Johann Carl Hedlinger

Levde: 1691-1771 (79 år)
Titel: Medaljgravör, se Hedlingers medaljer
Far: Johann Baptist Hedlinger
Mor: Anna Elisabetha Betschart

Johann Carl Hedlinger

Biografi
Johann Carl (Karl) Hedlinger föddes i Seewen som ligger i den schweiziska kantonen Schwyz i Schweiz den 28 mars (även 6 april förekommer) 1691 som son till bergsman Johann Baptist Hedlinger och Anna Elisabetha Betschart.

Utbildning
Johanns far var i yngre år konstnär och hade studerat måleri i Rom och var troligen Johanns förste teckningslärare. Johann fick sin övriga utbildning, bland annat klassiska språk, förmodligen på Bellinzona gymnasium, Schweiz.

Gravörlärling
1710 flyttade familjen Hedlinger till Sion i Schweiz, trettio mil från Schwyz, och där fick Johann anställning som gravörlärling hos det biskopliga myntverket som arrenderades av guldsmeden Wilhelm Krauer. När Krauer året därpå flyttade till Luzern följde Johann med och blev där anställd som guldsmedslärling.

Johann Carl Hedlinger
Johann Carl Hedlinger

Toggenburgkriget
Johann var katolik och 1712 deltog han frivilligt på den katolska sidan i det så kallade Toggenburgkriget (även Schweiziska inbördeskriget). Kriget pågick mellan 12 april till 11 augusti 1712 och orsaken till kriget var motsättningar mellan de reformerta och de katolska.

Första medaljen 1714
Efter kriget återvände Johann till Luzern där Wilhelm Krauer i mars 1713 övertog stadens myntverk där nu Johann blev gravör. Här skapade Johann sitt första medalj, staden Luzerns förtjänstmedalj (1714).

När Krauer flyttade till Montbéliard i Frankrike följde Johann med honom dit men i juli 1716 reste Johann till Nancy (Frankrike) där han gick i lära hos medaljören Ferdinand de Saint Urbain (58). Lärlingstiden vid sistnämnda var oavlönad och för sitt uppehälle försörjde han sig genom att gravera urboetter. 1717 fick han anställning hos Saint Urban men redan efter cirka två månaders arbete begav han sig till Paris där han studerade på konstakademien under skulptören Antoine Coysevox (77).

Sverige 1718-1745
I Paris fick den svenske diplomaten Daniel Cronström upp ögonen för Johann och eftersom myntgravören Arvid Karlsteen precis gått bort (maj 1718) erbjöds Johann att komma till Sverige som kunglig medaljör. Johann accepterade erbjudandet och anlände till Stockholm i augusti samma år. Han anställdes på sex år och när den tiden gått ut förnyades kontraktet. Johanns största produktion var också i Sverige, se lista längre ner. 1732 fick han dock permission från tjänsten i Sverige för att åka till Danmark och arbeta åt Kristian VI. Han fick därefter permission vid ett flertal tillfällen för att arbeta utomlands. Han ansökte även om att få lämna Sverige och flytta hem i slutet av 1730-talet men fick avslag. År 1745 fick han dock på grund av sjukdom permission från tjänsten i Sverige och flyttade då hem till Schweiz där han köpte ett hus i Schwyz.

Hedlinger självporträtt
Johanns självporträtt med valspråk ΛAΓON (Lagom)

En av de största
Johann har gjort cirka 150 stycken medaljer, från den första 'Luzernmedaljen' 1714 till den sista samma år han gick bort. Han anses som en av de allra största medaljkonstnärerna under 1700-talet och hade senare i livet själv lärlingar, bland annat Daniel Fehrman, Nils Georgii, Daniel Hæsling och dansken Magnus Gustavus Arbien och den tyskfödde dansken Georg Wilhelm Wahl.

Äktenskap
Den 14 juli 1741 gifte Johann (50) sig i Reinach i Schweiz med Maria Rosa Francisca Schorno (36). När Maria Rosa (45) gick bort 1755 graverade Johann en minnesmedalj över henne där det på ena sidan står: SEMPER HONOS NOMENQUE TUUM LAUDESQUE MANEBUNT som fritt översatt blir ungefär 'alltid ära ditt namn och prestationer, stanna kvar'

Johann (79) gick bort fjorton dagar före sin åttioårsdag, den 14 mars 1771 i Schwyz.

År Titel/händelse
1710 Gravörlärling vid biskopliga myntverket i Sion, Schweiz
1711 Guldsmedslärling i Luzern, Schweiz
1713 Gravör vid Luzerns myntverk
1714 Skapade sin första medalj
1716 Reste till Frankrike
1718-1745 Medaljör och myntgravör i Stockholm
1726 Reste till Italien
1728 Tillbaka i Sverige (hösten)
1732 Permission för uppdrag åt Kristian VI av Danmark
1735-1737 Uppdrag åt kejsarinnan Anna av Ryssland
1739-1744 Permission för vistelse i Schwyz och för resor
1741 Gifte sig med Maria Rosa
1743-1744 Bosatt i Fribourg, Schweiz
1745 Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
1745 Permission från sin tjänst i Sverige på obestämd tid (från aug)
1745 Kunglig hovintendent (sept)
1746~ Bosatt i Schwyz från 1746

År Medaljer (urval)
1714 Luzernmedaljen
1718 Dödsmedaljen över Karl XII
1719 Ulrika Eleonoras kröning
1720 Fredrik I:s kröning
1720 Arvid Horns porträtt
1721 Medaljen över freden i Nystad
1723 Den gustavianska medaljen och ymnighetshornsmedaljen
1728 Nikodemus Tessin
1726-1729 Bankomedaljen
1731 Riddarhusmedaljen
1731 Skådepenningar över Fredrik I:s resa till Hessen
1734 Ulrika Eleonoras regeringsmedalj
1738-1739 Medaljen över riksdagen
1739 Carl Gustaf Tessin
1742 Ulrika Eleonoras dödsmedalj
1744 Kronprinsessan Lovisa Ulrikas ankomst till Sverige
1744 Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas förmälning
1760 Medalj tillägnad Vetenskapsakademien
1767-1769 Medalj tillägnad minnet av Karl XII

År Övriga medaljer (ej Sverige)
1728 Nicolaus von der Fliie
1730 Medalj över sig själv (självporträtt)
1733 Medalj över sig själv (självporträtt)
1734 Över slaget vid Morgarten (som inträffade år 1315)
1741 Medalj över sig själv (självporträtt)
1748 Över den helige Meinrads uppenbarelse i Einsiedeln
1752 Över staden Bern
1755 hustru Marias dödsmedalj
1757 Medalj över sig själv (självporträtt)
1761 Medalj över brorsonen Lorenz Hedlinger
1770 Medalj över sig själv (självporträtt)
Ludvig XV av Frankrike
Benedictus XIII
Karl av Hessen
Kristian VI
Sophia Magdalena av Danmark
Anna och Elisabeth av Ryssland
Wilhelm av Hessen-Kassel
Fredrik II av Preussen
Georg II av England
Maria Theresia av Österrike
Medalj över Nikolaus Keder (god vän)
Medalj över Carl Reinhold Berch (god vän)

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2020-08-01 | Uppdaterad 2020-08-01
Samtida händelser 1691 - 1771
1700-1721 Stora nordiska kriget pågår
1701 Kaparen William Kidd avrättas
1703 S:t Petersburg grundläggs
1709 August II blir kung i Polen
1714 George I blir kung i UK
1715 Ludvig XV blir fransk kung
1718 Maskingeväret uppfinns
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademin grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Sista häxbålet flammar i Tyskland
1750 Bach (65) dör den 28 juli
1756 Mozartföds i Salzburg den 27 januari
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1764 Spinning Jenny uppfinns
1769 Napoleon föds på Korsika (aug)
1770 Beethoven föds i Bonn den 16/12

Källor
dela sidan
Böcker:
Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet
» porträtt
» stora porträttet
» delzanno.se
» alvin-portal.org
» coinauctions.se

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon