Adolf Fredrik

Levde: 1710-1771 (60 år)
Titel: Svensk kung 1751-1771 (20 år)
Krönt: 26 november 1751 (Stockholm)
Valspråk: Statens välfärd min välfärd
Far: Kristian August av Holstein-Gottorp (1673-1726)
Mor: Albertina Fredrika av Baden-Durlach (1682-1755)

Adolf Fredrik - målad av Gustaf Lundberg

Biografi
Adolf Fredrik (av ätten Holstein-Gottorp) föddes 14 maj 1710 på Gottorps slott som ligger i den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein som son till hertigen och furstbiskopen av Lübeck, Kristian August av Holstein-Gottorp (37) och Albertina Fredrika av Baden-Durlach (28).

Adolf Fredriks syster, Johanna Elisabet, blev så småningom mor till den ryska kejsarinnan Katarina II (Katarina den store).

Officersplats redan vid dopet
När Adolf Fredrik döptes fick han av Karl XII en fullmakt på en officersplats i den svenska hären. Hans far Kristian August dog när Adolf Fredrik var sexton (1726) och året efter gick också hans äldre bror bort. Hans mor lyckades då ordna så att han fick överta furstbiskopsstiftet vid endast sjutton års ålder.

Lovisa Ulrika
Lovisa Ulrika
(1720-1782)

Förmyndare
När Adolf Fredriks kusin Karl Fredrik dog 1739 blev Adolf Fredrik förmyndare för dennes son Karl Peter Ulrik som senare blev kejsare i Ryssland. På det sättet blev Adolf Fredrik administrator för Holstein-Gottorp i några år, där han inte utmärkte sig för att vara någon direkt skicklig regent men han fick i alla fall bättre ekonomi som fram till dess stundtals hade varit dålig. När Adolf Fredriks systerdotter Elisabet gjort en palatsrevolution och lyckats komma åt den ryska tronen sände Adolf Fredrik iväg Karl Peter Ulrik till Ryssland för att han skulle hjälpa henne.

Vald till svensk tronarvinge
Eftersom äktenskapet mellan det svenska kungaparet Ulrika Eleonora och Fredrik I var barnlöst behövdes en ny tronföljare till den svenska tronen. Efter stormiga partistrider 1743 valdes därför Adolf Fredrik, på grund av släktskap och genom rysk inverkan, till svensk tronarvinge.

Äktenskap & barn
Den 17 juli 1744 förlovade Adolf Fredrik (34) sig i Berlin med prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen (24) och den 29 augusti samma år gifte de sig på Drottningholms slott. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika fick barnen:
1) Gustav (III) (1746-1792)
2) Karl (XIII) (1748-1818)
3) Fredrik Adolf 1750-1803)
4) Sofia Albertina 1753-1829)

Hattpartiet
Redan som kronprins slöt sig Adolf Fredrik och även Lovisa Ulrika till hattpartiet men efter partiets seger över mössorna vid 1746-47 års riksdag, skar det sig snart mellan partiet och kronprinsparet. Hattpartiet infriade inte några av sina löften till kungen och dessutom ville de att han skulle gå med på en förlovning mellan lille prins Gustav (III) och den danska prinsessan Sofia Magdalena. Fyra år senare, år 1751, när Fredrik I avlidit och Adolf Fredrik (41) övertagit regeringen inträdde en öppen fientlighet mellan honom och partiet. Åtta månader senare kröntes han till svensk kung.

Som regent försökte Adolf Fredrik lära sig svenska folkets tankegångar och uppfattningar och försökte sedan agera efter dessa. Det sägs att han blev som en leksak i partiets och även i sin frus händer. Han var en ödmjuk och öm make och far medan hans fru var mer härsklysten och maktgalen. Hon ville höja kungens makt vilket flera gånger utlöste stormiga partistrider.

Hovpartiet
Ett nytt parti bildades, det så kallade hovpartiet som skulle stödja kungaparets strävan efter ökad makt. För att göra kungahuset populärare reste Adolf Fredrik runt i landet och även över till Finland. På tillbakavägen tog han turen runt Bottniska viken. Häftiga strider utspelade sig mellan kungen och rådet – de kunde inte komma överens om hur mycket inflytande han skulle ha på regeringen. Det gick så långt att bägge parterna vände sig till ständerna för hjälp. Ständerna tog dock rådets parti och bestämde bland annat att om kungen vägrade skriva på något beslut - så skulle en namnstämpel användas istället. Dessutom bestämde de, utan hänsyn till kungen, när prinsarnas guvernörer och lärare skulle bytas ut med mera.

Statskupp 1756
På drottningens initiativ planerade därför hovsympatisörerna att genomföra en statskupp 1756 men revolten uppdagades och flera av konspiratörerna avrättades bland annat Erik Brahe. Efter denna misslyckade kupp minskade kungens makt ännu mer och han hotades med avsättning av ständerna. Hovet gav inte upp så lätt utan fortsatte att kämpa mot regering och riksdag för mer makt.

Adolf Fredriks kröning
Medalj över Adolf Fredriks kröning 1751

Orsaken till hans politiska maktlöshet låg i frihetstidens statsskick, men också i hans egen läggning. Personligen var han en välvillig man med en viss popularitet bland folket och privat skaffade han sig många goda vänner. Som regent intresserade han sig främst för soldatexercis och militära frågor där han hade fackkunskaper och ett visst inflytande. Som regent kunde han tyvärr villa bort sig i små detaljer istället för att se helheten. Han hade inte heller något större sinne för ekonomi. Det sägs att han trivdes bäst vid sin träsvarv, där han svarvade snusdosor till sina vänner. Han besökte ofta gyttjebaden i Loka för att stärka sin hälsa som var dålig en lång tid.

Adolf Fredrik (60) gick bort den 12 februari 1771 av ett slaganfall efter en stadig måltid, bland annat med semlor. Han ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Nästa att bli kung i Sverige var hans son Gustav III.

År Titel/händelse (urval)
1727 Furstbiskop av Lybeck
1739 Administratör av hertigdömena Holstein-Gottorp
1739 Förmyndare för hertig Karl Peter Ulrik
1743 Svensk tronföljare (23 juni)
1747 Generalissimus över Sveriges krigsmakt till lands och sjöss (16 febr)
1747 Uppsala universitets kansler (26 febr)
1751-1771 Sveriges kung (25 mars)
1751 Krönt (26 nov)

Dela

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-10 | Uppdaterad 2020-12-25

Samtida händelser 1710 - 1771
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Nödmynt börjar tillverkas
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1762 Pommerska kriget
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs

Källor
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Sveriges regenter (Lagerqvist)
• Kungliga släktband (Sundberg)

Hemsida:
» Stora bilden
- Översta porträttet är utfört av Gustaf Lundberg

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon