• Avrättade
  • Freder
  • Gravplatser
  • Krig
  • Lagen
  • Mynt
  • Ordlista
  • Personer
  • Regenter
  • Slott & borgar
  • Årtal
  • Ämnen
  • Övrigt
Flöjtkonserten i Sanssouci med Fredrik den store, målad av Adolph von Menzel

TillbakaEva Ekeblad Större text Utskriftsvänligare sida
1724 - 1786  (61 år)
Grevinna och uppfinnare
Första kvinnan som blev invald i Vetenskapsakademien (1748)
Eva Ekeblad De la Gardie Eva De la Gardie (gift Ekeblad) föddes den 10 juli 1724 i Stockholm som dotter till riksrådet, överstemarskalken och greven Magnus Julius De la Gardie (55) och grevinnan Hedvig Catharina Lillie (28). Eva var brorsonsdotter till riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie.

Den 26 januari 1741 gifte sig Eva med greven och politikern Claes Ekeblad (32). Själv var Eva då 16 ½ år gammal. Claes ägde Stola herrgård, Kålland, 15 km utanför Lidköping och Ekebladska huset i Stockholm vid dåvarande Norrmalmstorg, (nu Gustav Adolfs torg på den plats där Gustav III lät uppföra operan), och Eva styrde över de stora hushållen.

1748 blev Eva den första kvinnan som blev invald som ledamot i vetenskapsakademien. Hennes kontakt med akademien startade vid ett av deras sammanträden (5 november 1748) då det meddelades, att "grevinnan Ekeblad gjort åtskilliga försök att använda potatis till stärkelse och puder". Hon hade också sänt med prover och en beskrivning på hur man skulle gå tillväga. Provet kunde även blandas med havre till bröd eller till att bränna brännvin av potatis. Proverna och beskrivningarna lämnades för utlåtande till Jonas Alströmer och vetenskapsmannen Jacob Faggot (1699-1777), som gillade vad hon åstadkommit och lovordade det vid akademiens sammankomst den 19 november samma år. Idéerna trycktes också i årets handlingar (1748).
Fördelarna med att bränna brännvin på potatis var ju att man slapp använda det lilla förråd av havre och korn som man hade för brännvinstillverkning, dessutom kunde man använda restprodukterna till kreatursfoder. Potatispudret som hon framställde var bra till att pudra perukerna med.

Riksrådet Nils Palmstierna (1696-1766) föreslog att akademien skulle börja ta in även kvinnliga ledamöter:
"om icke akademien kunde kalla till ledamöter vittra fruntimmer, vilket ej skall vara obrukeligit i utländska societeter, såsom marquise de Chatelet i Bolongiska akademien. Föreslog fördenskull grevinnan fru Ekeblad, som i anledning av den synnerliga håg hon haver för försöks anställande, ej skulle underlåta att ytterligare giva varjehanda nyttiga rön vid handen".
Redan den 3 december samma år valdes hon in, utan votering, och 14 dagar senare fick de ett tackbrev från henne. Även om hon nu var ledamot i akademien deltog hon personligen dock aldrig i dess sammankomster. Några år senare tycks akademien ha betraktat henne som en slags hedersledamot för i ett protokoll från den 19 januari 1751 står det "fru riksrådinnan Ekeblad efter tillförne gjord överenskommelse icke räknades ibland de ordinaira ledamöter". Hon sände ändå in nya forskningar, bland annat om en tvål till bomullslärftsblekerier (december 1751) och en blekning av bomullsgarn (april 1752) – och även dessa bidrag trycktes i handlingarna.

potatisplanta Av hennes vetenskapliga försök har brännvinstillverkningen av potatis blivit mest framhållet – dock var den här idén inte ny. Redan 1741 hade riksdagen fått en föreläsning betänkande potatisens förträffliga egenskaper, som uppgavs "även kunna användas till brännvinstillverkning". Initiativet antas komma från Jacob Albrecht von Lantingshausens (1699-1769) som då satt i utskottet och kände potatisbränningen från kontinenten. Evas man, Claes, satt då i rådet och eftersom han visade stort intresse för potatisodling kanske det inte var så konstigt att det var hans hustru som gjorde ett försök.
Dock blev det inte Evas uppsats som fick betydelse för framtiden, utan mera den redogörelse som Kommerskollegium lät trycka i 4,000 exemplar och som delades ut i länen.

I samtida källor nämns Eva då och då – hon var ju en av rikets högst uppsatta damer. Tillsamman med sin man fick hon en son och flera döttrar:
* Claes Julius 1742-1808 (66 år)
* Hedvig Catharina 1746-1812 (66 år)
* Eva Magdalena 1747-1824 (77 år)
* Beata Charlotta 1748-1771 (23 år)
* Agneta Sofia 1750-1824 (74 år)
* Ebba Maria 1752-1839 (87 år)
* Brita Lovisa 1754-1755 (död 2 månader gammal)

Sonen Claes Julius Ekeblad, som blev både generalmajor (1782) och landshövding i Uppsala län (1784), har skildrat sin mor så här: "hon förde spiran i sitt stora hushåll i det Ekebladska huset" och även om hennes temperamentsfulla humör på gården Stola "där hon styrde och ställde med sträng hand och höll räfst med fogdarna och läste lagen för dem".
Eva dog 15 år efter sin man, den 15 maj 1786 i Lidköping, 61 år gammal.

Det skulle dröja 209 år innan nästa kvinna blev invald i Vetenskapsakademien. 1951 blev den österrikiska fysikern och radioaktivitets- och kärnfysikern Lise Meitner (1878-1968) den första kvinnliga utländska ledamoten i Svenska Vetenskapsakademien.
SBL - Svenskt Biografiskt Lexikon - band 10 (cd-skiva)
SBL - Svenskt Biografiskt Lexikon - band 12 (cd-skiva)
http://www.tekniskamuseet.se/templates/Page.aspx?id=20242
Vem är vem i svensk historia - Lars-Ove Larsson
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lise_Meitner
http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~corpusnobiliorum/0000025.html
Område:   Uppfinnare | Grevinnor
Personer: Efternamn | Förnamn | Kvinnor | Födelseår | Dödsår | Yrken
Personen inlagd 2007-04-22 | Uppdaterad 2007-04-22
2185824
©Nina Ringbom 2004-10-18 | Historiesajten uppdaterades 2014-09-18 |  27  besökare