Henri Dunant

Levde: 1828-1910 (82 r)
Titel: Rda Korsets Grundare. Fick Nobels fredspris 1901.
Far: Jean-Jacques Dunant (1789-1875)
Mor: Anne Antoinette Colladon (1800-1868)

Henri Dunant

Biografi
Jean Henri (Henry) Dunant fddes i Genve i Schweiz den 8 maj 1828 som son till affrsmannen Jean-Jacques Dunant (39) och Anne Antoinette Colladon (28).

Dunants familj var kalvinister och hade en stort inflytande i Genves socit. Hans frldrar prntade tidigt in det viktiga med socialt arbete, hans far hjlpte aktivt frldralsa medan hans mor tog hand om sjuka och fattiga. Ngot som hade stort inflytande p Dunant var nr han beskte Toulon dr han sg lidandet hos fngelsekunderna.

Dunant utbildade sig inom bankvsendet men var samtidig medlem i en frening vars uppgift var att beska sjuka och fattiga. Fr tjnstens rkning reste han runt i Nordafrika en tid varefter han startade ett eget bolag vars syfte var att kpa och bruka stora markomrden i Algeriet. Fr att f std fr sina bolagsplaner frskte han f kontakt med den franska kejsaren Napoleon III. Denne var fr tillfllet beflhavare ver den franska armn som slogs mot sterrikarna i norra Italien. Nr slaget vid Solferino i Italien intrffade den 24 juni 1859 var Dunant drfr p plats.

rda korset
Rda korsets symbol

Slaget vid Solferino
Fltslaget resulterade i att den franska armn och Sardiniens arm under befl av Victor Emmanuel II av Italien besegrade den sterrikiska hren under kejsare Francis-Joseph I. ver 200 000 soldater kmpade i slaget som var det strsta sedan slaget vid Leipzig 1813. Efter tre dagars strider hade 40 000 soldater srats eller ddats och Dunant sg det frskrckliga plgorna hos de skadade soldaterna som lg kvar p slagfltet. Dessutom skakades han av att inte ens fltsjukhus eller srade skonades, vilket sporrade honom att brja en kampanj fr att ndra soldaternas frhllanden under krig.

Slaget vid Solferino
Efter sin upplevelse skrev han boken 'A Memory of Solferino' (minnet av Solferino) som han p egen bekostnad tryckte upp i 1600 exemplar och som kom ut 1862. Han delade sedan ut den till flera ledande politiker och militrer i Europa. Boken har tre teman. Den frsta handlade om sjlva slaget. Det andra skildrade slagfltet efter striden, den kaotiska frvirringen och den obeskrivliga frtvivlan de utsatta drabbades av och redogr i huvuddrag fr de insatser den lilla staden Castiglione gjorde fr de srade. Det tredje temat r en plan. Dunant tyckte att vrldens nationer skulle bilda frbund som sknkte hjlp till krigsskadade. Varje frening skulle ledas av en grupp bestende av nationens ledande figurer som skulle uppmana alla att frivilligt erbjuda sin hjlp. De frivilliga skulle sedan utbildas att ta hand om de srade p slagflten och vrda dem tills de blev friska igen.

Rda korset
I februari 1863 utsg 'Geneva Society for Public Welfare' en kommitt bestende av fem personer, varav Dunant var en, fr att utforska mjligheten att stta Dunants plan i verket. De fem grundade 'International Committee for Relief to the Wounded' och med tiden var det de som grundade Rda korset efter Dunants freskrifter. Dunant satsade egna pengar och tid p att resa runt i Europa fr att skaffa lften frn regeringar i olika lnder att de skulle snda representanter till en konferens som kommittn skulle hlla i oktober 1863, och dr Dunants ider skulle diskuteras. Nsta konferens genomfrdes redan fljande r, den 22 augusti 1864 d tolv nationer undertecknade ett internationellt avtal, mer knt som Genvekonventionen som reglerar vpnade konflikter svl internationella som inbrdeskrig. Grundprincipen r att den som inte r stridande, det vill sga kombattant, skall skyddas. Blir soldaten 'satt ur stridbart skick' till exempel skadas, drabbas av sjukdom eller hamnar i fngenskap, skall denne skyddas. Samma sak gller fr sjukvrdspersonal och prster. Metafor fr rda korset blev ett rtt kors i ett vitt flt som symboliserar 'neutralitetstecken fr srade och sjuka samt fr deras vrdare'.

Personlig konkurs
I sina humanitra grningar ndde Dunant stora framgngar, vrre gick det fr hans affrer och 1867 gick han i konkurs. Orsaken var att han lagt ner all sin tid, ork och pengar p de humanitra uppdragen istllet fr p sina affrer. I fallet drog han med sig mnga av sina vnner i Genve och han var drfr inte lngre vlkommen i Genves socit. Inom ngra f r levde han bokstavligt talat som en tiggare d han endast t brdkanter och sov utomhus.

Nobels fredspris 1901
De nstkommande tjugo ren, frn 1875-1895, levde han ensam och i avskildhet och bodde korta tider p olika platser. S smningom slog han sig ner i Heiden, en liten Schweizisk by, dr en lrare som hette Wilhelm Sonderegger hittade honom r 1890 och spred nyheten att Dunant fortfarande levde, men ingen brydde sig. Eftersom Dunant var sjuk flyttades han 1892 till ett vrdhem i Heiden dr han levde sina sista arton r i rum nr 12. r 1895 blev han 'terupptckt' av en journalist som fngslades av hans de och skrev en artikel om honom dr han vdjade allmnheten om hjlp och nr Dunant efter en tid fyllde 67 r hyllades han drfr av en hel vrld.
Sex r efter 'upptckten' (1901) fick han dela Nobels fredspris med den franska statsmannen Frdric Passy som hade grundat den franska fredsfreningen. Trots alla priser och hedersbetygelser bodde han kvar i rum nr 12.

Dunant (82) gick bort den 30 oktober 1910 och begravdes utan begravningsceremoni, srjande eller kortege i Fredhof Sihlfeld i Zrich, Schweiz.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2006-04-29 | Uppdaterad 2020-11-29
Samtida händelser 1828 - 1910
1836 Triumfbgen i Paris frdigbyggd
1844 Skerhetstndstickan uppfinns
1847 1:a chokladkakan tillverkas (Bristol)
1849 Kompositren Frdric Chopin dr
1852 Napoleon III blir fransk kejsare
1859 Karl XV blir svensk kung
1861 A. Lincoln blir USA:s 16:e president
1873 Levi Strauss brjar slja jeans i USA
1876 AG Bell fr patent p telefonen
1881 Alexander III blir rysk kejsare
1885 Frsta blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1888 Vilhelm II blir tysk kejsare
1889 Eiffeltornet r frdigbyggt
1890 Vincent van Gogh begr sjlvmord
1894 Kipling ger ut Djungelboken
1898 Radium upptcks av Marie Curie
1901 Edvard VII blir kung i UK
1906 Fredrik VIII blir kung i Danmark

Källor
dela sidan

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon