Gustav V

Levde: 1858-1950 (92 r)
Titel: Svensk kung 1907-1950 (43 r)
Valsprk: Med folket fr fosterlandet
Far: Oskar (II) (1829-1907)
Mor: Sofia av Nassau (1836-1913)

Gustav V Bernadotte

Biografi
Oskar Gustav Adolf Bernadotte fddes p Drottningholm den 16 juni 1858 som son till den blivande svenska kungen Oskar (II) (29) och Sofia av Nassau (21).

Redan i vaggan fick han titeln hertig av Vrmland och nr hans far blev kung 1872, blev Gustav kronprins av Sverige och Norge. 1875 blev han ocks underljtnant i Svea livgarde, Livregementets dragonkr, Vrmlands regemente, Norske jgercorps och Kavaleribrigaden.

Nr han fyllde arton r den 16 juni 1876 frklarades han myndig, och tog i december samma r ett s kallat mogenhetsexamen. 1877-1878 studerade han sedan vid Uppsala universitet och drp gjorde han en omfattande europeisk rundresa, under namnet greve av Tullgarn, som pgick frn oktober 1878 och ett r framt. Vl hemkommen var han p frelsningar vid krigshgskolan i Stockholm samt var p hsten 1880 p nytt vid Uppsala universitet.

Viktoria av Baden
Viktoria av Baden
(1862-1930)

ktenskap & barn
Den 20 september 1881 vid 23 rs lder gifte han sig i Karlsruhe i sydvstra Tyskland med prinsessan Sofia Maria Viktoria av Baden , som var nitton r gammal. Hon var enda dotter till storhertig Fredrik av Baden och dennes hustru storhertiginnan Louise (dotter av kejsar Vilhelm I).
De fick barnen:
1) Gustaf VI Adolf (1882-1973)
2) Vilhelm (1884-1965)
3) Erik (1889-1918)

Gustav avancerade s smningom till verste och 1884 blev han generalmajor och chef fr livgardesbrigaden. 1889-1896 var han ocks chef fr fjrde armfrdelningen samt befordrades 1892 till generalljtnant och sex r senare till general i Sverige och Norges armer.

Gustav V och Viktoria
Gustav och Viktoria 1881

Svensk regent 1907
Den 8 december 1907 besteg Gustav tronen som Svensk kung. Han var en ivrig och skicklig jgare och idrottsman och han bidrog energiskt till utvecklingen av svensk idrottsliv. Han var ocks en duktig tennisspelare och nr han tvlade gjorde han det under namnet 'Mr G'. Han var ven musikalisk begvad.

Frsta borggrdstalet
Den 6 februari 1914 hll Gustav ett mte infr tusentals personer som kallas fr borggrdstalet. Anledningen var den demonstration som brutit ut och som gjort att ver 30 000 bnder marscherat till Stockholm i det s kallade bondetget och protesterade mot statsminister Karl Staaffs frsvarspolitik. Staaff hade bland annat dragit ner anslagen till frsvaret. Demonstranterna var p Gustavs sida som vill bygga ut armn och flottan och Gustav visade p det hr sttet sitt avstndstagande frn regeringens beslut offentligt. Staaffs stllning som statsminister blev efter detta ohllbar och han avgick senare i samma mnad.

Trekungamtet
Nr frsta vrldskriget brt ut 1914 deltog han i det s kallade Trekungamtet i Malm den 18-19 december samma r. Deltog gjorde, frutom han sjlv, den norske kungen, Haakon VII och den danska kungen Kristian X. Tillsammans med sina ministrar diskuterade de krigslget och beslutade att fra en nordisk neutralitetspolitik.

Andra vrldskriget
Nr andra vrldskriget brt ut stlldes Gustav infr en del hrda prov.

Trekungamtet 1914
Trekungamtet 1914
I samrd med utrikesminister Rickard Johannes Sandler tog Gustav initiativ till ett statschefsmte i Stockholm i oktober 1939. Syftet med mtet var att stdja det hotade Finland. Under regeringskrisen efter det ryska anfallet p Finland anvnde han hela sitt inflytande fr att stadkomma en samlingsregering.

Vren 1940 fastslog Gustav i ett brev till Adolf Hitler sitt och regeringens beslut att t alla hll frsvara rikets grnser. Det mest debatterade och omstridda ingripandet skedde i samband med Tysklands begran att f transitera trupper frn Norge till Finland efter utbrottet av det tysk-ryska kriget vid midsommar 1941. Gustav stdde utrikesministern i samlingsregeringen Christian Gnthers riktlinjer. Kungen, liksom regeringen, hade endast ett ml: att med bevarad sjlvstndighet hlla Sverige utanfr kriget.

Andra borggrdstalet
P sin 85-rsdag (1943) hll Gustav ett borggrdstal dr han sa: 'Det r min bestmda mening att en konstitutionell konung under vanliga frhllanden icke br upptrda ssom ledare i den ena eller andra riktningen annat n i undantagsfall.

Gustav 1914
Gustav 1914
Men under nu rdande stora vrldskris har jag ansett det vara min oavvisliga plikt att vid flera tillfllen ska hjlpa landet ur stundens svrigheter'.

Med krigsslutet var hans politiska roll i stort sett ver. ldern brjade ocks ta ut sin rtt. 'Frst det dr med Norge och sedan tv vrldskrig, det r fr mycket', skall han ha sagt sommaren 1945. De sista ren prglades hans liv av lderskrmpor, fast i det lngsta frskte han uppfylla sina officiella roller. Han oroades av kommunismens frammarsch i Europa och den allt annat n fredliga utvecklingen i vrlden.

Gustav (92) gick bort den 29 oktober 1950 kl. 8.35 och begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm. D hade han varit kung i 42 r och 10 mnader. Nsta som tog ver tronen var hans son Gustaf VI Adolf.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-02-03 | Uppdaterad 2020-11-30
Samtida händelser 1858 - 1950
1865 Svenska rda korset bildas
1872 Karl XV dr Oscar II blir kung
1873 Riksdalern erstts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen brjar infras i Sverige
1878 Metersystemet infrs
1881 Nattarbete fr barn frbjuds
1885 Frsta blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges frsta telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrttningen av en kvinna (sv)
1894 Rudyard Kipling ger ut Djungelboken
1897 Frsta Penninglotten sljs
1901 Allmn vrnplikt infrs
1905 Sverige-Norge unionen upplses
1907 Oscar II dr Gustav V blir kung
1910 Sveriges sista ddsstraff verkstlls
1912 Titanic gr under
1913 Sundbck uppfinner blixtlset
1917 Ryska revolutionen bryter ut
1919 Kvinnor fr rstrtt i Sverige
1919 Mors dag firas 1:a gngen i Sverige
1924 Vrldens 1:a TV-sndning genomfrs
1927 C. Lindbergh flyger ver Atlanten
1930 Sverige har 6 142 191 invnare
1933 Adolf Hitler blir tysk rikskansler
1934 Kalle Anka visas fr 1:a gngen
1936 Obligatorisk 7-rig folkskola infrs
1938 "Kristallnatten"
1939 Andra vrldskriget bryter ut
1942 Pippi Lngstrump ges ut
1945 Hiroshima och Nagasaki bombas
1945 Andra vrldskriget avslutas

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Sveriges regenter (Lagerqvist)
• Kungliga slktband (Sundberg)

Hemsidor:
stora bilden
digitaltmuseum

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon