Jacob Magnus Sprengtporten

Levde: 1727-1786 (58 år)
Titel: Generallöjtnant och friherre
Adel/ätt: Friherrliga ätten Sprengtporten. Friherrlig 1766. Utdöd 1875
Far: Magnus Vilhelm Sprengtporten (1685-1744)
Mor: Anna Margareta Amnorin (-1728)

Jacob Magnus Sprengtporten - målad av Carl Fredrich Brander

Biografi
Jacob Magnus Sprengtporten föddes troligen den 10 november 1727 i Nylands län i Finland (som då tillhörde Sverige) som son till major Magnus Vilhelm Sprengtporten (42) och Anna Margareta Amnorin. Jacob var halvbror till Göran Magnus Sprengtporten. Även födelsedatum 11 december 1721 förekommer i vissa källor.

Sprängde porten
Namnet Sprengtporten sägs de ha fått av sin farfar som hette Wolmar Rolandt som var en tysk-baltisk adelsman. Han hade under stormaktstiden kommit i svensk krigstjänst och vid en svensk stormning på egen hand lyckats spränga en stadsport och för detta blev han adlad Sprengtporten.

Han blev kapten vid fortifikationen år 1755 och utbildade sig ytterligare under Augustin Ehrensvärds ledning vid Sveaborgs fästningsbygge.

Pommerska kriget
Trettio år gammal (1757) gick han ut pommerska kriget och tjänstgjorde där som adjutant till 1759 då han utnämndes till major i armén. På grund av sitt tappra uppförande vid flera tillfällen befordrades han 1761 till överstlöjtnant.

Överste
Sedan Sprengtporten 1766 blivit friherre flyttades han 1768 som överstlöjtnant till Livdragonerna varefter han 1769 blev överste för Nylands och Tavastehus läns dragoner samt för en beriden skvadron. 1766 blev han medlem av fästningskommissionen för Finland, där han författade ett betänkande om denna landsdels försvar som av kommissionen gjordes till dess eget och som av regeringen godkändes 1769.

Revolution
Tillsammans med Johan Christopher Toll hjälpte Sprengtporten Gustav III med revolutionen 1772 genom att låta sina trupper göra uppror. Tanken var att finländska trupper skulle skeppas över till Stockholm och ta över staden från riksdagen men överskeppningen dröjde så länge på grund av dåligt väder så kungen vågade inte vänta utan ledde då själv sina trupper och snart var huvudstaden i hans hand.

Generallöjtnant
Efter detta blev han rikligt befordrad, han blev generallöjtnant för livgardet för att tjänstgöra som kungens livvakt. Efter Ehrensvärds död fick han också uppdraget att leda fästningsarbetena i Finland. Han införde dock så många nya regler att det väckte motstånd hos officerarna och även hos kungen. Han blev då så arg och med sitt häftiga humör begärde han avsked vilket kungen efter några lama försök att avböja beviljade honom. Han fick dock en årlig pension på 30 000 daler silvermynt.

Sina sista år levde Sprengtporten (58) på Biskopsudden i Stockholm där han gick bort den 2 april 1786 och begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

År Titel/händelse (urval)
1739 Volontär vid Fortifikationen
1743 Underofficer vid Livgardet
1744 Korpral vid Nylands dragonregemente
1746-1751 Förare vid Livgardet
1747 Tjänstgjorde vid fästningsverken vid Tavastehus
1748-1750 Tjänstgjorde vid fästningsverken på Helsingfors
1750 Fortifikationsofficer vid kungens resa till Finland
1750-1756 Tjänstgjorde vid kungens särskilda fortifikationskontor
1751 Informationsadjutant vid Livgardet
1751-1752 Deltog i riksdagarna
1753 Fänrik vid Livgardet
1755 Biträdande ingenjörkapten vid Fortifikationen
1755 Ordinarie ingenjörkapten vid Fortifikationen
1757-1762 Ingenjörkapten vid Livgardet
1757 Överadjutant hos generallöjtnant Axel von Fersen
1757-1762 Deltog i pommerska kriget
1759 Major i armén
1761-1762 Chef för Sprengtportens frikår
1761 Överstelöjtnant i armén
1762 Överstelöjtnant vid Gula husarregementet
1765-1766 Ledamot av land- o sjömilitärdeputationen
1766-1767 Ledamot av kommitté angående fästningsverken i Finland (apr-nov)
1766 Friherre (nov)
1767 Överstelöjtnant vid Livdragonregementet
1769-1772 Överste för Nylands och Tavastehus läns dragonregemente samt Karelska skvadronen
1771-1772 Deltog i riksdagarna
1770 Chef för Finska lätta dragonkåren
1772 Generallöjtnant (sept)
1772-1774 Överste för Livgardet och Lätta dragonerna av Livgardet
1778 Serafimerriddare

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-17 | Uppdaterad 2021-01-06
Samtida händelser 1727 - 1786
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon