Franz Berwald

Levde: 1796-1868 (71 r)
Titel: Svensk kompositr, violinist, tonsttare, ortoped & affrsman
Far: Christian Friedrich Georg Berwald (1740-1825)
Mor: Brita Agneta Bruno (1765-1809)

Franz Berwald

Biografi
Franz Adolf Berwald fddes den 23 juli 1796 i Stockholm som son till hovkapellist Christian Friedrich Georg Berwald (56) och Brita Agneta Bruno (31).

Franz hade tta syskon, tre halvsyskon (fadern hade varit gift med Johanna Struve tidigare) och fem helsyskon. Nr Franz var tolv r gammal dog hans syster Cornelia (1 r) och ret drp gick hans mamma Brita bort.

Spelade fr hovet
Franz's pappa var musiker och kom 1772 frn Tyskland till Sverige som hovmusicus hos hertig Karl (senare Karl XIII) samt som violinist i hovkapellet. Fadern lrde Franz att spela violin och redan nio r gammal (1805) fick Franz upptrda infr hovet och ret drp upptrdde han ven som solist i konserter av Johann Schobert och Giovanni Mane Giornovichi i Stockholm, Uppsala och Vsters.

Violinist
Franz fick en ganska fri uppfostran och fick aldrig ngon regelbunden skolundervisning. Han verkar inte heller ha tyckt om skolan speciellt mycket, fr efter ett brk som slutade med aga frn lraren gick han drifrn och gick aldrig tillbaka. Nr den schweiziska konsertmstaren och sngaren douard du Puy anstlldes som hovkapellmstare vid Kungliga teatern i Stockholm 1812 fick Franz (16) anstllning som violinist i hovkapellet.

Franz Berwald
Franz som ung

Ortoped & drev praktik
Vid 33 rs lder lmnade Franz Sverige och flyttade till Berlin dr han bodde i tolv r. ven om han var verksam som tonsttare, musiklrare och musikkritiker rckte inte pengarna att leva av s han mste ven tjna pengar p andra stt. Han arbetade drfr ven som ortoped och drev en privatpraktik och var frst i vrlden med att anvnda mekaniska apparater (som han sjlv konstruerade) i stllet fr bara manuell terapi. 1832 behandlade han framgngsrikt flera fall av sneda ryggrader hos barn. ren 1835-1841 hade han ven ett institut fr medicinsk gymnastik.

Disponent vid glasbruk
Han skte tjnst som director musices i Uppsala 1848 och som hovkapellmstare 1849 men fick inga av posterna. Istllet erbjds han att bli disponent vid Sand glasbruk i Bjrtr socken i Vsternorrland, som han tackade ja till, en plats som han hade i tta r. 1858-1860 hade han sedan samma befattning vid Sandviks glasbruk utanfr Stockholm, varefter han 1860-1861 drev ett tegelslageri i huvudstaden. Under de hr ren blev han insatt i glastillverkning och han gjorde dr frbttringar och uppfinningar. Han skrev dessutom ofta tidningsartiklar dr han ivrade fr bttre arbetarbostder, skolkontroll och andra sociala tgrder, samtidigt som han vid sidan om ven gav musikundervisningar.

Lrare i komposition
r 1864 valdes han in Musikaliska Akademien och tre r senare blev han dr lrare i komposition och instrumentation. Instrumentation, ven kallat orkestrering, r konsten att frdela stmmor i ett musikaliskt verk mellan olika musikinstrument i en orkester.

Verk
Berwald stora produktion bestr bland annat av kantater, orkesterverk, symfonier, operor, kammarmusik och sngstycken. Han anses idag vara en av Sveriges strsta kompositrer men hans bermmelse kom dock efter att han gtt bort, nr han vl levde kmpade han hrt fr att kunna gna sig t att komponera p heltid vilket ekonomin satte stopp fr under lngre perioder. Frst i brjan av 1900-talet lyckades den svenska violinisten och tonsttaren Tor Aulin samt den franskfdda kompositren och dirigenten Henri Marteau pvisa Berwalds betydelse fr den europeiska utvecklingen.

ktenskap & barn
I juli 1841 gifte Franz (45) sig med Rosina Vilhelmina Matilda Scherer (23) och de fick sonen Hjalmar Berwald 1848, som vxte upp och blev civilingenjr och assistent vid Tekniska hgskolan i Stockholm.

Franz gick bort den 3 april 1868 i Stockholm, 71 r gammal, och ligger begravd i Stockholm p Norra begravningsplatsen.

Kuriosa
Berwaldhallen i Stockholm r uppkallad efter Franz. Dr huserar idag Sveriges Radios symfoniorkester samt Radiokren.

r Hndelse/titel
1812-1818 Violinist i hovkapellet
1820-1828 terigen violinist i hovkapellet
1829 Flyttade till Berlin, Tyskland
1835 ppnade ett medicinskt-gymnastiskt institut i Berlin
1841 Flyttade till Wien, sterrike
1841 Gifte sig (juli)
1842 Flyttade tillbaka till Sverige
1846-1849 Uppehll sig mest i Wien
1847 Hedersledamot av Mozarteum i Salzburg
1850-1858 Disponent vid Sand glasbruk
1858-1860 Disponent vid Sandviks glasbruk i Bromma
1864 Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien
1866 Ledamot av koralkommittn (kyrkosng) (maj)
1866 Ledamot av Musikaliska akademiens lrarkollegium (dec)
1867 Lrare i komposition och instrumentation vid konservatoriet (feb)

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2019-12-17 | Uppdaterad 2020-12-21
Samtida händelser 1796 - 1868
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffefrbudet frn 1799 hvs
1803-1815 Frsta Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffefrbud infrs fr 5:e gngen
1818 Karl XIII dr
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrkping brinner ner
1822 Kaffefrbudet frn 1817 hvs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand frstr strsta delen av bo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Frsta hstkapplpningen i Sverige
1832 Ddsstraffet hngning avskaffas
1834 Frsta mekaniska bomullsvveriet
1834 Koleran ddar 12 500 i Gteborg
1836 Triumfbgen i Paris frdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Sp- och risstraff isf bter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgng infrs
1844 Karl XIV Johan dr
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Skerhetstndstickan uppfinns
1845 Frbudet mot kusingifte upphvs
1846 Skrvsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundlggs
1853 1:a svenska telegraflinjen ppnas
1855 Offentliga sp/risstraff avskaffas
1856 Sveriges frsta jrnvg ppnas
1859 Oscar I dr Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Gteborg jrnvg invigs
1865 Svenska rda korset bildas

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Bermda svenskar frn tolv sekler (Sahlberg)
• Vem r vem i svensk historia (L-O Larsson)
• Hr vilar bermda svenskar (strand)
• Musikens vrld (Kulturhistoriska frlagen)

Hemsidor:
geni.com
riksarkivet
bild

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon