Jean Paul Marat
Levde: | 1743-1793 (mördad, 50 år) |
Titel: | Revolutionär, författare och publicist, anhängare till Jakobinerna |
Far: | Juan Salvator Mara (1704-1783) |
Mor: | Louise Cabrol (ca 1724-1782) |
Biografi
Jean Paul Marat föddes den 24 maj 1743 i Boudry i närheten av Neuchâtel i Schweiz som son till Juan Salvator Mara (39) och Louise Cabrol (ca 19).
Familjenamnet var egentligen Mara men Jean Paul la senare i livet till ett t på slutet för att det skulle låta mer franskt. Fadern var född på Sardinien och var en före detta katolsk präst som konverterat till protestantismen och därför sökt sin tillflyktsort i Schweiz där kalvinismen var utbredd.
Utbildning
Marat hade turen att få utbilda sig på Neuchâtel högskola. Sexton år gammal lämnade han Schweiz och flyttade till Bordeaux i Frankrike för att försörja sig själv. Där stannade han i tre år och jobbade som en privatlärare till några rikemansbarn. 1762 reste han till Paris där han var de kommande tre åren. Han ville dock studera vetenskap och medicin och lämnade därför Paris och reste till London dit han kom 22 år gammal. Under de tio år han var i England studerade han och öppnade sedan en praktik, samtidigt som han observerade allt som hände i politiken och det sociala livet. Han drog sina egna slutsatser om saker och ting som hände i landet och som upprörde människor. I England skrev han sin kanske mest berömda bok 'The chains of Slavery in Britain and France' (Slaveriets bojor) som kom ut i en engelsk version 1774 och en fransk version 1793.
Franska revolutionen
Efter ett tiotal år i England var han tillbaka i Frankrike där han blev läkare hos greven av Artois, den blivande Karl X. Samtidigt som Marat arbetade som läkare fortsatte han att skriva och tillslut blev han avskedad som läkare just på grund av skrivarbetet. När han nu var arbetslös hade han tid att skriva mycket och han gav efterhand ut flera böcker, bland annat om politiska teorier, lagliga reformer, fysiologi och fysik. Franska Vetenskapsakademien avvisade dock hans arbeten vilket fick Marat att tro att de gaddade ihop sig emot honom. Frustrerad och utfattig efter flera års skrivande kom den franska revolutionen och öppnade upp nya möjligheter för honom. I september 1789, vid 46 års ålder, startade han tidningen 'L'Ami du peuple' som snart blev Frankrikes mest inflytelserika radikala tidning. I den gav han under flera år uttryck för sin reformivriga politik, och han attackerade politiskt konservativa och i hans tycke förrädare och uppmanade samtidigt allmänheten att ta till våld emot dem.
Cordelierklubben
Marat blev medlem i cordelierklubben och även jakobinklubben och han krävde att en diktator, helst han själv, skulle tillsättas för att säkerställa revolutionen genom massmord. Efter att kungafamiljen försökt att fly i juni 1791 började många önska en republik och cordelierklubben genomförde en republikansk manifestation på Marsfältet i Paris. Händelsen slutade med en massaker då markisen av LaFayette öppnade eld mot demonstranterna. Många av anhängarna flydde från landet efter den här händelsen, bland annat Georges Jacques Danton som flydde till England och Marat själv gick under jorden för en tid.
Till sina fiender verkade Marat vara en farlig och fanatisk människa, men han var i stort sett i samma sinnesstämning som många andra, vilket till slut ledde till monarkins fall i augusti 1792. Han bidrog dock starkt till den massaker som skedde på politiska fångar i Paris i september samma år, eftersom han uppmanade folk i sin tidning att storma fängelset och döda alla fångar. Marat var motståndare till girondisterna som han bekämpade med alla medel och när de föll i juni 1793 betydde det en stor framgång, inte minst för Marat själv. Deras fall skulle dock leda till hans egen död.
Mördad
Marat led av en hudsjukdom som gjorde att han var tvungen att ta långa bad varje dag för att lindra besvären. Han tog emot besök även fast han satt i badet och den 13 juli 1793 var som vilken dag som helst. Den 24-åriga Charlotte Corday, som var en girondistanhängare, kom och besökte Marat och som skäl uppgav hon att hon tänkte ange girondister som planerade att göra revolt i staden Caen. Under tiden som Marat satt i badet och skrev ner namnen som hon dikterade tog hon fram en kniv och högg honom i bröstet. Marat (50) dog med en gång.
Efter sin död blev Marat en martyr och bland annat så har Jacques-Louise David målat en tavla av Marat där han sitter död i badkaret.
1750 Bach (65) dör den 28 juli
1756 Mozartföds i Salzburg den 27 januari
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1764 Spinning Jenny uppfinns
1769 Napoleon föds på Korsika (aug)
1770 Beethoven föds i Bonn den 16/12
1778 Filosofen Voltaire dör den (maj)
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1793 Frankrikes kung Ludvig XVI avrättas
1793 Marie Antoinette avrättas
» store norske leksikon