Ulrik Scheffer

Levde: 1716-1799 (82 år)
Titel: Överste, greve, riksråd, ambassadör i Paris
Adel/ätt: Friherrliga ätten Scheffer. Friherrlig 1719. Utdöd 1799
Far: Peter Scheffer (1657-1731)
Mor: Helena Maria Ehrenstierna (1684-1754)
Ulrik Scheffer - målad av Alexander Roslin Historia
Ulrik Scheffer föddes den 5 augusti 1716 som son till landshövding Peter Scheffer (59) och Helena Maria Ehrenstierna (32). Ulrik föddes troligen i Skaraborgs län, där hans far var landshövding från år 1716 och framåt. Han var lillebror till Carl Fredrik Scheffer.

Efter avslutade universitetsstudier i Uppsala började han som auskultant i kommerskollegium, där han snart blev protokollsförare. När hattarnas ryska krig bröt ut tjänstgjorde han som adjutant vid överbefälhavaren Charles Emil Lewenhaupt. 1742 blev han befordrad till löjtnant vid Karelska dragonregementet, och samma år började han i franska krigstjänsten och fick genast plats som löjtnant vid Royal Suédois.

Christina Charlotta Piper
Christina Charlotta Piper
(1734-1800)
Mellan åren 1744-1751 deltog Scheffer i fransmännens fälttåg, där han flera gånger visade stort mod och tapperhet, och när han kom tillbaka till Sverige var han fransk överste. Under sin frånvaro hade han avancerat till generaladjutant i svenska armén och överstelöjtnant vid Jämtlands infanteriregemente. Åren 1751-1752 deltog han i riksdagen i hattarnas främsta led. Scheffer var emot att kungen skulle få utökad makt. 1752 utsåg rådet honom till minister i Paris, där han var till 1755 då han reste hem, där han ännu en gång gjorde skarpa åtgärder mot hovet. Ständerna belönade honom med 3000 riksdaler specie för detta.

Fyrtiofem år gammal fick han ambassadörs värdighet. När mössorna kom till makten, lämnade han sin ministerpost och gick tillbaka till sin tjänstgöring vid armén, där han 1764 utsågs till överste vid kronprinsens regemente. Vid 1769 år riksdag var han med i sekreta utskottet och utsågs även till riksråd. Året därpå blev han serafimerriddare, och följande år upphöjdes han till greve - men han trädde aldrig in i riddarhuset. I maj 1772 blev han avsatt av mössorna, men han återsattes av Gustav III dagen efter revolutionen, och blev då även kanslipresident.

Familj & barn
År 1773 gifte Ulrik (57) sig med grevinnan Christina Charlotta Piper (39). De fick inga barn.

Årtal Händelse
1728 Inskriven vid Uppsala universitet
1733 Auskultant i kommerskolIegium
1735 Notarie vid Kommerskollegiet
1736 Auskultant i Svea hovrätt (mars)
1736 Hovjunkare (juli)
1740-1756 Deltog i alla riksdagarna
1740-1741 Ledamot av kammar- ekonomi- o kommersdeput 
1741 Volontär vid svenska armén i Finland och adjutant hos generalen en chef, greve Charles Emil Lewenhaupt 
1742 Löjtnant vid karelska dragonregementet
1742 Kaptensfullmakt vid regementet Royal Suédois i Frankrike
1745 Kapten vid Jönköpings regemente
1745 Överstelöjtnant vid greve Fersens franska regemente
1747 Överste i fransk tjänst 
1750 Generaladjutant i svenska armén
1750 Överstelöjtnant vid Jämtlands dragonregemente
1751 Avsked ur franska tjänsten 
1752 Ministre plénipotentiaire i Paris 
1760 Överste i armén
1761 Extra ordinarie ambassadör vid franska hovet
1763 Kommendör med stora korset (KmstkSO)
1764 Överstes fullmakt vid kronprinsens regemente
1766 Överstes fullmakt Västgötadals regemente
1769 Riksråd
1769 Rikskansliråd
1770 Ledamot eller Riddare och Kommendör av Kungliga Maj:ts Orden (RoKavKMO)
1771 Greve
1772 Nedlade rådsämbetet (12/5)
1772 Åter inkallad i rådet och kanslipresident (22/8)
1783 Nedlade alla sina ämbeten

Vid 67 års ålder avsa han sig sina ämbeten och tillbringade sina sista år på sin egendom Stora Ek i Västergötland, där han gick bort den 4 mars 1799, 82 år gammal.

dela sidan
  
Samtida händelser 1716 - 1799

1720  Fredrik I blir svensk kung till sin död 1751.
1725  Stor missväxt i stora delar av landet.
1726  Bönemöten i hemmen förbjuds.
1730  Glasögonbågarna uppfinns.
1731  Ostindiska kompaniet bildas.
1734  Ny lag avskaffar stympning som straff.
1734  Obligatorisk bouppteckning blir lag.
1740  Carl Michael Bellman föds i Stockholm.
1741-1743  Hattarnas ryska krig.
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1756  Wolfgang Amadeus Mozart föds i Österrike.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1770  Ludwig van Beethoven föds i Bonn.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.
1789-1799  Franska revolutionen pågår.
1792  Gustav III blir skjuten och dör.
1794  Kaffe förbjuds i Sverige igen.
1796  Smittkopporsvaccin uppfinns av E. Jenner.
1796  Kaffeförbudet från 1794 hävs.

Källor


Inlagd 2004-10-17 | Uppdaterad 2019-09-11