Gustaf Adolf Hjert
| Levde: | 1844-1876 (avrättad, 32 år) |
| Titel: | Tjuv och mördare |
| Far: | Erik Hjert (1804-1897) |
| Mor: | Brita Hemmingsdotter (1805-1869) |
Biografi
Gustaf Adolf Hjert föddes den 5 september 1844 i Huseby soldattorp i Kalmar län som son till soldaten Erik Hjert (40) och Brita Hemmingsdotter (39). Hans hela namn var Gustaf Adolf Eriksson Hjert.
Fängelse 20 år gammal
Redan tjugo år gammal (1864) dömdes Hjert till ett halvårs fängelse för 'första resan stöld'. Han ville sedan pröva på den militära banan men eftersom han varit straffad stod detta i prästbetyget som han fick och då kunde han inte söka in till militären. Detta fixade han genom att förfalska betyget och lyckades på så sätt bli antagen till Svea Artilleriregemente. Han hade dock svårt att ta order och lyda den militära disciplin som gällde där så genom att stjäla igen fick han sparken från regementet och åtta månaders straffarbete på Långholmen (1865). I september 1867 var det kört igen, då dömdes han för "andra resan stöld" till fem års straffarbete på Långholmen. Brottet då var förfalskning och inbrott. Han skulle ha kommit ut i slutet av 1872, men efter flera rymningsförsök flyttades hans datum för frigivningen fram till februari 1874 istället.
Långholmen
Det var på Långholmen han första gången träffade Konrad Tektor. De planerade att råna en postdiligens för att komma över en tillräckligt stor summa så att de sedan kunde emigrera till Amerika. De kom överens om att råna postdiligensen som gick mellan Sparreholm och Eskilstuna – när de blev frigivna.
Rånade diligens
I februari 1874 släpptes så Hjert ut och fem månader senare, i juli 1874 släpptes också Tektor ut, efter fem år på Långholmen. Nu skulle deras plan sättas i verket. Efter att ha kollat upp i tidtabellen vilka tider som gällde för postvagnen, satt de nu i skogen, natten mot den 1 augusti 1874 och väntade på att vagnen skulle dyka upp. För att tvinga diligensen att stanna hade de stängt den närmaste grinden, från där de satt. När vagnen kom och kusken Johan August Larsson (24) hoppade av för att öppna grinden sköt Hjert ett skott som träffade honom i halsen och som han genast dog av. Vad Hjert och Tektor dessvärre inte såg, var att det var fel vagn de sköt emot. Den andra personen i vagnen var civilingenjör Herman Upmark (28) som också blev skjuten och som dog senare under dagen. Nu hade dock Tektor och Hjert förstått att det var fel vagn. Den vagnen de hade tänkt råna kom ögonblicket därpå - men körde fort därifrån när de såg vad som hänt. Tektor och Hjert flydde in i skogen och gav nu upp försöken att råna postvagnen.
(1845-1874)
Till Visby
Istället gjorde de några försök att plundra banker, men det gick inte bättre det. Tektor föreslog att de skulle åka till Gotland där han varit förut och där han visste om flera bra ställen de kunde stjäla på. De tog sig därför till Kalmar och därifrån åkte de ångbåt till Visby. Väl på Gotland startade de en stöldturné, som det pratades länge om efteråt. På tretton dagar gjorde de arton inbrott i både bondgårdar och kyrkor (där det också drack upp nattvardsvinet). För att komma tillbaka till fastlandet stal de en båt i Visby och for sedan över till Östergötlands skärgård. Planen var att ta sig till Stockholm och därifrån till Göteborg och Amerika. Polisen var dem dock på spåret och Hjert greps på Liljeholmens tågstation och Tektor greps på Södertälje station, bägge den 5 september (1874).
Dömdes till döden
Vid rättegången dömdes de bägge till döden och deras nådeansökan avslogs av kung Oscar II. Hjerts medbrottsling visade stor ånger över sina brottsliga handlingar, men Hjert själv verkade inte bry sig så mycket, han var helt likgiltig. Båda erkände i alla fall morden. Det beslutades att de skulle avrättas på samma tidpunkt men på två olika ställen. Hjert på Lidamon i Sörmland och Tektor i Stenkumla på Gotland.
Avrättningen
Omkring klockan halv tre på morgonen den 18 maj 1876 åkte Hjert med ett extratåg från Stockholm till Sparreholm dit han anlände lite efter klockan fem. Därifrån åkte han sedan vidare med skjuts till Malmköpings avrättningsplats vid Lidamon dit han kom några minuter före sju. En stor folkmängd väntade redan för att se på när han avrättades. Hjert var stiligt klädd med både överrock och hatt - precis som om han skulle ha varit på väg till en fest. Hans fotbojor låstes upp och han gick med ganska lätta steg och med knäppta händer fram till schavotten där han föll på knä varpå prästen läste två böner. Därefter tog Hjert av sig rocken, hatten, västen och halsduken och knäppte sedan upp skjortan som han omsorgsfullt vek ner. Han kramade sedan prästen och gav honom en kyss och la sig sedan ner på stupstocken där han passade in hakan i stupstockens urholkning. Knappt hade han kommit på plats förrän bödeln Johan Fredrik Hjort (68) skyndade sig fram och med ett välriktat hugg avskilde huvudet från kroppen. Flera personer från publiken rusade sedan fram med skedar och glas för att försöka få tag i lite blod, men de motades snabbt bort. Blodet från en avrättad ansågs nämligen kunna bota epilepsi eller 'fallandesjuka' som det kallades förr.
Stöd historiesajten!
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
1872 Karl XV dör Oscar II blir kung
1873 Riksdalern ersätts av kronan
• Brottets krönika (Medéns förlag)
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» hhogman.se
» stockholmskallan
Stöd historiesajten!