ägna sig åt tillsammans med sin lillasyster Eugénie.
Överstelöjtnant
Han intresserade sig livligt även åt sin militära karriär. Från sommaren 1843 deltog han i militärlägren på Ladugårdsgärdet och från 1848 även i ett par läger i Skåne. Han blev 1846 kapten vid 2:a livgardet, ryttmästare vid Livregementets dragoner och major i båda regementena den 30 maj 1848 och även överstelöjtnant i båda regementena den 18 maj 1850.
Pianist
Gustav tog tidigt musiklektioner, främst i pianospelning, och blev en ganska god pianist. Att spela piano blev snart det bästa han visste och han fick ofta användning för det i syskonkretsen där han ofta uppträdde vid hovets kvällsföreställningar. Då brukade han spela Mendelssohn, Beethovens sonater och aktuella utdrag ur operor. Genom kontakter med författare och musiker som Gunnar Wennerberg, Erik Gustav Geijer och Jacob Axel Josephson ökades hans intresse för musiken ännu mer.
Sångarprinsen
Utöver spelandet tog han också sånglektioner för hovsångaren Isak Albert Berg och han uppträdde därefter ibland som tenorsolist. Han sägs ha haft en vacker tenorröst och han brukade anordna sångsällskap under sommarkvällarna på Drottningholm eller på Haga. Han blev tillslut känd som sångarprinsen. Han komponerade dessutom egna tonsättningar och musikstycken och den största delen skapade han åren 1844-1849, varav de flesta är gjorda för manskvartetter. Uppåt en 55 kompositioner sägs Gustav ha skrivit själv, och några blev mycket populära och är så än idag, som till exempel 'Sjung om studentens lyckliga dag', 'I rosens doft' och 'Glad såsom fågeln'. Höjdpunkten för sångsällskapet bör sannolikt ha varit framförandena av sångpjäsen Hvita frun på Drottningholm den 17 och 21 jan 1847 på slottet. Pjäsen uppfördes också på Kungliga teatern 9 och 24 april samma år med teaterns artister. Att döma av Gustavs bevarade dagboksanteckningar älskade han att gå på operan och han sägs ha svärmat för Jenny Lind.
Reste runt i Sverige
Gustav reste mycket och lärde på så sätt känna de svenska landskapen ganska väl. Han besökte ofta Uppsala till en början för studier men senare också enbart för sällskapslivet. I februari 1851 köpte han Stjernsunds slott i närheten av Askersund, Närke, av sin far, och där tillbringade han en stor del av året sysselsatt med omfattande renoveringar.
Han besökte Norge flera gånger, första gången vid sjutton års ålder då han även studerade vid universitetet i Kristiania (Oslo). Under sitt sista levnadsår (1852) hade han tagit på sig att leda utgivningen av ett urval av de viktigaste handlingarna om Sveriges historia. Utlandsresor gjorde han bara två stycken, hösten 1846 och sommaren 1852. Efter den sista utlandsresan följde han med några ur familjen till slottet i Kristiania. Han var redan då svårt sjuk och avled endast några dagar efter ankomsten till den norska huvudstaden, den 24 september 1852, 25 år gammal och ogift. Han begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
Minnesfest
Efter Gustavs död hölls många minnesfester och många hyllningsdikter skrevs vilket visar hur populär han var i stora kretsar. Genom Musikaliska akademiens omsorg sattes en byst upp vid Haga lustslott år 1854. Vid hundraårsminnet av Gustavs födelse (1927) avtäcktes en staty utanför Geijersgården i Uppsala.
Stöd historiesajten!
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Kungliga släktband (Sundberg)
Hemsida:
» riksarkivet.se
Stöd historiesajten!