Sonja Kovalevsky

Levde: 1850-1891 (41 r)
Titel: Matematiker. Sveriges frsta kvinnliga professor i matematik
Far: Vasily Vasilyevich Korvin-Krukovsky
Mor: Yelizaveta Fedorovna Shubert (1820-1879)

Sonja Kovalevsky

Biografi
Sonja Kovalevsky (Sofia Vasilyevna Kovalevskaya ven Korvin-Krukovskaya) fddes i Moskva den 15 januari 1850 som dotter till general Vasily Vasilyevich Korvin-Krukovsky och Yelizaveta Fedorovna Shubert (30).

Sonjas far var artillerigeneral och godsgare och hennes mor kom frn en tysk baronslkt i Baltikum. Sonja vxte upp dels i S:t Petersburg och dels p familjegodset Palibino i Vitryssland. Familjen hade godsfrvaltare, guvernanter och livegna. I S:t Petersburg umgicks de bland annat med den ryska frfattaren Fjodor Dostojevskij som beundrade Sonjas storasyster Anjuta.

Utbildning & brllop
Sonja ville bli frfattare precis som sin storasyster (och det blev hon lngt senare) men hon tyckte ven matematik var intressant och eftersom det fanns personer i hennes omgivning som sg hennes begvning fr matematik satsade hon p det istllet. ren 1866-1868 undervisades hon i elementr och hgre matematik av Alexander Strannoljubskij som var professor i matematik vid den marina akademien i S:t Petersburg. Sonja ville drefter fortstta sina studier vid de bermda utlndska universiteten - men eftersom hon var ogift ansgs detta inte lmpligt. Den vanligaste utvgen var d att ing ett skenktenskap som berttigade hustrun till universitetsstudier. 18 r gammal (1868), gifte hon sig drfr formellt med paleontologen Vladimir Onufrevitj Kovalevsky.

Sonja Kovalevskyret efter brllopet reste bgge till Heidelberg, Tyskland, dr Sonja deltog i kurser i fysik och kemi samt frelsningar om elliptiska funktioner. Efter att hon hrt talas om Karl Weierstrass, som har kallats "den moderna analysens fader" reste Sonja till Berlin dr Weierstrass var professor. Weierstrass, som varit ungkarl i hela sitt liv, blev frtjust i hennes begvning och sknhet. Han var motstndare mot att kvinnor skulle studera men fr Sonja gjorde han ett undantag och han undervisade henne privat ren 1871-1874.

Avhandlingar
Under sin tid vid Weierstrass publicerade Sonja tre avhandlingar:
• Om partiella differentialekvationer
• Abelska integraler
• Ringarna hos planeten Saturnus
Resultatet av detta blev att hon i sin frnvaro, och utan ngon muntlig examination promoverades till doktor i matematik vid universitetet i Gttingen, Tyskland, en utmrkelse ingen kvinna fre henne uppntt vare sig i Gttingen eller ngon annanstans.

Barn
Trots doktorsgraden och goda vitsord frn Weierstrass fick hon inte anstllning vid ngot universitet. Hon reste tillbaka till Ryssland och till sin man, som blivit doktor i Jena 1872. ktenskapet tycks ocks inte bara ha varit formellt fr 1878 fddes deras dotter Sophie.

1880 reste hon tillbaka till Weierstrass i Berlin. Hon skrev en avhandling "Om ljusets fortplantning uti ett kristalliniskt medium (dubbelbrytande kristaller)" dr hon dock gjorde ett allvarligt fel som senare upptcktes av italienaren Vito Volterra. Trots detta fel var hennes talang obestridlig.

Professor i matematisk analys
ven om hennes man var bitrdande professor vid universitetet i Moskva var familjens ekonomi inte den bsta. Efter att Vladimir blivit lurad in i falska spekulationer begick han sjlvmord 1883. Samma r i december kom Sonja till Stockholm och fljande r frelste hon med stor framgng om teorin fr partiella differentialekvationer. Frn och med den 1 september 1884 och fem r framt utsgs hon till professor i hgre matematisk analys vid Stockholms Hgskola. 1889 ndrades denna befattning till en stndig professur.

Hon skrev nnu en avhandling: "Om en fast kropps rotation kring en fast punkt", som hon p julafton 1888 personligen fick ta emot franska Vetenskapsakademiens pris i Paris. Summan hjdes ocks frn 3 000 till 5 000 francs. 1889 fick hon ven Kungliga Vetenskapsakademiens pris och blev ven ledamot av ryska Vetenskapsakademien.

Hon tog p senare r ven upp sina litterra ider och tillsammans med Anne Charlotte Leffler gav hon ut dramerna "Kampen fr lyckan" och "Hur det kunde ha varit". 1889 kom hon sjlv ut med romanen "Ur ryska lifvet Systrarna Rajevski" dr hon skildrar sin uppvxt med sin syster i S:t Petersburg och p Palibino. Boken blev en framgng och versattes till flera sprk.

Sonja reste mycket mellan olika lnder i Europa, ven efter att hon ftt en fast punkt i Stockholm. Under ett besk i Genua blev hon frkyld och influensan utvecklade sig till lunginflammation som inte gick att hejda.
Sonja (41) gick bort i Stockholm den 10 februari 1891.

Den ryska Vetenskapsakademien gav 1948 ut samtliga av Sonjas vetenskapliga arbeten och 1950 firades hundrarsminnet av hennes fdelse.

Avhandlingar
• Om en fast kropps rotation kring en fast punkt
• Om ljusets fortplantning uti ett kristalliniskt medium

Bcker
• Kampen fr lyckan
• Hur det kunde ha varit
• Ur ryska lifvet Systrarna Rajevski

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2006-12-19 | Uppdaterad 2020-11-29
Samtida händelser 1850 - 1891
1856 Sveriges frsta jrnvg ppnas
1859 Oscar I dr Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Gteborg jrnvg invigs
1865 Svenska rda korset bildas
1872 Karl XV dr Oscar II blir kung
1873 Riksdalern erstts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen brjar infras i Sverige
1878 Metersystemet infrs
1881 Nattarbete fr barn frbjuds
1885 Frsta blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges frsta telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrttningen av en kvinna (sv)

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
riksarkivet.se
digitaltmuseum.se

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon