Magnus Jacob Crusenstolpe
| Levde: | 1795-1865 (69 år) |
| Titel: | Redaktör, häradshövding, publicist |
| | Adliga ätten Crusenstolpe. Adlad 1770. Utdöd 1882 |
| Far: | Johan Magnus Crusenstolpe (1757-1841) |
| Mor: | Kristina Charlotta Nymansson (1770-1818) |
Biografi
Magnus Jakob Crusenstolpe föddes 11 mars 1795 i Jönköping som son till presidenten i Göta hovrätt Johan Magnus Crusenstolpe (38) och Kristina Charlotta Nymansson (25).
Studier
Crusenstolpe valde att gå juridikens linje och efter tre års studier och examen på Lunds universitet valdes han till auskultant i Göta hovrätt. 1817-1818 var han anställd i expeditionsutskottets kansli. 1820 gick han över från Göta hovrätt till Svea hovrätt där han så småningom fick fullmakt som häradshöving. 1821-1822 var han tillförordnad landssekreterare i Skaraborgs län.
Äktenskap
Den 4 november 1825 gifte Magnus (30) sig i Stockholm med Sofia Palmstruch (18) och de fick barnen:
1) Catharina (1826-1896)
2) Dödfödd dotter (1829)
År 1825 befordrades han till assessor i Svea hovrätt, som han tog avsked ifrån 1834.
Fäderneslandet
Crusenstolpe gav ut en konservativ tidning som kallades för Fäderneslandet 1830-1833 och denna tyckte kung Karl XIV Johan om fram till att Crusenstolpe började häckla kungen och regeringen då föll han emellertid i onåd. Han drog på sig en tryckfrihetsprocess som slutade med att han dömdes till tre års fängelse på Vaxholms fästning. Han stoppades ändå inte på grund av det utan fortsatte att skriva i fängelset och gav ut flera skrifter under den tiden han satt där.
Crusenstolpe (69) gick bort den 18 januari 1865 och begravdes i Johannes kyrkogård i Stockholm.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1811 | Student i Lund |
| 1814 | Avlade hovrättsexamen |
| 1814 | Auskultant i Göta hovrätt |
| Förde upprepade gånger hovrättens protokoll i kriminal- och civilmål | |
| 1817 | Verkställande häradshövding |
| 1817 | Kanslist vid riksens ständers expeditionsutskott vid riksdagen |
| 1818 | Extraordinarie kanslist vid justitiefördelningen av konungens kansli |
| 1820 | Auskultant i Svea hovrätt |
| 1820 | Erhöll häradshövdings namn, heder och värdighet med tur och befordringsrätt |
| 1821-1822 | Tillförordnad landssekreterare i Skaraborgs län |
| 1822 | Kanslist hos ridderskapet och adeln för det kommande riksmötet |
| 1823 | Deltog i riksdagen |
| 1823 | Sekreterare vid justitieombudsmansexpeditionen |
| 1824 | Tillförordnad revisionssekreterare |
| 1825 | Assessor i Svea hovrätt |
| 1828-1830 | Utgav tillsammans med Lars Johan Hierta en Riksdagstidning |
| 1828-1830 | Deltog i riksdagarna |
| 1829 | Medarbetare i 'Den objudne gästen' (Svenska Minerva) |
| 1834-1835 | Deltog i riksdagarna |
| 1834-1851 | Medarbetare i Aftonbladet |
| 1830-1833 | Medarbetare i 'Folkets röst' 'Till våra läsare i landsorten' Fäderneslandet' och 'Nya dagligt allehanda' |
| 1838 | Gav ut 'Ställningar och förhållanden' |
| 1838-1841 | Dömd av Svea hovrätt till tre års fängelsestraff för tryckfrihetsbrott |
| 1845-1846 | Medlem av redaktionen av tidningen Dagen |
| 1847 | Medarbetare i Östgöta correspondenten & Hermoder |
| 1853-1856 | Gav ut 'Europas hof' |
Stöd historiesajten!
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo 1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsida:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
Stöd historiesajten!