Anders Johan von Höpken

Levde: 1712-1789 (77 år)
Titel: Riksråd och greve, kallad "landets förnämsta snille"
Adel/ätt: Grevliga ätten von Höpken. Grevlig 1762. Utdöd 1826
Far: Daniel Niklas von Höpken (1669-1741)
Mor: Eleonora Lindhjelm (1688-1765)

Anders Johan Höpken - målat av Carl Fredrich Brander

Biografi
Anders Johan von Höpken föddes i Stockholm den 31 mars 1712 som son till Daniel Niklas von Höpken (43) och Eleonora Lindhjelm (24).

Studier
Han var student i Uppsala 1728 och arbetade 1730-1732 i svenska ministerns kansli i London. Mellan åren 1732-1734 gjorde han en studieresa till åtskilliga utländska länder.

Efter hemkomsten tjänstgjorde han i kansliet, men fientligheten mellan hans far och Arvid Horn gjorde det outhärdligt att jobba där. Ryktet om hans begåvning och faderns ställning i hattpartiet gjorde att han blev invald i det sekreta utskottet där han bidrog till partiets seger. Han belönades för detta 1739 med anställning som kanslijunkare i kansliet.

Vetenskapsakademien
Tjugosju år gammal (1739) var han med om att grunda Vetenskapsakademien tillsammans med bland annat Linné, Celsius, Polhem och Alströmer. Vid 1740-1741 års riksdag deltog han med att förbereda för det ryska kriget. För hans räkning skapades också år 1741 en andra expeditionssekreterarplats i kansliet.

Riksråd
I december 1746 blev Höpken riksråd och 1748 serafimerriddare och efter att Carl Gustaf Tessin avgått 1752 blev han kanslipresident det vill säga regeringschef, vid endast 40 års ålder. 1757 bistod han det Pommerska kriget. Missnöjet över kriget var vid riksdagen 1760-1762 så starkt att han för att undvika att bli avskedad från sina poster själv anhöll om sin avsättning.

Kansler
Åren 1760-1764 var Höpken Uppsala akademis kansler och fick 1762 grevlig värdighet. Efter detta höll han på med lantbruk och studerade ända till år 1773 då Gustav III övertalade honom att åter ta plats i rådet. På denna post väckte han uppmärksamhet genom sina skarpa anmärkningar på Gustav III:s förslag till ny tryckfrihetsförordning vilket ändå utfärdades 1774, detta ledde till att det bristande samförståndet mellan honom och Gustav III blev ännu större. Han kände sig missnöjd med att de dagliga rådgivarnas åsikter inte betydde lika mycket för kungen i jämförelse med hans gunstlingar och smickrares. Han begärde därför avsked 1780.

Anders Johan von Höpken
Medalj över Höpken
från 1764

Sveriges Tacitus
Höpken har blivit kallad för "Sveriges Tacitus" eftersom han anses vara en av Sveriges största vältalare.

Äktenskap 1 & barn
Den 20 maj 1744 gifte Höpken (32) sig i Stockholm med hovfröken & grevinnan Ulrika Eleonora Sparre af Söfdeborg (20) och de fick barnen:
1) Fredrik Ulrik (1745-1766)
Ulrika Eleonora (23) gick bort 1747.

Äktenskap 2 & barn
Den 10 nov 1754 gifte Höpken (42) sig på Ulriksdals slott med hovfröken & friherrinnan Vilhelmina Ribbing (26) och de fick barnen:
2) Eleonora Vilhelmina (1755-1793)
3) Anders Johan (1765-1826)

Anders Johan (77) gick bort den 9 maj 1789 och begravdes i Salems kyrka i Södermanland.

År Titel/händelse (urval)
1727 Inskriven vid Uppsala universitet
1728 Extra ordinarie kanslist vid utrikesexpeditionen
1730 Auskultant i kommerskollegium
1730-1734 Vistades utomlands
1738-1746 Deltog i riksdagarna
1739 Ordinarie kanslijunkare
1739 Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1739-1741 Sekreterare av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1740 Ordförande av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1741 Kammarherre
1741 Andre expeditionssekreterare vid utrikesexpeditionen
1742 Ordförande av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1746 Hovmarskalk
1746-1761 Riksråd
1748 Kungliga Serafimerorden
1752-1761 Kanslipresident
1753 Ordförande av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1753-1773 Ordförande av Lovisa Ulrikas Vitterhetsakademie
1753-1786 Ledamot av Lovisa Ulrikas Vitterhetsakademie
1760-1764 Uppsala akademies kansler
1761 På nytt riksråd (aug-nov, tillträdde ej)
1762 Greve
1773-1780 På nytt riksråd
1774 Ledamot av musikaliska akademien (LMA)
1786 Ledamot av Sveriges Advokatsamfund (LSA)
1786 Hedersledamot Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (HedLVHAA) & ordförande

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2021-01-10
Samtida händelser 1712 - 1789
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» Stora bilden

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon