Gustav III

Levde: 1746-1792 (mrdad, 46 r)
Titel: Svensk kung 1771-1792 (21 r) - Grundade Svenska Akademien
Valsprk: Fderneslandet
Far: Adolf Fredrik (1710-1771)
Mor: Lovisa Ulrika (1720-1782)

Gustav III - mlad av Lorens Pasch d.y. (1733-1805)

Biografi
Gustav III (av tten Holstein-Gottorp) fddes i Stockholm den 13 januari (24 januari nya stilen) 1746 som son till dvarande kronprins Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (36) och Lovisa Ulrika av Preussen (26).

Utbildning
Gustav ansgs vara frstndig och ha en snabb uppfattningsfrmga och dessutom hade han livlig fantasi och ett skarpt minne. Han fick en bra utbildning och hans favoritmnen var litteratur och historia, srskilt fransk och svensk. Hans frsta guvernr, Carl Gustaf Tessin (ren 1751-56) hade dock en ganska ensidigt undervisning som mest gick ut p att lra sig god ton och vrldsvana. 1756 beslutade drfr stnderna att Carl Fredrik Scheffer skulle bli Gustavs guvernr istllet. Detta blev inte populrt hos Gustavs frldrar, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, som tyckte att stnderna bestmde alldeles fr mycket.

Gustav III:s fdelsedag
Medalj ver Gustav
III:s fdelsedag 1761

ktenskap
Efter stndernas nskeml och begran gifte sig Gustav (20) den 1 okotber 1766 i Christiansborgs slottskyrka via par procuration med Sofia Magdalena av Oldenburg (20). Hon var dotter till den danske kungen Fredrik V och dennes hustru Louise av Hannover. De vigdes sedan i slottskapellet i Stockholm den 4 november samma r. ktenskapet blev inte s lyckligt d Gustav var en ppen och livlig person medan Sofia Magdalena sgs ha varit blyg och frsagd. ktenskapet hade beslutats nr de bgge var sm och det var inte ngra varmare knslor inblandade.

Barn
Det frsta barnet fddes frst efter tolv rs ktenskap:
1) Gustav IV Adolf (1778-1837)
2) Karl Gustaf (1782-1783) († 1 r)

Gustav III
Gustav III
Genom giftermlet kom Gustav i ett spnt frhllande till sin mor, som hade fattat en stor motvilja mot Sofia Magdalena.

Frihetstidens statsskick
P grund av orttvisorna i frihetstidens statsskick hade Gustav ett djupt misstroende till rikets rd och stnder. Hans fosterlandskrlek var dock stor och han ville att Sverige skulle f tillbaka den makt och anseende som landet en gng haft. Dessutom ville han ka kungamakten, vilket gjorde att han redan som kronprins deltog i hovpartiets ledning.

Nr hans far Adolf Fredrik dog i februari 1771, var Gustav i Paris dr han frskte skaffa sig lfte om bistnd av den franska regeringen fr den kommande riksdagen. Den gamle franske kungen Ludvig XV gav honom rdet att frska frsona partierna och under kungamaktens ledning f dem till att gemensamt arbeta fr landets bsta. Det visade sig snart att det inte var mjligt att frena hattarna och mssorna, d deras sikter var fr olika.

Gustav III:s statskupp
Den 29 maj 1772 krntes Gustav till svensk kung i Storkyrkan i Stockholm. P vren samma r tog det kungafientliga och rysksinnade msspartiet makten och besatte alla poster i rdet med sina anhngare.

Gustav III
Gustav 1771. Mlad av Alexander Roslin
Det vxande kaoset och splittringen mellan stnden gjorde att Gustav beslutade att gra en statskupp, s den 19 augusti 1772 genomfrde han en oblodig sdan som kade hans egen makt och avslutade frihetstiden. Till sin hjlp hade han Jacob Magnus Sprengtporten (45) och Johan Christopher Toll (29). De skulle hetsa Finland och Skne till uppror. Emellertid brt det sknska upproret ut fr tidigt och msspartiet fick d reda p vad som var p gng. Gustav vgade d inte vnta p att Sprengtporten skulle tervnda frn Finland (som planen var) utan genomfrde p egen hand statskuppen i Stockholm.

Den oblodiga kuppen rddade Sverige frn laglshet och yttre beroende. Tv dagar efter statskuppen presenterade Gustav en ny regeringsform:
• Kungen ska ensam ha all makt och ven bestmma vilka som ska vara riksrd.
• Riksdagen ska bestmma hur hga skatterna ska vara.
• Kungen fr inte starta anfallskrig utan riksdagens tilltelse.

Gustav III
Gustav, troligen mlad av Alexander Roslin

Mildare strafflagar
Tillsammans med bland annat brderna Carl Fredrik Scheffer och Ulrik Scheffer, Johan Liljencrantz och Carl Sparre m.fl., strvade Gustav fr Sveriges utveckling och framsteg, och gjorde en mngd frbttringar. Han avskaffade till exempel tortyren (1772), stadgade tryckfriheten, han frbttrade den allmnna hlsovrden, frigav spannmlshandeln (1775 och 1780), frbttrade armns och flottans skick och tog initiativ till en mildare strafflag. Vissa domstolar som var knda fr ett visst mutsystem sgs ocks ver. Det enda som folk inte gillade var brnnvinslagstiftningen och inrttandet av kronobrnnerierna.

Teaterkungen
Gustav lskade teater och opera, och han skrev sjlv pjser och bde spelade och regisserade ibland. Han kallades fr teaterkungen. Den 20 mars 1786 grundade han Svenska Akademien, dr han gav sig sjlv det frsta priset fr sitt reminne ver Lennart Torstensson.

Krig mot Ryssland & Anjalafrbundet
Befolkningen blev efter hand nd kritisk. Fr att bli omtyckt igen tnkte han starta ett krig mot Ryssland, fr 'krigarkungar hade ju alltid varit populra'. Men sjlv fick han ju inte starta ngot krig utan riksdagens tillstnd s drfr sgs det lt han ngra finska soldater, utkldda till ryssar, g ver grnsen till Ryssland dr de anfll de svenska soldaterna. D blev det ju inte ett anfallskrig utan istllet ett frsvarskrig. Officerarna tyckte inte om det hr och 1788 gjorde flera av dem uppror i det s kallade Anjalafrbundet. Tv r senare (1790) deltog Gustav i slaget vid Svensksund, dr han personligen ledde den svenska flottan.

Gustav III maskeraddrkt, livrustkammaren
Gustav:s maskeraddrkt
livrustkammaren

Skottet p operan
Gustav fick under sin regeringstid mnga fiender, srskilt bland adeln. Ngra adelsmn, bland annat Jacob Johan Anckarstrm, Adolf Ludvig Ribbing, Carl Fredrik Pechlin och Klas Fredric Horn planerade att mrda kungen. Det bestmdes att Anckarstrm skulle skjuta kungen p den stora maskeradbalen som skulle vara p operan i Stockholm den 16 mars 1792. Gustav hade ftt ett varningsbrev frn en som visste om planerna, men han brydde sig inte om det. Han hade ftt varningar frr och inget hade ju hnt? Den hr gngen blev han dock skjuten och ddligt srad och efter tretton dagars plgot gick Gustav (46) bort p Stockholms slott den 29 mars 1792.
Mrdarna fngades men bara en, Jacob Johan Anckarstrm, avrttades.

Nsta att bli kung i Sverige var Gustavs fjortonriga son Gustav IV Adolf.

Kuriosa
Nedersta bilden p maskeraddrkten r den som Gustav bar den natten han blev skjuten p maskeradbalen. Drkten finns att se p livrustkammaren vid kungliga slottet i Stockholm.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-26 | Uppdaterad 2020-12-25
Samtida händelser 1746 - 1792
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pgr
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas
1788 Anjalafrbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pgr

Källor
dela sidan
Bcker:
• Sveriges regenter (Lagerqvist)
• Kungliga slktband (Sundberg)
• Bermda svenskar frn tolv sekel (Sahlberg)

Hemsidor:
riksarkivet.se
store norske leksikon
Bild 2
Bild 3
Bild 4

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon