Gustaf de Laval

Levde: 1845-1913 (67 r)
Titel: Uppfinnare, ingenjr
Adel/ätt: Adliga tten de Laval. Adlad 1646. Introducerad 1647
Far: Jacques Ludvig Patrik De Laval (1807-1881)
Mor: Johanna Elisabeth Martin (1821-1899)

Gustaf de Laval

Biografi
Karl Gustaf Patrik De Laval fdde den 9 maj 1845 p Blsenborgs kaptensbostlle i Orsa socken i Dalarna som son till kapten Jacques Ludvig Patrik De Laval (38) och Johanna Elisabeth Martin (24).

Slktens stamfader kom 1622 frn Frankrike till Sverige, dr han tjnade sig upp frn soldat till versteljtnant vid Smlands kavalleri och som senare blev slottshauptman i Vadstena och adlades 1646.

De Lavals vapen

Studier
Gustaf tog studenten i Uppsala 1863 och tre r senare gick han ut frn Teknologiska institutet med hgsta betyg i mekanik. Efter att en kort tid ha varit anstlld hos Stora Kopparbergs bergslag kte han till Uppsala dr han 1872 skaffade sig filosofisk doktorsgrad. ren 1872-1874 var han ingenjr vid byggandet av en svavelsyrefabrik och kopparextraktionsverk vid Falu kopparverk, 1873-1874 anlade han fr egen rkning dr ett glasbruk, som dock mste lggas ner efter ett tag.

Klosters bruk
Han slog sig drefter ned som privat konstruktr i Falun 1875 och var 1876-1877 ingenjr vid Klosters bruk. Drefter begav han sig till Stockholm, dr han sysselsatte sig med uppfinningar. Under sin anstllning vid Klosters bruk uppfann han en ny silbotten fr att vid bessemerblsningen minska den uppkommande rdskrheten och en ny galvaniseringspanna, samt brjade experimentera med centrifugalseparatorn.

Klosters bruk
r 1878 tog han patent p en grddskummare och fljande r p den kontinuerliga centrifugalseparatorn, varefter han fr separatortillverkning anlade en stor fabrik i Stockholm, och 1883 grundade han AB Separator som senare dptes om till Alfa Laval som blev en av landets strsta och mest vinstgivande affrer. Gustafs separator r vrldsbermd och r spridd ver hela jorden. Separatorn anvnds fr att skilja grdden frn mjlken. r 1905 var mer n 550 000 stycken De Lavalseparatorer i bruk i alla vrldsdelar.

Gustaf Daln
Gustaf konstruerade ocks en maskin som kunde bestmma mjlkens fetthalt. Precis efter att han tagit patent p detta kom en annan ung uppfinnare till honom och visade honom precis samma sak nmligen Gustaf Daln som efter utbildning senare fick jobb hos De Laval.

Gustaf grundade ocks Olofstrms stlpressningsfabrik i Blekinge. vriga fretag som tillkommit genom hans initiativ r bland annat aktiebolaget De Lavals ngturbin, gldlampfabriken Svea, Bngbro rraktiebolag och De Lavals laktator.

Han experimenterade ven lnge med en ny ngbtstyp men kom inte fram till ngot resultat dr. Han gick d ver till ngturbinen och lyckades 1892 framstlla en ngmotor som gjorde hela 30 000 varv i minuten. Vidare har han konstruerat en explosionsfri ngpanna fr mer n 100 atmosfrers tryck.

I lng tid frskte han ocks att ur malmer p elektrisk vg direkt f ut metaller. Han kpte fr den skull vattenfall i Norrland liksom vid Trollhttan och 1896 bildades aktiebolaget 'De Lavals elektriska smltugn' men dessa experiment medfrda endast stora ekonomiska frluster.

Vetenskapsakademien
1886 blev Gustaf ledamot av Vetenskapsakademien och 1892 fick han deras stora guldmedalj. Han var ven politiskt verksam. 1888-1890 var han ombud fr Stockholms stad i riksdagens Andra kammaren och 1893-1902 var han ledamot av Frsta kammaren, vald av Kopparbergs lns landsting. Han var ocks hedersledamot av Lantbruksakademien 1896. De sista ren av sitt liv var Gustaf sysselsatt med torvbrnsleproblemet.

ktenskap & barn
r 1895 gifte sig Gustaf (50) med Isabel Amalia Grundal (21) och de fick sonen Gustaf 1896.

Gustaf (67) gick bort den 2 februari 1913 i Stockholm och begravdes p Norra begravningsplatsen i Stockholm.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-01-20 | Uppdaterad 2020-12-16
Samtida händelser 1845 - 1913
1853 1:a svenska telegraflinjen ppnas
1855 Offentliga sp/risstraff avskaffas
1856 Sveriges frsta jrnvg ppnas
1859 Oscar I dr Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Gteborg jrnvg invigs
1865 Svenska rda korset bildas
1872 Karl XV dr Oscar II blir kung
1873 Riksdalern erstts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen brjar infras i Sverige
1878 Metersystemet infrs
1881 Nattarbete fr barn frbjuds
1885 Frsta blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges frsta telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrttningen av en kvinna (sv)
1894 Rudyard Kipling ger ut Djungelboken
1897 Frsta Penninglotten sljs
1901 Allmn vrnplikt infrs
1905 Sverige-Norge unionen upplses
1907 Oscar II dr Gustav V blir kung
1910 Sveriges sista ddsstraff verkstlls
1912 Titanic gr under

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsida:
riksarkivet.se
riddarhuset.se
adelsvapen.com

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon