Johan Ludvig Runeberg

Levde: 1804-1877 (73 år)
Titel: Skrev "Fänrik Ståls sägner". Finlands nationalskald. Författare
Far: Lorenz Ulrik Runeberg (1772-1828)
Mor: Anna Maria Malm (1782-1834)

Johan Ludvig Runeberg

Biografi
Johan Ludvig Runeberg föddes i Jakobstad i Finland (som då tillhörde Sverige) den 5 februari 1804 som son till sjökaptenen Lorenz Ulrik Runeberg (32) och Anna Maria Malm (22).

Hans föräldrar var fattiga och han fick redan som åttaåring (1812) bosätta sig vid sin farbror i Uleåborg. Tidigt visades hans känsliga sinne och poetiska anlag. Han studerade vid Vasa trivialskola, där han blev intresserad av poetisk litteratur och började att skriva dikter. År 1822 tog han studenten vid Åbo akademi, där han till att börja med levde i ytterst sparsamma omständigheter. Hans bekantskap med den gamle underofficeren Pelander blev i vissa hänseenden urbilden för Fänrik Stål sägner då han berättade åtskilliga krigsminnen för Runeberg.

Docent vid universitetet
År 1827 tog Rubeberg magistergraden och kort före det hade han debuterat som skald men det var först efter ytterligare några år av tyst väntan och rastlöst inre arbete som han gav ut första delen av sina dikter (1830) som tillägnades Frans Mikael Franzén som hälsade dessa med stort bifall och förklarade att Finland höll på att frambringa en stor skald. Samma år blev han docent vid universitetet som efter Åbo brand förlagts till Helsingfors.

1831 fick han pris av Svenska akademien för sin dikt 'Graven i Perrho'. Runeberg diktade på svenska och hans verk blev översatta till finska och många andra språk. Fler dikter av honom är 'Älgskyttarna, Hanna, Julkvällen' och 'Kung Fjalar'. Det var de tre samlingarna 'Dikter' (1830, 1833 och 1843) som gjorde honom känd.

Tidningsredaktör
Sin försörjning hade han dels som lärare och dels som tidningsredaktör. Mellan åren 1832-1837 gav han ut "Helsingfors morgonblad". 1837 sökte han jobbet som lektor i latinska språket vid Borgå gymnasium och fick det, och 1842 byttes det latinska mot det grekiska språket.

Fänriks Ståls sägner
Mest känd har han emellertid blivit genom sin odödliga samling Fänriks Ståls sägner i vilken lyrik och epik (berättande diktning) ingått en skön förening. Första samlingen kom ut 1848 (de äldsta dikterna i samlingen är från 1830-talet) och den andra 1860; båda väckte den största uppskattning och förtjusning. Fänrik Ståls Sägner handlar bland annat om Wilhelm Mauritz Klingspor, Georg Carl von Döbeln och Jakov Petrovitj Kulnev.

År 1851 besökte han Sverige och mottogs där med stor uppmärksamhet och hänförelse. På en jaktfärd 1863 och strax efter att han gett ut 'Kungarne på Salamis' drabbades han av ett slaganfall som gjorde honom oförmögen till kroppsligt arbete och som band honom vid sjukrummet och förlamade hans verksamhet under de sista fjorton åren av hans liv. Hans ålderdom förflöt för övrigt fridfullt.

Äktenskap & barn
År 1831 gifte Runeberg (27) sig med med Fredrika Charlotta Tengström (24) som också var poetiskt begåvad. De fick barnen:
1) Anna Carolina Maria (1832-1833) († 17 mån)
2) Ludvig Michael (1835-1902)
3) Lorenzo (1836-1919)
4) Walter Magnus (1838-1920)
5) Johan Wilhelm (1843-1918)
6) Jakob (1846-1919)
7) Edvard Moriz (1848-1851) († 3 år)
8) Fredrik Karl (1850-1884)

Runeberg (73) gick bort den 6 maj 1877 i Borgå och begravdes vid Näsebacken vid Borgå i Finland. Åtta år efter hans bortgång avtäcktes en bronsstaty av honom i Helsingfors som var gjord av hans son Valter Runeberg (6 maj 1885).

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-08 | Uppdaterad 2020-08-21
Samtida händelser 1804 - 1877
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
1872 Karl XV dör Oscar II blir kung
1873 Riksdalern ersätts av kronan
1876 L M Ericsson grundas

Källor
dela sidan
Böcker:
• Vem är vem i världslitteraturen, författarlexikon
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» denstoredanske.dk
» store norske leksikon

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon