Gilbert du Motier
| Levde: | 1757-1834 (76 år) |
| Titel: | Fransk general. 'Markisen av LaFayette' |
| Far: | Michel du Motier (1732-1759) |
| Mor: | Marie Louise Julie de la Rivière (1737-1770) |
Biografi
Marie-Joseph Paul Yves Roch Gilbert du Motier kallad 'Markisen av LaFayette' föddes den 6 september 1757 på slottet Chavaniac som son till markisen av LaFayette, Michel Roche Gilbert du Motier (25) och Marie Louise Julie de la Rivière (20).
LaFayettes far deltog i sjuårskriget (1756-1763) och den 1 augusti 1759 stupade han i slaget vid Minden. LaFayette var då två år gammal.
Musketör
När LaFayette var elva tog hans mor med honom till Paris där han började i collège Louis-le-Grand. Två år senare (1770) dog modern och han blev därmed föräldralös. Även hans farfar dog samma år och av denne ärvde han en stor förmögenhet. Tretton år, föräldralös och otroligt rik. Året efter blev han en av kungens musketörer och han började då sin militära bana. I februari 1773 flyttade han till Versailles som skyddsling under adelsmannen och forskaren Jean de Noailles där han blev löjtnant i Noailles dragoner i april och befordrad till kapten ett år senare, endast en kort tid efter att han gift sig med Noailles dotter Adrienne de Noailles. Han var endast sexton när han gifte sig med Adrienne och hon var fjorton.
(1759-1807)
Deltog i frihetskriget
Tjugo år gammal (1777) reste LaFayette till Nordamerika för att som frivillig delta i frihetskriget som pågick där (1775-1783).
Både hans familj och den franska regeringen var emot att han reste vilket han gjorde ändå, han köpte sig ett eget skepp 'La Victoire' som han utrustade och med det for han den 20 april 1777 till Amerika för att delta på amerikanernas sida mot engelsmännen. Som volontär deltog LaFayette utan betalning. Hans egen generositet blev istället legendarisk, han spenderade 200 000 dollar av sina egna pengar för att köpa kläder och vapen till de amerikanska trupperna. Av kolonisterna valdes han till general och blev därmed den yngsta generalen som deltog i kriget. Han utmärkte sig i flera militära operationer och blev med tiden en nära vän till George Washington som några år senare blev Amerikas första president (1789). Han ingick även i Washingtons stab och när han 1779 fick en son döpte han denne till Washington Georges Motier de Lafayette.
Den 11 september 1777 deltog LaFayette i slaget vid Brandywine där han sårades men överlevde varefter han blev kommendörkapten. Han deltog sedan i slaget vid Monmouth den 28 juni 1778.
Efter två år i Amerika var LaFayette tillbaka i Frankrike (1779) där han övertalade regeringen att sända en fransk armé till amerikanernas hjälp. Han återvände sedan till Amerika igen där han spelade en betydelsefull roll i den militära händelsen som ledde fram till det brittiska nederlaget vid Yorktown 1781. Efter denna viktiga händelse hyllades LaFayette som en hjälte och blev fransk general och han togs emot vid flera Europeiska hov.
Franska revolutionenNär franska revolutionen bröt ut blev LaFayette medlem i nationalförsamlingen där han 1789 lade fram ett förslag på ett första utkast till deklarationen om de mänskliga rättigheterna.
(1743-1826)
När det i början av juli började gå rykten om att kungen Louis XVI började dra ihop trupper för att störta nationalförsamlingen försvarade sig befolkningen genom att den 13 juli bilda ett nationalgarde där LaFayette förde befälet. Han införde trikoloren som bestod av Paris röda och blå färger, tillsammans med kungens, Bourbones, vita. Den 27 augusti utfärdade nationalförsamlingen proklamationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, som fastslog individens rätt till frihet, rättssäkerhet och egendom, samt rätt att göra uppror mot förtryck. Deklarationen var författad av LaFayette som tagit det amerikanska sändebudet Thomas Jefferson till hjälp. (Jefferson blev 1801 USA:s tredje persident)
Kvinnotåget till Versailles
Under det beryktade kvinnotåget till Versailles den 5-6 oktober 1789 var det under LaFayettes beskydd som kungafamiljen kunde föras till Paris oskadda.
Efter att kungafamiljen försökt fly i juni 1791 började många kräva en republik. Corderlierklubben försökte därför med en republikansk manifestation på Marsfältet den 17 juli. Det hela slutade i en massaker när LaFayette öppnade eld mot demonstranterna. Bland annat Georges Jacques Danton och Jean Paul Marat gömde sig en tid efter den här händelsen.
Lämnade sin post
LaFayette lämnade sin post i september samma år (1791) och drog sig tillbaka till sina gods men fick kort därpå befäl över en armé som sattes in i kriget mot Österrike. Under tiden han deltog i kriget fick han rapporter om vad som hände i Paris och när han hörde att massorna stormade Tuilerierna (20 juni 1792) for han dit för att försöka rädda Ludvig XVI.
Följden blev att nationalförsamlingen den 19 augusti anklagade honom för högförräderi och samma dag detta lästes upp i församlingen flydde LaFayette utomlands tillsammans med ett tjugotal anhängare. Avsikten var att fly till Belgien vidare över till Amerika, men i Liége häktades han av Österrikarna och de följande fem åren satt han fängslad i Österrike. 1797 släpptes han fri med hjälp av Napoleon Bonaparte, han fick dock inte återvända till Frankrike förrän 1799, efter Bonapartes statskupp.
(1773-1850)
De hundra dagarna
Nästa gång LaFayette spelade någon politisk roll var 1815 under 'de hundra dagarna' då Bonaparte erbjöd honom pärsvärdighet (titel/jämlike) som han dock tackade nej till och istället tog han en plats i representantkammaren. Efter katastrofen vid Waterloo krävde LaFaytte att Napoleon skulle avsättas. Han bekämpade även Bourbonernas försök att skaffa sig envälde. Vid julirevolutionens utbrott 1830 fick LaFayette befälet över stadens och senare Frankrikes nationalgarde och medverkade till att Ludvig Filip övertog regeringen. Den nya författningen motsvarade dock inte hans förväntningar och året därpå slöt han sig till oppositionen istället. (Ludvig Filip blev 1830 fransk kung som Ludvig Filip I)
Poppis i Amerika
I Amerika var LaFayettes popularitet större än i Europa vilket visade sig när han 1824-1825 besökte landet. Som nationens gäst mottogs han vid ankomsten och resan genom landet sägs ha varit som ett triumftåg och så många som 24 städer i Amerika är uppkallade efter honom.
LaFayette (76) gick bort i Paris den 20 maj 1834 och begravdes i Picpus begravningsplats, Paris.
Stöd historiesajten!
1770 Beethoven föds i Bonn den 16/12
1778 Filosofen Voltaire dör den (maj)
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1793 Frankrikes kung Ludvig XVI avrättas
1793 Marie Antoinette avrättas
1796 Jenner upptäcker smittkoppsvaccin
1804 Napoleon blir kejsare
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1817 J. Monroe blir USA:s 5:e president
1821 Napoleon dör på ön Saint Helena
1825 Braille skapar blindskriftssystemet
• Historia för folkskolan - Ragnar Wirsén
• Microsoft Encarta Premium 2006
• Nationalencyklopedin
• När hände vad? Världshistoriskt uppslagsbok 1500-1997
• Världshistorien i årtal - Karl Ploetz
Stöd historiesajten!