Drömmen om Amerika

Europa
Mellan åren 1850 och 1930 utvandrade omkring 39 miljoner från Europa och en övervägande del valde att utvandra till Nordamerika, även om många bosatte sig även i andra länder. Europas folkmängd var vid 1650-talet cirka 100 miljoner och vid 1900-talets början hela 400 miljoner.

Orsak till utvandring
I Sverige bodde det 3 138 887 människor år 1840, tio år senare hade invånarantalet stigit till 3 482 541 och femtio år senare till 5 136 441. Den ökande befolkningen gjorde att det helt enkelt inte fanns arbeten till alla och när nödår slog in efter extrema väderleksförhållanden och med svår missväxt som följd svalt folk och den enda räddningen man då såg var att utvandra och hoppas på ett bättre liv i Amerika.

Andra orsaker som gjorde att man valde att flytta ifrån Sverige kunde vara religiösa, sociala eller politiska motiv samtidigt som man lockades med att i Amerika fanns det stor tillgång på jord, många arbeten, höga löner och religiös frihet och att man där kunde skapa sig en förmögenhet och få en högre statusställning.

Från Sverige
Utvandringen från Sverige startade i liten skala på 1830-talet då bland annat den svenska uppfinnaren John Ericson for över.

På 1840-talet emigrerade några grupper som var religiöst förföljda från Hälsingland, bland annat en religiös sekt på fyrahundra medlemmar som kallades 'Erik-Jansarna' efter predikanten Erik Janson. De for 1846 till Illinois i Amerika där de grundade byn Bishop Hill. Erik blev fyra år senare mördad av en av sina anhängare.

Guldruschen under 1850-talet lockade över cirka 50 000 svenskar och missväxtåren 1868-1870 så ökade antalet till cirka 80 000. Under 1880-talet utvandrade så många som 325 000 där toppåret var 1882 då 50 000 reste iväg.

Utvandring från Sverige
Årtionde Amerika Danmark Norge Tyskland Övr. länder Övriga Totalt
1851-1860   14 865   1 268     339      23    405  2 035  16 900
1861-1870   88 731 11 253 10 545  4 859  7 059 33 716 122 447
1871-1880 101 199 18 911 16 339 7 078  6 742 49 070 150 269
1881-1890 324 285 23 493 13 473 5 549  9 601 52 116 376 401
1891-1900 200 524 16 008 15 747 4 295 10 198 46 248 246 772
1901-1910 219 249 11 910   9 944 4 747 11 817 38 418 257 667
1911-1920  81 537 11 271 12 001 3 575   9 991 36 838 118 375

Lönande företag
Att skeppa över människor från Europa till Amerika blev en lönande affärsverksamhet som många rederier slog sig på. Den ökande konkurrensen mellan rederierna gynnade resenärerna då det sänkte biljettkostnaderna vilket var en fördel för utvandrarna som för det mesta var fattigt folk som måste vända och vrida på varje slant.
År 1881 tjänade en piga cirka 62 kronor om året, utöver kost och logi och år 1905 hade årslönen för pigan stigit till drygt 160 kr samt kost och logi på det. Så man kan ju förstå att de fick arbeta en hel del för att kunna spara ihop till en båtbiljett som kostade allt från 120-170 kronor.
Så till en början var det mest torpare och småbrukare som hade råd att köpa en biljett efter att de sålt sina jordlotter, men efterhand när konkurrensen ökade mellan rederierna och biljettpriserna sjönk hade även andra råd att resa iväg såsom drängar och pigor.

Amerikaboken
Många bokförlag började att tjäna pengar på alla som ville emigrera. De började producera böcker för de som skulle utomlands vilket grundade sig i den bristande engelskakunskapen som många svenskar hade. Detta gjorde att många förlag gav ut böcker som en hjälpreda för utvandrare där lättare meningar och ord från svenska översattes till engelska så att man skulle klara sig i början av sin vistelse i det nya landet.

S/S Stockholm
S/S Stockholm

Många båtlinjer
De första som korsade Atlanten mot Amerika reste med segelfartyg. Var vädret bra och gynnsamt tog resan cirka en månad men hade man otur med vädret med motvind kunde resan ta två månader eller mer.

På 1850-talet kom ångfartygen som drog ner restiden till två veckor. Själv har jag trott att det endast fanns ett fåtal båtar som gick till Amerika men oj vad fel jag hade... Här är en lista som var aktuell 1891.

Bolag 1891 Resmål Info
Allan-linjen Liverpool ⇾ Montréal, Kanada
Liverpool ⇾ Baltimore, Maryland, USA
Glasgow ⇾ New York
Glasgow ⇾ (PA), USA
Glasgow ⇾ Boston, (MA), USA
Glasgow ⇾ Québec; Kanada
Grundad av den skotsk-amerikanske skeppsredaren Hugh Allan.
American-linjen Liverpool ⇾ Philadelphia
Anchor-linjen Glasgow ⇾ New York Äger ett ångfartyg kallad 'City of Rome'
Baltic-linjen Stettin, Tyskland ⇾ Baltimore
Bremer-linjen Bremen ⇾ New York
Bremen ⇾ Baltimore
Även kallad North German L'loyd
Cunard-linjen Liverpool ⇾ New York
Liverpool ⇾ Boston
Ett av de största bolagen. S/S Campania
Dominion-linjen Liverpool ⇾ Montréal, Kanada
Liverpool ⇾ Quebec, Kanada
Ett av de mindre bolagen
Guion-linjen Liverpool ⇾ New York Hade bland annat fartygen Alaska och Arizona
Hamburger-linjen Hamburg ⇾ New York
Hamburg ⇾ Baltimore
Tysk bolag. Fartyg Augusta Victoria och Furst Bismarck. Även Union-Hamburger-linjen.
Inman-linjen Liverpool ⇾ New York Ett av de större bolagen. Fartyg City of Paris och City of New York
Thingvalla-linjen Köpenhamn ⇾ New York Danskt bolag.
Hvita stjernlinien Liverpool ⇾ New York Hade bland annat fartygen S/S Majestic S/S Teotonic (senare även RMS Titanic som sjönk 1912)

Oskar Albert Kalström
Min mormors far
(1875-1957)
Min mormors far
Min mormors far Oskar Albert Kalström var en av alla de som utvandrade till Amerika. 21 år gammal reste han 1896 till Hull på Englands Östkust tog sedan tåget över England till Liverpool och reste, den 1 juli 1896, från Liverpool till New York och Brooklyn. Han var framme i New York 11 dagar senare, dvs den 11 juli 1896. Han vistades sex år i Amerika men åkte tillbaka till Gotland 1902, var hemma i tre månader och förlovade sig med min mormors mor, Mari-Lovis Kalström. Efter tre månader for han tillbaka till Amerika och hans fästmö väntade troget på honom tills han kom tillbaka till Sverige och Gotland efter fyra år, rik. Var man flitig och framåt kunde man tjäna pengar i Amerika och av det han sparat ihop där byggde han om hela gården vid Broskogs på Fårö med nytt bostadshus, ny ladugård, ny kvarn och sågverk.

Fritz Gustafson
Min farfar
(1907-1966)

Min farfar
Även min farfar Fritz Gustafson utvandrade. Han drog till Chicago i Amerika den 16 augusti 1927 och åkte då med båten S/S Stockholm. Han var då nitton år gammal och två år senare kom hans fästmö, min farmor Margit Hjalmarsson även dit och året därpå, 1930, föddes min pappa Roy där. Chicago på den tiden var lite stökigt på grund av spritförbudet som infördes på 1920-talet samt att de bodde precis i närheten där Al Capone hade sitt högsäte och härjade som värst. Så i september 1938 flyttade de tillbaka till Sverige.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2020-10-02 | Uppdaterad 2020-10-02
Källor
Böcker:
• Emigranter (Bra Böcker AB)
• Den svenska historien del 13
• Sveriges historia (Hadenius, Nilsson, Åselius)
• Vad kostade det (Lagerqvist, Nathorst-Böös)

» Amerika. En handbok för menige man (1891)
» emigrationsutredningen (1909)
» utvandring 1851-1930
» svenskarnas favoritlinie

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon