|
 1622 - 1698 (75 år) |
 Riksråd och landshövding |
|
Claes Rålamb föddes i Stockholm i maj 1622 som son till landshövdingen Broor Andersson (1568-1647) och Anna Tott (1581-1646).
Femton år gammal (1638) skrevs han in vid Uppsala universitet och mellan åren 1642-1644 gjorde han utrikesresor för att bygga på sin utbildning, samtidigt som han blev inskriven vid universitetet i Leiden. På hemresan fick han tillfälle att i Osnabrück tjänstgöra en tid vid den svenska ambassaden. Han fick också ett anbud att börja i Lennart Torstenssons armé men tackade nej till detta. När han kom hem förhördes han av Axel Oxenstierna om hans iakttagelser i Osnabrück och vid armén.
Förhöret ledde till att han utnämndes till att delta vid fredförhandlingen vid Brömsebro den 13 augusti 1645.
Under drottning Kristinas regering vistades han mest på landet där han sysselsatte sig med lantbruk och juridiska studier. Från 1647 började han delta i riksdagsförhandlingarna, och vid 1655 års riksdag hade han en framstående roll som ledamot av den adelskommitté som med rådet förhandlade om reduktionen och där han förde den lägre adelns talan mot högadeln. Han utnämndes 1655 till hov- och krigsråd och som detta följde han med Karl X Gustav till dennes polska krig samma år, samtidigt som han fick flera viktiga diplomatiska uppdrag, bland annat vid förhandlingar med polackerna. I september 1656 fick han order om att i hemlighet resa till sultanen i Turkiet för att försöka få honom att ingå ett förbund med Sverige. Uppdraget misslyckades dock, men resan och vistelsen i Turkiet beskrev han i skriften "Kort beskrifning om thet som wid then Constantinopolitaniske resan är föreluppit". Senare följde han kungen till Danmark och hjälpte till vid olika kansliärenden.
Rålamb var närvarande när Karl X Gustav avled i Göteborg. Genast efter kungens död började stridigheter om hur riket skulle styras under Karl XI:s minderårighetstid. I sitt testamente hade kungen bestämt att förmyndarregeringen skulle bestå av änkedrottning Hedvig Eleonora och de fem högsta riksämbetsmännen, hans bror hertig Adolf Johan blev riksmarsk och Herman Fleming (1619-1673) blev riksskattmästare. Alla dessa personer var anhängare av en stark kungamakt och detta väckte misstämning i riksrådet och hos adeln. Rålamb företrädda lågadeln och han hävdade att testamentet innehöll föreskrifter som stred mot Sveriges grundläggande lagar. Han tyckte att eftersom det var en privat akt var den ogiltig i den mån det berörde statsrättsliga ting. Högadeln slöt sig snart till denna tankegång. Rålamb fick inför riksråden utveckla sitt resonemang, vilket väckte stort gillande, bland annat hos Per Brahe. Frågan om förmyndarregeringens sammansättning sköts fram till hösten. På förslag av Per Brahe utnämndes Rålamb 1660 till landshövding i Uppland. På hösten 1660 avgjordes frågan om förmyndarstyrelsen på riksdagen i Stockholm. Testamentet förkastades och istället blev Gustaf Bonde skattmästare.
År 1664 valdes Rålamb till riksråd och rikskammarråd. Som rikskammarråd byggde han upp en avsky mot riksdrotsen De la Gardie och dennes "lättsinniga politik". Fem år senare (1669) blev Rålamb medlem av en kommission som skulle försöka att driva igenom svensk lag och kyrkoordning i Skåne. Skåne hade då varit svenskt i elva år, men uppdraget blev inte så lyckat ändå. Femtiett år gammal (1673) utnämndes han till överståthållare och den befattningen skötte han så skickligt att han lovprisades av den fåordige Karl XI. Kanske det var därför som han året efter upphöjdes i friherrligt stånd. Före 1680 års riksdag skickades han till Tyskland på ett uppdrag, och när han kom hem igen på hösten 1681 hade Karl XI tagit makten och rådsmakten var krossad. Han måste därför - i likhet med de andra rådsherrarna - lämna in sin avskedsansökan.
Genom reduktionen förlorade han sina egendomar, hans möbler såldes, och hans dyrbara bibliotek, det så kallade "Rålambska biblioteket", togs i
beslag. När Karl XII blev kung 1697 ville många adliga personer – på våldsam väg - få till en förändring, men Rålamb avrådde från detta och tyckte att man på laglig väg skulle försöka åstadkomma en förändring. Han dog den 14 mars året därpå, 75 år gammal.
Rålamb gifte sig 12 maj 1648 i Stockholm med Anna Stålarm (1627-1666). Fyra månader efter hennes död gifte han sig med Beata Soop (ca. 1640-1672). Sju månader efter Beatas död gifte han sig med Elisabet Gyllenstierna (1652-1708).
|
|
|
|
|
|
Källor
|
 |
| Område: Riksråd | Landshövdingar |
| Personer: Efternamn | Förnamn | Kvinnor | Födelseår | Dödsår | Yrken |
|
Personen inlagd 2006-01-09 | Uppdaterad 2006-01-09
|
| 1407170 |
©Nina Ringbom 2004-10-18 | Historiesajten uppdaterades 2013-04-23 | 29 besökare 
Prenumerera
Google Translate
