Svenska riksdrotsar

Första gången drots/riksdrots påträffas i dokument i Sverige är 1276 då drotsen är en riksämbetsman. Ämbetet var under vissa perioder inte besatt. Drotsen hade under olika tider även olika funktioner, t.ex. i mitten av 1300-talet då drotsen avkunnade räfstetingsdomar. Vissa drotsar skulle, tillsammans med rådet, disponera över slott, fästen, skatter och rättsaker. Riksdrots var det högsta ämbetet efter kungen. De andra fyra högsta ämbetena i landet i turordning var riksmarsk, riksamiral, rikskansler och riksskattmästare. Rotera mobilen för att se porträtt

1200-talet
Ulf Karlsson (Ulv) (Ca 1247-1281)
Riksråd
Riksdrots 1276-1280
Riddare 1280
Övrigt: Sveriges första riksdrots. Drots under kung Magnus Ladulås som han var syssling till. Omtalas då han deltar i ett fredsmöte vid Göta älv.

Knut Matsson (Lejonbjälke) (Död 1289)
Riksråd (senast 1288)
Riksdrots 1280-1288
Lagman i Närke 1283
Övrigt: Gift med föregående drotsen Ulf Karlssons dotter, Ingeborg Ulfsdotter. Drots under kung Magnus ladulås. Lejonbjälkes vapensköld.

Magnus Ragvaldsson (Död 1285?)
Riksråd
Riddare
Riksdrots 1282
Övrigt: Drots under Magnus ladulås tid. Enligt de flesta källor blev han drots 1288, men även 1282 förekommer. Enligt Dick Harrison dog han dock 1285, så med andra ord osäkra uppgifter.

Tyrgils/Torgils Knutsson (Avrättad 1306)
Riddare 1289-1306
Riksråd. Riksmarsk före 1280-talet 1306
Riksdrots före 1290-1291
Övrigt: Omnämns även som Torgils & Torkel. Var förmyndare (regent) åt kung Birger Magnusson under dennes uppväxt (1290-1298). Tyrgils grundade Viborg i Finland (då Sverige, nu Ryssland). Han fängslades och avrättades 1306 efter bråk med Birger och dennes bröder.
1300-talet
Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta) (Död 1310)
Riksråd. Riddare senast 1296
Riksdrots åt hertig Erik 1302-1304
Riksdrots åt hertig Valdemar 1307-1310
Övrigt: Bilden föreställer Abjörns spegelvända sigillstamp

Leonard Ödesson (Örnfot) (levnadsår okänt)
Väpnare 1291
Lagman i Närke 1303-1305. Riddare 1307. Riksråd
Riksdrots tid osäker, omkring 130(7)-131(0)
Övrigt: Tillhörde frälseätten Örnfot

Knut Jonsson (Aspenäsätten) (Död senast 1347)
Riksråd och riddare
Lagman i Östergötland 1310–1316
Riksdrots 1311-1316
Övrigt: Medlem av kung Birgers råd. Gift med Katarina Bengtsdotter (Folkungaätten) och i hans familj uppfostrades den heliga Birgitta efter sin mors död.

Johan von Brunkow (Brunke) (Avrättad i nov 1318)
Väpnare 1311
Riddare 1314
Riksdrots 1316-1318
Övrigt: Brunkeberg har fått sitt namn efter Brunkow (som kallades Brunke) som i november 1318 halshöggs på platsen.

Mathias Kettilmundsson (Död i maj 1326)
Riddare 1302
Riksdrots 1318-1319
Rikshövitsman 1318-1319
Övrigt: Ledamot av hertigarna Eriks och Valdemars råd senast juni 1307

Knut Jonsson (Aspenäsätten) (Död senast 1347)
Riddare och riksråd
Riksdrots 1322-1333
Lagman i Östergötland 1330-1345
Övrigt: Medlem av kung Birgers råd. Gift med Katarina Bengtsdotter (Folkungaätten) och i hans familj uppfostrades den heliga Birgitta efter sin mors död.

Greger Magnusson (Bjälboättens oäkta gren) (Död omkring 1349)
Riksråd 1322
Riddare 1327
Riksdrots 133(3)-1335 & 1337
Övrigt: Blev troligen slagen till riddare vid Knut Porses bröllop med kung Magnus Erikssons mor 1327.

Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) (Död 1359)
Riddare, riksråd
Riksdrots 1335-1337 (2 år)
Lagman i Västmanlands & Dalarnas lagsaga 1352-1359 (7 år)
Övrigt: Utnämnd till drots av kung Magnus Eriksson 1335

Nils Turesson (Bielke) (Död 1364)
Väpnare 1341. Riddare 1343.
Riksdrots 1341-1348, 1350-1351, 1358-1363 & 1364
Riksråd 1344. Lagman på Öland 1339-1346.
Övrigt: Hade efter 1357 Viborgs slott och län som förläning. Var även lagman i Tiohärad 1348-1356 samt Småland

Bo Jonsson (Grip)(Ca 1335-1386)
Väpnare. Riksråd 1359. Lagman i Östergötland 1366-1369.
Riksdrots 1371-1386
Hövitsman i Finland 1371-1381. Häradshövding i Tjust 1381-1386.
Övrigt: Bo Jonsson (Grip) har gett namnet till Gripsholms slott. Han var en av de mäktigaste i landet, efter kungen Magnus Eriksson samt Albrekt av Mecklenburg.
1400-talet
Krister Nilsson (Vasa) (Ca 1365-1442)
Riddare 1396-1442. Häradshövding i Seminghundra härad (Uppland) 1401.
Riksråd 1413-1442
Riksdrots 1435-1441 (6 år)
Övrigt: Ståthållare i Viborg 1417-1442.

Karl Knutsson (Bonde) (Ca 140(8)-1470)
Svensk riksmarsk 1435-1438 (3 år)
Svensk riksföreståndare 1438-1440 (2 år)
Riksdrots 1441
Övrigt: Svensk kung 1448-1457, 1464-1465, 1467-1470 (totalt 13 år). Tillhörde adliga ätten Bonde. Utdöd 1868
1500-talet
Per Brahe d.ä. (1520-1590)
Svenskt riksråd 1544-1589
Greve till Visingsborg 1561-1590
Riksdrots 1569-1589 (20 år)
Övrigt: Sveriges första greve. Grevliga ätten Brahe. Grevlig 1561, introducerad 1625. Utdöd 1930

Nils Gyllenstierna (1526-1601)
Riksråd och riddare 1561
Kansler 1561. Ståthållare över Småland.
Riksdrots 1590-1595 (5 år)
Övrigt: Friherre till Lundholmen i Jönköpings län.
1600-talet
Mauritz/Moritz Stensson (Leijonhufvud) (1559-1607)
Hertig Karls råd 1584. Häradshövd i Oppunda härad 1584-1596.
Ståthållare över Västmanland & Dalarna 1598
Riksdrots 1602-1607 (5 år)
Övrigt: Även Ståthållare över Reval & Estland 1600-1602. Fick Raseborgs grevskap i donation i december 1600.

Magnus Brahe (1564-1633)
Riksråd 1602
Riksmarsk 1607-1612
Riksdrots 1612-1633 (21 år)
Övrigt: President i Svea hovrätt 1614-1633 (19 år)

Gabriel Gustafsson (Oxenstierna) (1587-1640)
Riksråd och hovmarskalk 1617
Ståthållare över Stockholm, Uppsala slott samt län 1618-1624
Riksdrots1634-1640 (21 år)
Övrigt: Byggherre till Tyresö slott

Per Brahe d.y. (1602-1680)
Lagman över Västmanland, Berslagen och Dalarna 1630
Generalguvernör över Finland 1637
Riksdrots 1641-1680 (39 år)
Övrigt: Högste befälhavare över krigsmakten i kriget mot Danmark 1657

Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686)
Generalguvernör över Livland 1649-1651 & 1655-1657
Riksmarskalk 1651-1653. Riksskattmästare 1652-1660.
Riksdrots 1680-1684 (4 år)
Övrigt: Även Sveriges rikskansler 1660-1680 och president i Svea hovrätt 1680-1682 (2 år)
1700-talet
Carl Axel Wachtmeister (1754-1810)
Riksråd 1787
Riksdrots 1787-1809 (22 år)
Sveriges 1:e justitieminister 1809-1810
Övrigt: Blev riksdrots 1787 efter att Gustav III återupprättat ämbetet efter drygt 100 år

Dela

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Källor
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Medeltidens ABC (Prisma)
• Sverige och dess regenter under 1000 år (Lagerqvist)

Hemsidor:
» riksarkivet
» fho.sls.f
» Knut Jonsson
» Johan Brunkow
» adelsvapen.com (vapensköldar)
» Ulf Karlssons vapensköld
» riksdrotsen
» sista drotsen
» Abjörns sigillstamp
» Knut Jonsson

Mer historia

Inlagd 2020-02-23 | Uppdaterad 2020-06-14