Louis De Geer

Levde: 1818-1896 (78 r)
Titel: Sveriges frsta statsminister 1876-1880
Adel/ätt: Friherrliga tten De Geer af Finspng. Friherrlig 1797
Far: Gerhard De Geer (1787-1846)
Mor: Henrietta Charlotta Lagerstrle (1797-1843)

Louis De Geer

Biografi
Louis Gerhard De Geer af Finspng fddes p Finspngs slott den 18 juli 1818 som son till hovmarskalken Gerhard De Geer af Finspng (31) och Henrietta Charlotta Lagerstrle (21).

Studier
Louis studerade frst vid Linkping och Uppsala och drefter skrevs han 1836 in som student i Uppsala universitet, dr han tv r senare tog kansliexamen och 1840 examen fr intrde i rikets rttegngsverk. Omedelbart drefter gjorde han sitt intrde p den civila mbetsmannabanan och ingick som extra ordinarie i justitiestatsexpeditionen. Redan under studenttiden hade han visat prov p sina frfattarkunskaper, d han skrev sm fljetonger i tidskriften "Eos" och kalendern "Linna borealis".

Revisionssekreterare
Louis tjnstgjorde som kopist i justitiestatsexpeditionen och utnmndes till assessor i Sknes hovrtt 1849. Han var under sex r framver flera gnger revisionssekreterare och ordfrande i fngvrdsstyrelsen, och blev ven president i Gta hovrtt. 1858 blev han justitiestatsminister det vill sga kungens rd och denna tjnst hade han till r 1870.

Louis De Geer
Louis De Geer 1884, mlad av Elis Jacobson

Frslag till ny riksdagsordning
Han utarbetade ett frslag till ny riksdagsordning byggd p grundsatsen av enhlliga val. Detta frslag antogs vid riksdagen 1862-1863, dock som "vilande" till fljande riksdag 1865-1866, dr det efter lngvarig verlggning (mest hos adeln) blev beviljat den 7 december 1865 och stadfst som gllande grundlag frn och med den 22 juni 1866.

Nya lagar
Frn Louis tid kommer ocks religionsfrihetens utvidgning (1860) utvidgad nringsfrihet (1864), ny konkurs- och sjlag, ogift kvinnas myndighet, med flera reformer. Till slut kunde han inte uppfylla de hga frvntningarna som var stllda p honom s han tog avsked r 1870. Han fortsatte att arbeta med politiken, bland annat som representant i "Frsta kammaren" 1867-1868 och som ordfrande i 1871 rs frsvarsutskott. I maj 1875 blev han s terigen justitieminister. Denna titel ndrade sig s smningom till statsminister (1876) - han blev med andra ord Sveriges frsta statsminister - och i samma veva blev han d ocks chef fr justitiedepartementet.

Hedersdoktor i filosofie
Louis gav ett frslag p kad vrnplikt 1877 vilket inte gick igenom och d regeringens frslag p samma sak 1880 ocks fick avslag, begrde han avsked, vilket han fick. Han var emellertid fortfarande politisk aktiv, bland annat som ordfrande i 1883 rs frsvarsutskott. Han var ven med i flera lrda samfund och var en av de arton i Svenska akademien 1862, samma r ocks ledare av Vetenskapsakademien. Vid Lunds universitets jubelfest 1868 blev han vald till juris hedersdoktor och 1893 till hedersdoktor i filosofie vid Uppsala. ren 1881-88 var han kansler fr rikets universitet.

ktenskap & barn
r 1848 gifte Louis (30) sig med grevinnan Carolina Lovisa Wachtmeister af Johannishus (22) och de fick barnen:
1) Beata Henrietta Elisabet 1849-1860 (10 r)
2) Carl de Geer 1852-1853 (1 r)
3) Gerard Louise 1854-1935
4) Gerard Jakob 1858-1943
5) Anna Carolina 1861-1863 (2 r) (tvilling)
6) Edvard Axel 1861-1938 (tvilling)

Louis (78) gick bort p sin grd Hanaskog i Skne den 24 september 1896 och begravdes p Kviinge gamla kyrkogrd i Skne.

r Titel/verk
1841 Hjrtklappning p Dalvik
1845 Carl XII:s page
1853 Om den juridiska stilen
1874 Minnesanteckning ver Hans Jrta
1880 Grefve Lillie
1882 Minnesanteckning ver A. J. von Hpken
1887 Minnesanteckning ver B. B. von Platen
1892 Valda skrifter
1892 Minnen (tv band)

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-01-11 | Uppdaterad 2020-12-23
Samtida händelser 1818 - 1896
1827 Brand frstr strsta delen av bo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Frsta hstkapplpningen i Sverige
1832 Ddsstraffet hngning avskaffas
1834 Frsta mekaniska bomullsvveriet
1834 Koleran ddar 12 500 i Gteborg
1836 Triumfbgen i Paris frdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Sp- och risstraff isf bter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgng infrs
1844 Karl XIV Johan dr
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Skerhetstndstickan uppfinns
1845 Frbudet mot kusingifte upphvs
1846 Skrvsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundlggs
1853 1:a svenska telegraflinjen ppnas
1855 Offentliga sp/risstraff avskaffas
1856 Sveriges frsta jrnvg ppnas
1859 Oscar I dr Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Gteborg jrnvg invigs
1865 Svenska rda korset bildas
1872 Karl XV dr Oscar II blir kung
1873 Riksdalern erstts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen brjar infras i Sverige
1878 Metersystemet infrs
1881 Nattarbete fr barn frbjuds
1885 Frsta blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges frsta telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrttningen av en kvinna (sv)
1894 Rudyard Kipling ger ut Djungelboken

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Bermda svenskar frn tolv sekler (Sahlberg)

Hemsidor:
riksarkivet.se
adelsvapen.com
bild

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon