Adolf Fredrik

Levde: 1710-1771 (60 r)
Titel: Svensk kung 1751-1771 (20 r)
Valsprk: Statens vlfrd min vlfrd
Far: Kristian August av Holstein-Gottorp (1673-1726)
Mor: Albertina Fredrika av Baden-Durlach (1682-1755)

Adolf Fredrik - mlad av Gustaf Lundberg

Biografi
Adolf Fredrik (av tten Holstein-Gottorp) fddes 14 maj 1710 p Gottorps slott som ligger i den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein som son till hertigen och furstbiskopen av Lbeck, Kristian August av Holstein-Gottorp (37) och Albertina Fredrika av Baden-Durlach (28).

Adolf Fredriks syster, Johanna Elisabet, blev s smningom mor till den ryska kejsarinnan Katarina II (Katarina den store).

Officersplats redan vid dopet
Nr Adolf Fredrik dptes fick han av Karl XII en fullmakt p en officersplats i den svenska hren. Hans far Kristian August dog nr Adolf Fredrik var sexton (1726) och ret efter gick ocks hans ldre bror bort. Hans mor lyckades d ordna s att han fick verta furstbiskopsstiftet vid endast sjutton rs lder.

Lovisa Ulrika
Lovisa Ulrika
(1720-1782)

Frmyndare
Nr Adolf Fredriks kusin Karl Fredrik dog 1739 blev Adolf Fredrik frmyndare fr dennes son Karl Peter Ulrik som senare blev kejsare i Ryssland. P det sttet blev Adolf Fredrik administrator fr Holstein-Gottorp i ngra r, dr han inte utmrkte sig fr att vara ngon direkt skicklig regent men han fick i alla fall bttre ekonomi som fram till dess stundtals hade varit dlig. Nr Adolf Fredriks systerdotter Elisabet gjort en palatsrevolution och lyckats komma t den ryska tronen snde Adolf Fredrik ivg Karl Peter Ulrik till Ryssland fr att han skulle hjlpa henne.

Vald till svensk tronarvinge
Eftersom ktenskapet mellan det svenska kungaparet Ulrika Eleonora och Fredrik I var barnlst behvdes en ny tronfljare till den svenska tronen. Efter stormiga partistrider 1743 valdes drfr Adolf Fredrik, p grund av slktskap och genom rysk inverkan, till svensk tronarvinge.

ktenskap & barn
Den 17 juli 1744 frlovade Adolf Fredrik (34) sig i Berlin med prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen (24) och den 29 augusti samma r gifte de sig p Drottningholms slott. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika fick barnen:
1) Gustav (III) (1746-1792)
2) Karl (XIII) (1748-1818)
3) Fredrik Adolf 1750-1803)
4) Sofia Albertina 1753-1829)

Hattpartiet
Redan som kronprins slt sig Adolf Fredrik och ven Lovisa Ulrika till hattpartiet men efter partiets seger ver mssorna vid 1746-47 rs riksdag, skar det sig snart mellan partiet och kronprinsparet. Hattpartiet infriade inte ngra av sina lften till kungen och dessutom ville de att han skulle g med p en frlovning mellan lille prins Gustav (III) och den danska prinsessan Sofia Magdalena. Fyra r senare, r 1751, nr Fredrik I avlidit och Adolf Fredrik (41) vertagit regeringen intrdde en ppen fientlighet mellan honom och partiet. tta mnader senare krntes han till svensk kung.

Som regent frskte Adolf Fredrik lra sig svenska folkets tankegngar och uppfattningar och frskte sedan agera efter dessa. Det sgs att han blev som en leksak i partiets och ven i sin frus hnder. Han var en dmjuk och m make och far medan hans fru var mer hrsklysten och maktgalen. Hon ville hja kungens makt vilket flera gnger utlste stormiga partistrider.

Hovpartiet
Ett nytt parti bildades, det s kallade hovpartiet som skulle stdja kungaparets strvan efter kad makt. Fr att gra kungahuset populrare reste Adolf Fredrik runt i landet och ven ver till Finland. P tillbakavgen tog han turen runt Bottniska viken. Hftiga strider utspelade sig mellan kungen och rdet de kunde inte komma verens om hur mycket inflytande han skulle ha p regeringen. Det gick s lngt att bgge parterna vnde sig till stnderna fr hjlp. Stnderna tog dock rdets parti och bestmde bland annat att om kungen vgrade skriva p ngot beslut - s skulle en namnstmpel anvndas istllet. Dessutom bestmde de, utan hnsyn till kungen, nr prinsarnas guvernrer och lrare skulle bytas ut med mera.

Statskupp 1756
P drottningens initiativ planerade drfr hovsympatisrerna att genomfra en statskupp 1756 men revolten uppdagades och flera av konspiratrerna avrttades bland annat Erik Brahe. Efter denna misslyckade kupp minskade kungens makt nnu mer och han hotades med avsttning av stnderna. Hovet gav inte upp s ltt utan fortsatte att kmpa mot regering och riksdag fr mer makt.

Adolf Fredriks krning
Medalj ver Adolf Fredriks krning 1751

Orsaken till hans politiska maktlshet lg i frihetstidens statsskick, men ocks i hans egen lggning. Personligen var han en vlvillig man med en viss popularitet bland folket och privat skaffade han sig mnga goda vnner. Som regent intresserade han sig frmst fr soldatexercis och militra frgor dr han hade fackkunskaper och ett visst inflytande. Som regent kunde han tyvrr villa bort sig i sm detaljer istllet fr att se helheten. Han hade inte heller ngot strre sinne fr ekonomi. Det sgs att han trivdes bst vid sin trsvarv, dr han svarvade snusdosor till sina vnner. Han beskte ofta gyttjebaden i Loka fr att strka sin hlsa som var dlig en lng tid.

Adolf Fredrik (60) gick bort den 12 februari 1771 av ett slaganfall efter en stadig mltid, bland annat med semlor. Han ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Nsta att bli kung i Sverige var hans son Gustav III.

r Titel/hndelse (urval)
1727 Furstbiskop av Lybeck
1739 Administratr av hertigdmena Holstein-Gottorp
1739 Frmyndare fr hertig Karl Peter Ulrik
1743 Svensk tronfljare (23 juni)
1747 Generalissimus ver Sveriges krigsmakt till lands och sjss (16 febr)
1747 Uppsala universitets kansler (26 febr)
1751-1771 Sveriges kung (25 mars)
1751 Krnt (26 nov)

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-10 | Uppdaterad 2020-12-25
Samtida händelser 1710 - 1771
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Ndmynt brjar tillverkas
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingevret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan hrjar Norrlands kust
1725 Missvxt i stora delar av landet
1726 Bnemten i hemmen frbjuds
1730 Glasgonbgarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman fds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1762 Pommerska kriget
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Sveriges regenter (Lagerqvist)
• Kungliga slktband (Sundberg)

Hemsida:
Stora bilden
- versta portrttet r utfrt av Gustaf Lundberg

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon