• Avrättade
  • Freder
  • Gravplatser
  • Krig
  • Lagen
  • Mynt
  • Ordlista
  • Personer
  • Regenter
  • Slott & borgar
  • Årtal
  • Ämnen
  • Övrigt
Flöjtkonserten i Sanssouci med Fredrik den store, målad av Adolph von Menzel

TillbakaGustav III av Holstein-Gottorp Större text Utskriftsvänligare sida
1746 - 1792  (mördad, 46 år)
Svensk kung 1771-1792 (21 år) - Valspråk: Fäderneslandet
Gustav III - målad av Lorens Pasch d.y. (1733-1805) Gustav III av Holstein-Gottorp föddes i Stockholm den 13 januari (24 januari nya stilen) 1746 som son till dåvarande kronprins Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (36) och Lovisa Ulrika av Preussen (26).

Gustav ansågs vara förståndig och ha en snabb uppfattningsförmåga och dessutom hade han livlig fantasi och ett skarpt minne. Han fick en bra utbildning och hans favoritämnen var litteratur och historia, särskilt fransk och svensk. Hans första guvernör, Carl Gustaf Tessin, (åren 1751-56) hade dock en ganska ensidigt undervisning som mest gick ut på att lära sig god ton och världsvana. 1756 beslutade därför ständerna att Carl Fredrik Scheffer skulle bli Gustavs guvernör istället. Detta blev inte populärt hos Gustavs föräldrar, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, som tyckte att ständerna bestämde alldeles för mycket.

Efter ständernas önskemål och begäran gifte han sig, tjugo år gammal (1766), med Sofia Magdalena av Oldenburg (20), som var dotter till den danske kungen Fredrik V och hans hustru Louise av Hannover. Bröllopet hölls på Kristiansborgs slott i Köpenhamn, och därefter firades bröllopet i Stockholm den 4 november samma år. Äktenskapet blev inte så lyckligt då Gustav var en öppen och livlig person medan Sofia Magdalena var blyg och försagd. Äktenskapet hade beslutats när de bägge var små, och det var inte några varmare känslor inblandade, de fick i alla fall två barn:
1) Gustav IV Adolf av Holstein-Gottorp (1778-1837)
2) Karl Gustaf av Holstein-Gottorp (1782-1783) (död 1 år).
Genom giftermålet kom Gustav i ett spänt förhållande till sin mor, som hade fattat en stor motvilja mot Sofia Magdalena.

Gustav III – målad av Lorenz Pasch d.y. På grund av orättvisorna i frihetstidens statsskick hade Gustav ett djupt misstroende till rikets råd och ständer. Hans fosterlandskärlek var dock stor och han ville att Sverige skulle få tillbaka den makt och anseende som landet en gång haft. Dessutom ville han öka kungamakten, vilket gjorde att han redan som kronprins deltog i hovpartiets ledning.

När hans far Adolf Fredrik dog i februari 1771, var Gustav i Paris där han försökte skaffa sig löfte om bistånd av den franska regeringen för den kommande riksdagen. Den gamle franske kungen Ludvig XV gav honom rådet att försöka försona partierna och under kungamaktens ledning få dem till att gemensamt arbeta för landets bästa. Det visade sig snart att det inte var möjligt att förena hattarna och mössorna, då deras åsikter var för olika.


Den 29 maj 1772 kröntes Gustav till svensk kung i Storkyrkan i Stockholm. På våren samma år tog det kungafientliga och rysksinnade mösspartiet makten och besatte alla poster i rådet med sina anhängare. Det växande kaoset och stånds- splittringen gjorde att Gustav beslutade att göra en statskupp - så den 19 augusti 1772 genomförde han en oblodig sådan som ökade hans egen makt och avslutade frihetstiden. Till sin hjälp hade han Jacob Magnus Sprengtporten (45) och Johan Christopher Toll (29). De skulle hetsa Finland och Skåne till uppror. Emellertid bröt det skånska upproret ut för tidigt och mösspartiet fick då reda på vad som var på gång. Gustav vågade då inte vänta på att Sprengtporten skulle återvända från Finland (som planen var) utan genomförde på egen hand statskuppen i Stockholm. Läs mer.

Gustav III målad av okänd konstnär Den oblodiga kuppen räddade Sverige från laglöshet och yttre beroende. Två dagar efter statskuppen presenterade Gustav en ny regeringsform:
* Kungen ska ensam ha all makt och även bestämma vilka som ska vara riksråd.
* Riksdagen ska bestämma hur höga skatterna ska vara.
* Kungen får inte starta anfallskrig utan riksdagens tillåtelse.

Tillsammans med bland annat bröderna Carl Fredrik Scheffer och Ulrik Scheffer, Johan Liljencrantz och Carl Sparre m.fl., strävade Gustav för Sveriges utveckling och framsteg, och gjorde en mängd förbättringar. Han avskaffade till exempel tortyren (1772), stadgade tryckfriheten, han förbättrade den allmänna hälsovården, frigav spannmålshandeln (1775 och 1780), förbättrade arméns och flottans skick och tog initiativ till en mildare strafflag. Vissa domstolar som var kända för ett visst mutsystem sågs också över. Det enda som folk inte gillade var brännvinslagstiftningen och inrättandet av kronobrännerierna. Gustav älskade teater och opera, och han skrev själv pjäser och både spelade och regisserade ibland. Han kallades för teaterkungen. Den 20 mars 1786 grundade han Svenska Akademien, där han gav sig själv det första priset för sitt äreminne över Lennart Torstensson.

Gustav III maskeraddräkt, livrustkammaren Befolkningen blev efter hand ändå kritisk. För att bli omtyckt igen tänkte han starta ett krig mot Ryssland, för krigarkungar hade ju alltid varit populära. Men själv fick han ju inte starta något krig utan riksdagens tillstånd så därför – sägs det – lät han några finska soldater, utklädda till ryssar, gå över gränsen till Ryssland där de anföll de svenska soldaterna. Då blev det ju inte ett anfallskrig utan istället ett försvarskrig. Officerarna tyckte inte om det här och 1788 gjorde flera av dem uppror i det så kallade Anjalaförbundet. Två år senare (1790) deltog Gustav i slaget vid Svensksund, där han personligen ledde den svenska flottan.

Gustav fick under sin regeringstid många fiender, särskilt bland adeln. Några adelsmän, bland annat Jacob Johan Anckarström, Adolf Ludvig Ribbing, Carl Fredrik Pechlin och Klas Fredric Horn planerade att mörda kungen. Det bestämdes att Anckarström skulle skjuta kungen på den stora maskeradbalen som skulle vara på operan i Stockholm den 16 mars 1792. Gustav hade fått ett varningsbrev från en som visste om planerna, men han brydde sig inte om det. Han hade fått varningar förr och inget hade ju hänt?
Den här gången blev han dock skjuten - och dödligt sårad. Han dog efter tretton dagars lidande, den 29 mars, 46 år gammal. Mördarna fångades men bara en, Jacob Johan Anckarström, avrättades.

Nästa att bli kung i Sverige var Gustavs fjortonåriga son Gustav IV Adolf.

Det översta porträttet av Gustav är målat av Lorens Pasch d.y. nummer två uppifrån av Alexander Roslin och det tredje av en okänd konstnär. Nedersta bilden är ett foto på den maskeraddräkt som Gustav bar den natten han blev skjuten på maskeradbalen. Dräkten finns att se på livrustkammaren vid kungliga slottet i Stockholm.

En liten film om Gustav III från YouTube (3 ½ min lång)

Gravplats: Stockholm - Riddarholmskyrkan
Sveriges regenter - Lars O. Lagerqvist
Kungliga släktband - Ulf Sundberg
Berömda svenskar från tolv sekel - Gardar Sahlberg
Område:   Kungar - Sverige | Grundare
Personer: Efternamn | Förnamn | Kvinnor | Födelseår | Dödsår | Yrken
Personen inlagd 2004-10-26 | Uppdaterad 2007-07-17
2046081
©Nina Ringbom 2004-10-18 | Historiesajten uppdaterades 2014-03-30 |  13  besökare