Svenska stadsbränder

Brandredskap
1407 (11 april)
Måndagen den 11 april 1407 (även 9 april fk) var det oväder i Stockholm och ett blixtnedslag startade en eldsvåda som orsakade stora skador på staden där husen stod tätt och var byggda i trä. Elden förstörde även rådstugan där brev och böcker brann upp. Det uppges att så många som 1 600 stycken ska ha omkommit när de flydde undan elden samt drunknat när för många tog skydd på båtar som sjönk. Fler sägs ha drunknat än blivit dödade av elden.

1456 (5 april)
Måndagen den 5 april 1456 startade en häftig vådeld i Linköping som la halva staden i aska.

1458
1458 gick det en stor brand över hela Stockholm där endast slottet och bykyrkan, Sankt Nicolai kyrka (Storkyrkan) och Gråmunkeklostret klarade sig.

1473 (5 juni)
En stor vådeld uppkom i Strängnäs lördagen 5 juni 1473 som la hela staden i aska. Domkyrkan miste sitt tak, torn och andra prydnader. Det enda som klarade sig från förödelsen var biskopsbostaden.

Brandvaktsskramla

1495 (hösten)
År 1495 drabbades Stockholm av en stor brand där mycket gick upp i rök på Södermalm samt även Gråmunkegränd och områdena runt där. Utöver branden drabbades staden på hösten även av en större översvämning samt pesten som tog 18 000 människors liv.

1543 (25 mars)
Söndagen den 25 mars 1543 startade en stor stadsbrand i Uppsala där östra sidan av staden förstördes inklusive de två kyrkorna Sankt Per och Vårfrukyrkan. 65 gårdar brann upp vid Svartbäcken och väster om ån brann allt intill kvarnen. Eftersom elden startat på flera ställen samtidigt tror man det var mordbrand.

1566 (juli)
I juli månad 1566 härjade danska krigshären i Västergötland och de satte bland annat Lidköping, Falköping (15 juli), Bogesund (13 juli), Skara domkyrka (23 juli), Höjentorps slott, Orreholm, Vintorp och Torpa med flera i brand.

1570
Under det nordiska sjuårskriget 1570 brände danskarna ner Växjö. När staden byggdes upp igen användes sten och tegel i stället för trä.

Elden är lös

1572 (24 april)
Torsdagen den 24 april 1572 härjade en brand i Uppsala som förutom hela staden även drabbade domkyrkan och slottet. Man trodde att ryssarna lejt mordbrännare eftersom även Enköping brann dagen därpå.

1610 (19 april)
I samband med storm och oväder startade en större brand i Visby måndagen den 19 april 1610. Branden pågick i sex timmar och la en mängd publika och privata hus i aska. Bland annat förstördes Österports höga spira (den byggdes aldrig upp igen) samt allt trävirke i muren från Norderport till Silverhättan brann upp och dessutom skadades ett sjuttiotal hus samt flera stall.

1665 (1 juli)
Onsdagen den 1 juli 1665 brann stora delar av Nyköpings träbebyggelse samt stadens två kyrkor och alla broar samt det gamla slottet ned inom loppet av sex timmar. När de byggde nytt efter branden rätades gatorna ut till ett rutnät.

1668 (3 september)
Måndagen den 3 september 1668 startade en vådeld som på tolv timmar brände större delen av Västerås tillsammans med hospitalkyrkan samt rådstugan. En ansenlig mängd köpmansgods från marknaden förstördes även det i branden.

1669 (2 januari + 12 maj)
Natten till den 2 januari 1669 startade i Göteborg en häftig vådeld på södra sidan av staden som spred sig och eldhärjade flera kvarter och ett sextiotal hus brann ner till grunden. Branden startade i Paul Rockes hus som var en rådman och flera av stadens finare köpmanshus gick upp i rök. Den 12 maj samma år bröt en ny brand ut, nu på norra sidan av staden som la större delen i aska inklusive rådhuset och Tyska kyrkan.

Elden är lös

1670 (8 april)
Tisdagen den 8 april 1670 förstördes hela Hudiksvalls stad av en vådeld. Stadens hus var byggda i trä och det enda som klarade sig var kyrkan samt en bod som stod på pålar ute i vattnet. Vid återuppbyggnaden av staden gjordes gatorna raka och med större utrymme mellan husen.

1686 (8-9 juni)
Lördagen den 8 juni 1686 började en stor eldsvåda på Norrmalm i Stockholm. Elden fortsatte att sprida sig från Ladugårdslandets gamla bro i nordöstra delen av staden (nu Östermalm) till Hamngatan, hela Regeringsgatan, Hötorget till Adolf Fredriks kyrkogård. Olika uppgifter finns om hur många gårdar som brann som gick upp i rök, vissa uppger cirka 650 och andra källor anger 1 800 hus samt tre väderkvarnar. Hur/om någon omkom är ovisst.

1697 (7 maj)
Tisdagen den 7 maj 1697 startade en vådeld på det drygt 430-åriga gamla slottet i Stockholm som Birger Jarl grundat i mitten av tolvhundratalet. Slottet undergick för tillfället en om- och tillbyggnad efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y. och vid brandens start låg Karl XI:s lik på lit de parade på slottet. Den döde kungens kropp räddades ut i sista minut.
Elden, som startade straxt efter middagen gjorde stor skada på både det gamla samt nya delarna och endast några av de kungliga rummen kunde räddas. Även slottskyrkan förstördes. Elden spred sig även till Skeppsholmen där Repslagarbana (en byggnad där man tillverkade rep till flottans fartyg) och flera andra byggnader brann ned. Många fattiga som under den dåvarande hungersnöden var inkvarterade där flydde lågorna och blev därefter bostadslösa.

1700 (30 januari)
På natten lördagen den 30 januari 1700 startade en vådeld i Linköping efter att en häst sparkat till en lykta som en dräng ställt på golvet i ett stall. Branden la större delen av staden i aska då hela 136 gårdar och 19 ladugårdar brann ned. S:t Lars kyrka fick stora skador och tog sex år att reparera. Gymnasiet och skolhuset gick upp i rök. Vissa stenbyggnader samt slottet och domkyrkan klarade sig dock. Drängen dömdes för sin vårdslöshet till att mista livet vilket senare ändrade sig till kåkstrykning av bödeln två gånger och därefter livstids straffarbete på Karlstens fästning. Drängen dog innan han kom iväg till fästningen och dödsorsaken är okänd.

1702 (16 maj)
Den 16 maj startade en vådeld i Uppsala som la nästan hela delen på östra sidan om ån och nära halva delen på västra sidan i aska. Även kyrkor, slottet, akademihuset, privata hus samt hospitalet lades i aska på de fjorton timmarna som elden härjade.

1714 (5 april)
Torsdagen den 5 april 1714 brann trivialskolan och nästan hela Härnösand stad upp efter att några pojkar tänt på skolan med hjälp av fnöske för att slippa gå i skolan. Branden spred sig därefter och härjade sedan i två dagar och förstörde 25 gårdar innan man fick bukt på den. Pojkarna dömdes till att brännas levande men domen verkställdes aldrig.

1714 (13 april)
Fredagen den 13 april 1713 brann nästan hela Västerås upp, inklusive gymnasiet, hospitalet. Kyrkan, slottet och några privata bostadshus var det enda som klarade sig från elden.

Branden vid Riddarholmskyrkan 1835

1714 (18 september)
Tisdagen den 18 september brändes hela Umeå ned av ryssarna som satte eld på staden.

1723 (1 maj)
Lördagen den 1 maj 1723 bröt en vådeld ut i Maria församling på Södermalm i Stockholm. Olika uppgifter finns hur branden startade, en uppger att det var en fiskare som kokade tjära till sina nät som orsakat branden, en annan att det var Christian Hanssons kvarn som utlöst "Katarinabranden" som den kom att kallas. Den starka blåsten förde i alla fall med sig elden hela vägen till Katarina kyrka som antändes så kraftfullt att efter elden härjat klart stod bara murarna kvar. Elden spred sig vidare till Glasbruksgatan till Stadsgården och vidare över sjön till Skeppsholmen. Flera människor ska ha omkommit och många skadades. I branden förstördes 4 träbodar, 31 stenbodar och magasin, 48 stenhus, 374 större gårdar, 74 mindre gårdar samt 4 väderkvarnar. Värdet för allt ska i dåtida pengar ha uppgått till 1 587 800 daler silvermynt.

Gävle stadsbrand 1869

1746 (14 januari)
Klockan 01 på natten mot den 14 januari 1746 började det brinna hos gördelmakaren Kristian Oberländer som bodde på Sillgatan (nu Postgatan) i Göteborg. Elden spred sig och la 196 hus i aska inklusive Tyska kyrkan och kommendantshuset medan man lyckades rädda rådhuset.

1751 (8 + 10 juni)
Klockan tolv på dagen tisdagen den 8 juni 1751 startade en vådeld i S:t Klara församling i Stockholm. Elden ska ha startat hos den tyske färgaren Engviller i dennes färgeri på Långbrogatan (då även kallad Munklägersgatan, men idag kallad Gamla Brogatan) där en gesäll varit lite oförsiktig. Nästan hela Drottninggatan inklusive gränderna intill lades i aska. Vid Stora Vattugränd (idag Vattugatan) var elden så häftig att flera personer fick springa ut i Klara sjö för att rädda sig, och där de sedan blev stående ett bra tag och där de ofta fick doppa även huvudet i vattnet på grund av hettan. Blåste gjorde att elden fortsatte ner till Röda Bodarne (nu Rödbodtorget) där Klara kyrka eldhärjades inklusive 194 större och mindre hus. Elden fortsatte till Skinnarviken i Maria församling där 64 hus brann ned vid Besvärsgatan samt dess gränder. Flera personer dödades samt skadades.
Två dagar senare, på morgonen den 10 juni, blossade elden åter upp, nu på Ladugårdslandet där 52 hus blev till aska och inte förrän på eftermiddagen den 12 var allt släkt. Man misstänkte att den sistnämnda branden var anlagd och en belöning på 2 000 silverdaler utlovades till den som kunde få fatt i gärningsmannen.

1788 (9 februari)
Lördagen den 9 februari 1788 startade en brand i Ulricehamn som utplånade de centrala delarna av staden. Branden ska ha startat när en tolvåring i rådman Södermans hus gått till köket på natten och där tänt ett ljus. Staden bestod av trähus vilket gjorde det lätt för elden att sprida sig och många byggnader förstördes såsom rådhuset, posten, apoteket, gästgiveriet och skolan.

Kungliga Dramatiska Teaterns brand 1825

1825 (24-25 november)
Torsdagen den 24 november 1825 uppstod en vådeld på Kungliga dramaten i Stockholm mitt under en pågående föreställning. Publiken lyckades ta sig ut såsom även skådespelarna men en vaktmästare samt två pigor som gått upp i logerna för att försöka rädda några föremål miste livet. Elden spred sig snabbt och efter endast några minuter slog det ut lågor från taket och all interiör förstördes, endast västra flygeln klarade sig någorlunda.
Ruinen såldes senare för 1 700 riksdaler banko och huset, som uppförts på 1630-talet av Jakob De la Gardie och som kallats både 'Makalös' och 'De la Gardieska palatset' revs efter branden.

1873 (12 november)
Klockan halv två på morgonen onsdagen den 12 november 1873 startade en brand på vinden i Palinska huset (idag Gustav Horns palats) i Stockholm. Flera av hyresgästerna som sprang igenom den eldhärjade trappan fick brännskador. Andra som inte kunde springa nerför trappan kastade sig ut genom fönstren från femte våningen, vilket sex personer valde att göra. En av dem var en hotelluppassare som dog straxt efter och en var en dansös vid kungliga teatern som fick båda armarna och ryggen avbruten samt revben och huvud illa skadat. Andra klättrade ut på taket och räddade sig över till angränsande hustak.

Sundsvalls stadsbrand 1888

1888 (25 juni)
Stadsbranden i Sundsvall som inträffade måndagen den 25 juni 1888 är den största i Sveriges historia. Man tror att en gnista från en liten ångbåt orsakade branden som efter nio timmar ödelagt staden. Fem personer omkom och 9 000 blev hemlösa. Efter den förödande branden byggdes en ny stadskärna upp 'Stenstaden' med byggnader uteslutande i sten.

1888 (25 juni)
Samma dag som den stora branden härjade i Sundsvall brann det även i Umeå.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2020-10-18 | Uppdaterad 2020-10-18
Källor
Hemsidor:
» staden i lågor (1919-1922)
» svenska folkets seder (1846)
» eldsvådan i Stockholm 1686
» Värmlands brandhistoriska klubb
» Visby stadsmur (Falck)

Bilder:
» Klicka på texten under bilderna

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon