Georg Carl von Döbeln

Titel:
Generallöjtnant , friherre 1809
Levde:
1758 - 1820 (61 år)
Georg Carl von Döbeln

Historia:

Georg Carl von Döbeln föddes på säteriet Stora Torpa i Segerstads socken i Skaraborgs län den 29 april 1758 som son till häradshövdingen Johan Jakob von Döbeln och Anna Maria Lindgren. När han var åtta år gammal dog hans far, och Döbeln sändes då till Thuns skola för att utbilda sig till präst. Han var dock mer intresserad av krigstjänst och 1773 tog han tjänst som sjökadett i Karlskrona där han 1775 tog officersexamen. När han väl hade avslutat sin militära kurs övertalade hans anhöriga honom om att istället studera lagfarenhet och i två år försökte han med detta, men han var mer intresserad av krigaryrket. Så för att få fria händer att göra som han själv ville gick han till kungen, Gustav III, och bad om att få bli myndig vid tjugo års ålder, vilket han också fick.

Tjugo år gammal (1778) fick han anställning som sekundlöjtnant vid Sprengtportenska regementet i Stralsund. Som många svenska officerare sökte han högre militär utbildning i Frankrike och han reste dit med möjligheten att kanske få delta i det nordamerikanska frihetskriget. När han så var resfärdig för att ge sig av till Amerika, ändrades hans planer och han inträdde vid det tyska infanteriregementet i fransk tjänst, där chefen var den förnäme belgaren greve Auguste de La Marck. Med regementet reste han i februari 1782 till Indien dit man kom ett år senare. Kriget mellan England och Frankrike var då i sitt slutskede, men Döbeln hann delta i de sista striderna om Cuddalore. Väl tillbaka i Frankrike stannade han i La Marcks regemente fram till 1788.

Vid krigsutbrottet av Gustav III:s ryska krig 1788 blev de svenska officerarna i utländsk tjänst inte hemkommenderade, vilket gjorde att Döbeln på eget initiativ återvände hem till Sverige för att delta i kriget. Dock fick han vänta ända till april 1789 innan han fick börja tjänstgöra i Savolax brigad under befäl av överste Curt von Stedingk. Döbeln deltog i drabbningen vid Porrassalmi (Porosalmi) den 13 juni 1789, där han blev sårad av en gevärskula i pannan, som krossade pannhålans främre vägg. En benflisa som satt kvar fick opereras ut (april 1791) och det sägs att Döbeln följde med i operationen genom att se i en liten handspegel. Han hade resten av sitt liv ett brett svart sidenband som framtill var fodrat med sämskinn. Under striden utsatte han sig själv för stora faror. Han blev krigsfånge men blev fri mot sitt hedersord och fick resa till Sverige. Några år därefter utnämndes han till överstelöjtnant vid Västgöta-Dals regemente, men flyttades snart till Skaraborgs regemente. År 1806 blev han överste och sekundchef vid Nylands infanteriregemente. När det ryska kriget bröt ut 1808 fick han befälet över andra brigaden. Han utmärkte sig flera gånger under kriget, bland annat vid Lappo i juli 1808 och vid Jutas i september 1808. Det sistnämnda slaget blev en svensk seger och Döbeln blev odödliggjord genom Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas som ingår i Fänrik Ståls sägner.

Efter 1809 års statsvälvning blev Döbeln mycket missnöjd med det nya politiska läget, vilket han gav uttryck för, både i ord och skrift. När Jean Baptiste Bernadotte valdes till tronföljare efter Karl XIII betydde det emellertid nya möjligheter. Under kriget mot Napoleon i Tyskland 1813, kallat Andra Napoleonkriget, fick Döbeln befälet över den tredje svenska fördelningen. I januari 1813 blev han befordrad till generallöjtnant. I maj samma år, var han förlagd med sitt regemente i Wismar då han tog emot en vädjan om hjälp från Hamburg som var hotat av franskt anfall. På eget bevåg sände han trupper till stadens försvar, vilket dock inte passade in i kronprins Karl Johans planer. Döbeln avsattes och ställdes inför rätta för orderbrott och dömdes till döden. Domen ändrades dock till ett års fängelse och Döbeln fördes till Vaxholms fästning. Han släpptes efter halva tiden och han fick behålla både rang och löneförmåner.

Döbeln dog den 16 februari 1820 i Stockholm, 61 år gammal, och begravdes på Johannes kyrkogård. Svenska akademin lät 1844 slå en skådepenning (minnespeng) över honom. 1861 på årsdagen av slaget vid Jutas, avtäcktes på hans grav en vacker minnesvård, som restes av tacksamma medborgare och vapenbröder.

Händelser under Georg Carl:s livstid
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1770  Ludwig van Beethoven föds i Bonn.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.
1789-1799  Franska revolutionen pågår.
1792  Gustav III blir skjuten och dör.
1794  Kaffe förbjuds i Sverige igen.
1796  Smittkopporsvaccin uppfinns av E. Jenner.
1796  Kaffeförbudet från 1794 hävs.
1799  Kaffeförbud i Sverige återigen.
1801  Tiggeri straffas med spö, ris & spinnhus.
1802  Kaffeförbudet från 1799 hävs.
1803-1815 Första Napoleonkriget.
1806  Hela Uddevalla brinner ner.
1808-1809  Finska kriget.
1810  Kompositören Frédéric Chopin föds i Polen.
1810-1812  Kriget mot Storbritannien.
1811  Uppror mot soldatutskrivningar i Skåne.
1813-1814  Andra Napoleonkriget.
1814  Fred i Kiel.
1817  Kaffeförbud införs igen (för 5:e gången)
1818  Karl XIII dör och Karl XIV Johan blir kung.

Källor

Inlagd 2004-10-28 | Uppdaterad 2017-10-25