Anders Johan von Höpken

Titel:
Riksråd och greve, kallad "landets förnämsta snille"
Adel/ätt:
Grevliga ätten von Höpken nr 89. Grevlig 1762, introd. 1772. Utdöd 1826
Levde:
1712 - 1789 (77 år)
Anders Johan Höpken - målat av Carl Fredrich Brander

Historia:

Anders Johan von Höpken föddes i Stockholm den 31 mars 1712 som son till Daniel Niklas von Höpken och Eleonora Lindhjelm.

Han var student i Uppsala 1728 och arbetade 1730-1732 i svenska ministerns kansli i London. Mellan åren 1732-1734 gjorde han en studieresa till åtskilliga utländska länder.
Efter hemkomsten tjänstgjorde han i kansliet, men fientligheten mellan hans far och Arvid Horn gjorde det outhärdligt att jobba där. Ryktet om hans begåvning, och faderns ställning i hattpartiet, gjorde att han blev invald i det sekreta utskottet, där han bidrog till partiets seger. Han belönades för detta 1739 med anställning som kanslijunkare i kansliet.

Tjugosju år gammal (1739) var han med om att grunda Vetenskapsakademien tillsammans med bland annat Linné, Celsius, Polhem och Alströmer. Vid 1740-41 års riksdag deltog han med att förbereda för det ryska kriget. För hans räkning skapades också år 1741 en andra expeditionssekreterarplats i kansliet. Trettiotvå år gammal (1744) gifte han sig med grevinnan Ulrika Eleonora Sparre och tio år senare med friherrinnan Vilhelmina Ribbing.

I december 1746 blev han riksråd och 1748 serafimerriddare, och efter att Carl Gustaf Tessin avgått 1752 blev han kanslipresident det vill säga regeringschef, vid endast 40 års ålder. 1757 bistod han det pommerska kriget. Missnöjet över kriget var vid riksdagen 1760-1762 så starkt att han för att undvika att bli avskedad från sina poster, själv anhöll om sin avsättning. 1760-1764 var han Uppsala akademis kansler och fick 1762 grevlig värdighet. Efter detta höll han på med lantbruk och studerade, ända till år 1773 då Gustav III övertalade honom att åter ta plats i rådet. På denna post väckte han uppmärksamhet genom sina skarpa anmärkningar på Gustav III:s förslag till ny tryckfrihetsförordning, vilket ändå utfärdades 1774 - detta ledde till att det bristande samförståndet mellan honom och Gustav III blev ännu större. Han kände sig missnöjd med att de dagliga rådgivarnas åsikter inte betydde lika mycket för kungen i jämförelse med hans gunstlingar och smickrares. Han begärde därför avsked 1780.

Höpken har blivit kallad för "Sveriges Tacitus" eftersom han anses vara en av Sveriges största vältalare. Han dog den 9 maj 1789, 77 år gammal, och var då den äldste serafimerriddaren och den äldste i Vetenskaps- och Vitterhetsakademien. Porträttet av von Höpken är målat av Carl Fredrich Brander (1705-1779).

Inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2018-11-07
Samtida händelser under Anders Johan:s livstid
1717  Nordens första sjukhus öppnas i Uppsala.
1718  Karl XII stupar i Halden, Norge.
1718  James Puckle uppfinner maskingeväret.
1720  Fredrik I blir svensk kung till sin död 1751.
1721  Ryska flottan härjar norrländska kusten.
1725  Stor missväxt i stora delar av landet.
1726  Bönemöten i hemmen förbjuds.
1730  Glasögonbågarna uppfinns.
1731  Ostindiska kompaniet bildas.
1734  Ny lag avskaffar stympning som straff.
1734  Obligatorisk bouppteckning blir lag i Sverige.
1739  Vetenskapsakademin grundas.
1741-1743  Hattarnas ryska krig.
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752  Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.

Källor