Upptäckter

Den amerikanske biokemisten Wendell Meredith Stanley (1904-1971) lyckades på 1930-talet framställa tobaksmosaikviruet i fast kristallin form vilket visade att virus är en sorts partiklar och inte ett flytande smittämne. Stanley delade Nobelpriset i kemi 1946 med biokemisten John Northrop och kemisten James Sumner.

1935 upptäckte den amerikanska kemisten Wallace Carothers (1896-1937), som arbetade med organisk kemi på det kemiskt-tekniska företaget DuPont i Wilmington, Delaware, att han fått fram en tunn konstgjord tråd som liknade silke. Efter en depression begick Wallace självmord 1937 och företaget DuPont tog året efter hans död patent på nylon och började marknadsföra det.

Med radioimmunologi kan ett ämne som väger mindre än en miljondels gram mätas i urin eller blod. Metoden uppfanns på 1950-talet av den amerikanska radiofysikern Rosalyn Yalow (1921-2011). Hon fick Nobelpriset i medicin 1977.

Den amerikanska biologen Gregory Goodwin Pincus (1903-1967) var med och tog fram pillret i början av 1950-talet. Pillret består av både östrogen och progestogen och godkändes som preventivmedel i USA 1960.

Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den amerikanske virologen Jonas Salk (1914-1995) utvecklade i början av 1950-talet det första vaccinet mot polio. Vaccinet testades första gången 1952. Salk arbetade vid universitetet i Pittsburgh och hans vaccin ges med en spruta.

Dna-strukturen, alltså hur den är uppbygd upptäcktes av den amerikanska medicinforskaren James Watson (1928-) samt av den engelske fysikern och molekylärbiologen Francis Crick (1916-2004). De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 för sin upptäckt.

Användningen av penicillinet som Fleming upptäckt 1928 började inte förrän på 1940-talet när australiska farmakologen Howard Walter Florey (1898-1968) och den tyska biokemisten Ernst Boris Chain (1906-1979) isolerade den aktiva ingrediensen och utvecklade en pulverform av läkemedlet. De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Alexander Fleming 1945.

Magnesiumsulfat är ett vattenlösligt oorgansikt salt som består av grundämnena magnesium, svavel och syre. År 1618 såg bonden Henry Wicker i Epsom, England att hans törstiga boskap vägrade att dricka vattnet från en vattenbassäng eftersom det smakade bittert. Efter avdunstning fanns ett salt kvar på botten som de kom på var ett utmärkt laxermedel som kom att användas för förstoppning under de närmaste 350 åren. Magnesiumsulfat kan också använda t.ex. vid fotbad, i badet, som peeling, i mediciner för att till exempel bota muskelkramper hos människor.

Den första blodtrycksmätningen utfördes på en häst 1733 av den engelska prästen Stephen Hales (1677-1761).

Kolsyra är en kemisk förening som bildas när koldioxid löser sig i vatten, vilket den brittiske kemisten Joseph Black (1728-1799) kom på år 1755. Han kallade sin upptäckt för 'fixed air'.

Magnesium är ett grundämne och tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller och upptäcktes 1755 av den engelske kemisten Joseph Black (1728-1799).

Smittkoppsvaccinets upptäckare heter Edward Jenner (1749-1823). Jenner skapade ordet "vaccinering" från latinets ord för ko som är 'vacca'. 1796 bröt kokoppor ut på en gård i Berkeley. Den 14 maj 1796 ympades en 8-årig pojke vid namn Phipps med sekret från kokoppor, som utvecklat sig på en ung mjölkerska Sarah Nelmes hand. En typisk kokoppa utvecklade sig på gossens arm. Efter 6 veckor gjorde Jenner en inokulation (variolisation) med smittkoppor. Denna inokulation ledde inte till någon reaktion då pojken blivit immun mot smittkoppor. Jennings hade därmed för första gången utfört en vaccinering mot smittkoppor.

Drygt femtio år efter att Joseph Black upptäckt magnesium kom den engelske kemisten Humphry Davy (1778-1829) på hur man kunde isolera magnesium, som han först kallade magnium, vilket senare ändrades till magnesium.

Den engelska läkaren Clifford Allbutt (1836-1925) uvecklade 1867 kvicksilvertermometern med en graderad skala som är som dagens, kallad medicinsk- eller klinisk termometer.

Den brittiske fysikern Joseph John Thomson (1856-1940) upptäckte 1897 att elektronen var en subatomär partikel när han studerade katodstrålar (subatomär fysik beskriver atomers beståndsdelar och andra partiklar mindre än atomer). Elektronens antipartikel heter positron och har samma egenskaper som elektronen men motsatt laddning. Han fick Nobelpriset i fysik 1906.

När den engelske läkaren och forskaren Ronald Ross (1857-1932) arbetade i Indien kom han 1897 på sambandet mellan myggor, vatten och malaria och att malaria överförs via myggor till människor. Han lyckades även härleda malariaparasiten till myggarten Anopheles. Han fick 1902 Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Dna-strukturen, alltså hur den är uppbygd upptäcktes av den engelske fysikern och molekylärbiologen Francis Crick (1916-2004) samt den amerikanska medicinforskaren James Watson (1928-). De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 för sin upptäckt.

Den brittiska elektroingenjören Godfrey Hounsfield (1919-2004) uppfann 1973 datortomografin, alltså att kunna se bilder av hjärnan. Han började konstruera en dator som skulle kunna ta bilder av röntgenstrålar i olika vinklar för att skapa en bild av hjärnan i "skivor", tunna skikt (skiktröntgen) med variabel tjocklek. Han testade den först på en mänsklig hjärna från en död person, sedan på en färsk kohjärna och senare på sig själv. Godfrey fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1979 vilket han delade med Allan MacLeod Cormack (1924-1998) som också varit delaktig i arbetet. Hounsfields namn blev odödligt i och med 'Hounsfield-skalan' som är mätbart mått på radiotätheten som används vid utvärdering av CT-skanningar.

Heparin används för att förhindra uppkomst av blodproppar. Den finske professorn Erik Jorpes (1894-1973) vid Karolinska institutets kemiska instituion klarlade heparinets kemiska sammansättning samt utarbetade hur det skulle tillverkas. Heparinet lanserades 1936.

Den franska läkaren René Laënnec (1781–1826) upptäckte att man kunde lyssna på hjärta och lungor genom att rulla ihop ett pappersark som man sedan satte mot patientens bröst och sedan lyssnade i andra änden. Han utvecklade sedan ett rakt stetoskop av trä som är föregångaren till dagens stetoskop.

År 1819 konstruerade den franske läkaren och fysikern Jean-Louis Poiseuille (1799-1869) ett instrument för blodtrycksmätning. Med Poiseuilles metod var man dock tvungen att mäta trycket genom att man kopplade in instrumentet i en artär.

Den franske läkaren och epidemiologen Pierre Bretonneau (1778-1862) var den förste som utförde en lyckad trakeotomi. En trakeotomi utförs genom att man går in i luftstrupen via ett snitt strax nedanför luftstrupen för att underlätta andningen.

Den franske läkaren och epidemiologen Pierre Bretonneau (1778-1862) var den förste som beskrev och namngav difteri vilket han gjorde i sin studie "Des inflammations spéciales du tissu muqueux" där han kallade det difteritis.

Franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) kom 1864 på att om man värmde upp vin eller öl till 55 grader i några minuter så dog de mikrooganismer som orsakade att vätskan surnade. Metoden fick namn efter sin upphovsman.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) och den tyske professorn och bakteriologen Robert Koch (1843-1910) har fått äran att vara grundare till mikrobiologin på grund av sina upptäcker. Pasteur utvecklade bland annat vaccin mot mjältbrand, rabier och hönskolera och Koch upptäckte kolerabakterien och tuberkolosbakterien.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1881 det första effektiva vaccinet mot den mycket allvarliga sjukdomen mjältbrand som oftas djur drabbas av. Människor kan också få mjältbrand men det är mycket ovanligt.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1885 det första effektiva vaccinet mot virussjukdomen rabies. Rabies kan smitta från däggdjur till människa via saliv och är nästan alltid dödlig.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1885 ett vaccin mot hönskolera (pasteurellos). En del varianter av bakterien Pasteurella multocida medför hög dödlighet hos tamhöns medan andra ger milda symtom.

Den franske fysikern Henri Becquerel (1852-1908) upptäckte 1896 av en slump radioaktivitet när han undersökte fluorescens hos uransalter. Han delade Nobelpriset i fysik 1903 med Marie och Pierre Curie för sin upptäckt.

Metoden för att bestämma en människas IQ genom tester utvecklades av de franska psykologerna Alfred Binet (1856-1911) och Théodore Simon (1873-1961). Testet som de kallade för Binet-Simon kom 1905 och bestod av 30 frågor som mätte barns minne, verbala förmåga samt uppmärksamhet.

Metoden för att bestämma en människas IQ genom tester utvecklades av de franska psykologerna Théodore Simon (1873-1961) och Alfred Binet (1856-1911). Testet som de kallade för Binet-Simon kom 1905 och bestod av 30 frågor som mätte barns minne, verbala förmåga samt uppmärksamhet.

Den franska fysikern och kemisten Irène Joliot-Curie (1897-1956) upptäckte 1934 tillsammans med sin man, kärnfysikern och kemisten Frédéric Joliot (1926-1958) hur man kunde framställa konstgjord radioaktivitet. Irène var dotter till fysikern och kemisten Marie Curie. Irène och Frédéric fick Nobelpriset i kemi 1935.

Den irländske kemisten Robert Boyle (1627-1691) upptäckte 1661 metanol som har den kemiska formeln (CH₃OH). Även känt under namnet karbinol, träsprit eller metylalkohol.

Den första riktiga termometern med en skala skapades 1612 av läkaren och vetenskapsmannen Santorio Santorio (1561-1636). Han var den första som använde instrument vid mätning av människans temperatur, andning och vikt.

Den italienska kemisten Ascanio Sobrero (1812-1888) upptäckte 1847 nitroglycerin, som fick den kemiska formeln (C₃H₅N₃O₉). Sobrero arbetade en tid i ett privat laboratorium i Paris som Alfred Nobel besökte eftersom han var intresserad av nitroglycerin. Nobel framställde senare dynamit av ämnet.

Barnläkaren Scipione Riva-Rocci (1863-1937) utvecklade Poiseuilles metod från 1819 med en lättanvänd blodtrycksmätare med en uppblåsbar manschett, som han använde på människor för första gången 1896.

Insulin är ett blodsockerreglerande peptidhormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet. Den kanadensiska fysiologen Frederick Grant Branting (1891-1941) och den skotska fysiologen John Macleod (1876-1935) upptäckte syntetisk insulin som ledde till effektiv behandling av diabetes och för sin upptäckt tilldelades bägge två Nobelpriset i fysiologi och medicin 1923.

Koldioxid är vid rumstemperatur en färglös gas och har CO₂ som kemisk formel. Koldioxid beskrevs första gången ca 1640 av den nederländske kemisten Jan Baptist van Helmont (1580-1644). Den skotske läkaren Joseph Black (1728-1799) studerade på 1750-talet egenskaperna av koldioxid

Den polske fysikern Daniel Gabriel Fahrenheit uppfann 1714 kvicksilvertermometern. Han fick också 'Fahrenheitskalan' uppkallad efter sig. På Fahrenheitskalan är vattnets fryspunkt 32°F och kokpunkten ligger på 212°F. Normal kroppstemperatur mätt i Fahrenheit är cirka 98,6°F.

Den polska kemisten och fysikern Marie Curie (1867-1934) upptäckte tillsammans med sin man Pierre Curie (1859-1906) det radioaktiva och sällsynta metalliska grundämnet polonium. Hon gav det namnet polonium efter sitt hemland, Polen. För upptäckten av radioaktivitet tilldelades hon nobelpriset i fysik 1903 som hon delade med Henri Becquerel (1852-1908) och Pierre Curie.

Den polska kemisten och fysikern Marie Curie (1867-1934) och hennes man Pierre Curie (1859-1906) upptäckte 1898 radium i form av radiumklorid, ett radioaktivt grundämne. Radium användes förr i tiden till att göra självlysande klockvisare, vilket förbjöds i slutet av 1950-talet efter att man kommit på vad farligt det var. Radium har atomnummer 88 och kemiska tecknet 'Ra'.

Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den ryskfödde (senare amerikansk medborgare) läkaren och forskaren Albert Sabin (1906-1993) utvecklade ett poliovaccin som tas via munnen. Sabins vaccin arbetar i tarmen för att blockera poliovirus från att komma in i blodomloppet och vaccinet testades första gången 1954 varefter omfattande testningar med miljoner människor skedde mellan åren 1957-1962. Sistnämda år godkändes Sabins poliovaccin.

Insektsmedlet DDT upptäcktes av kemisten Paul Hermann Müller (1899-1965) i Schweiz 1939. DDT står för diklordifenyltrikloretan och förkortas DDT. Det var ett effektivt medel för att bekämpa insekter. DDT har den kemiska formeln (C₁₄H₉Cl₅). Müller fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1948.

Insulin är ett blodsockerreglerande peptidhormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet. Den skotska fysiologen John Macleod (1876-1935) och den kanadensiska fysiologen Frederick Grant Branting (1891-1941) upptäckte syntetisk insulin som ledde till effektiv behandling av diabetes och för sin upptäckt tilldelades bägge två Nobelpriset i fysiologi och medicin 1923.

År 1928 upptäckte den skottske bakteriologen Alexander Fleming (1881-1955) penicillinet. Fleming kom på att kolonier av bakterien Staphylococcus aureus kunde förstöras av ett mögel som kallas för Penicillium notatum vilket alltså visade att det hade ett antibakteriellt medel. Detta ledde senare till läkemedlet penicillin som kan döda vissa typer av bakterier i kroppen. Vid tiden för hans upptäck var vikten av det han kommit på inte känd. Användningen av penicillinet började inte förrän på 1940-talet när Howard Florey (1898-1968) och Ernst Boris Chain (1906-1979) isolerade den aktiva ingrediensen och utvecklade en pulverform av läkemedlet. Alla tre delade på Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945.

Gasen upptäcktes 1774 av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele (1742-1786) vid hans studier av brunsten. Scheele trodde att gasen innehöll syre. 1810 föreslog Humphry Davy (1778-1829) att klor var ett grundämne.

Svensken Carl Daniel Ekman (1845-1904) uppfann 1874 den kemiska processen för tillverkning av pappersmassa. Processen utnyttjar främst vätesulfitjoner för att bryta ner lignin och på så sätt frilägga fibrer i veden.

Den svenske professorn i fysikalisk kemi The Svedberg (1884-1971) utvecklade 1929 en analytisk ultracentrifugering. Metoden används för att separera renade proteiner från varandra. Han fick enheten Svedberg, S, uppkallad efter sig. Svedberg fick Nobelpriset i kemi 1926.

Den svenska läkaren Nanna Charlotta Svartz (1890-1986) blev Sveriges första kvinnliga professor vid en svensk statlig högskola. I samarbete med AB Pharmacia utvecklade hon läkemedlet salicylazosulfapyridin, som säljs under namnet Salazopyrin, och som tillhör sulfonamidgruppen. Läkemedlet används bland annat av dem som har ledgångsreumatism.

I början av 1940-talet upptäckte de svenska kemisterna Nils Löfgren (1913-1967) och Bengt Lundqvist (1922-1953) en substans som kunde användas till bedövningsmedel lokalt. Det ingår idag bl.a. i salva Xylocain. År 1943 sålde de rättigheterna till lokalbedövningsmedlet Astra för 15 000 kronor plus fyra procent royalty på försäljningen i 17 år.

1946 utvecklade svensken Nils Alwall (1904-1986) en konstgjord njure för att hjälpa en njursjuk patient och användes första gången 3-4 september 1946. I början av 1960-talet grundade Alwall tillsammans med entreprenören Holger Crafoord (1908-1982) företaget Gambro som utvecklar konstgjorda njurar.

Den svenske läkaren Carl-Gunnar Engström (1912-1987) utvecklade den så kallade 'järnlungan'. Han kom på en maskin innehöll en cylinder som bestämde luftmängden, och en pump. En slang fördes ner i patientens luftrör och en liten ballong blåstes upp som tätning runt röret, och sedan fick respiratorn pumpa in luft i lungorna.

Den svenska läkaren Rune Elmqvist (1906-1996) utvecklade pacemakern, som kirurgen Åke Senning (1915-2000) opererade in i en patient för första gången 1958. Senning blev därmed den första kirurgen som utförde detta.

Läkaren och professorn Per-Ingvar Brånemark (1929-2014) upptäckte 1962 att benvävnad växt samman med ett monterat observationsinstrument av titan. Tre år senare (1965) var han den förste att operera in tandinplantat av titan. Han tog paten 1968 på 'permanent-implantabelt fästorgan för proteser och liknande'

Strålkniven, även kallad Leksell Gamma Knife, utvecklades 1968 av svensken och neurokirurgen Lars Leksell (1907-1986). Strålkniven använts för strålbehandling och kirugiska ingrepp i hjärnan, vilket innebär att man inte måste öppna skallbenet.

Allan MacLeod Cormack (1924-1998) var delaktig i arbetet av datortomografin på 1970-talet, alltså att kunna se bilder av hjärnan. Han arbetade tillsammans med den brittiska elektroingenjören Godfrey Hounsfield (1919-2004) och 1979 delade Allan Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Godrey.

Kloralhydrat är ett färglöst fast ämne som upptäcktes 1832 av den tyske forskaren Justus von Liebig (1803-1873). Många år senare (1861) beskrev den tyske farmakologen Rudolf Bucheim (1820-1879) ämnets lugnande och sömngivande egenskaper och 1869 publicerades dessa av farmakologen Oscar Liebreich (1839-1908). Ämnet användes förr som sömnmedel på mentalsjukhus och i fängelser. I Sverige kallades det för Ansopal men det används inte längre som läkemedel i Sverige utom i mycket sällsynta fall.

Polystyren, som ingår i gruppen styrenplaster, upptäcktes av en slump 1839 av den tyske apotekaren Eduard Simon (1789-1856), även om han då inte förstod vad han hade upptäckt. Det gick åttio år innan den tyske kemisten Hermann Staudinger (1881-1965) förstod vad det var Eduard Simon hade upptäckt, vilket kom att lägga grunden till plastindustrin. Polystyren (PS) ingår idag i många olika saker såsom leksaker, skyltar, behållare med livsmedel, skåp osv. Polystyren har den kemiska formeln (C₈H₈)_n

Den tyska fysiologen och fysikern Hermann von Helmholtz (1821-1894) uppfann 1851 oftalmoskopet. Det används för att undersöka blodkärlen i ögonbotten för att diagnostisera ögonsjukdomar.

Den tyske professorn och bakteriologen Robert Koch (1843-1910) och den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) har fått äran att vara grundare till mikrobiologin på grund av sina upptäcker. Koch upptäckte kolerabakterien och tuberkolosbakterien och Pasteur utvecklade bland annat vaccin mot mjältbrand, rabier och hönskolera.

Den tyske professorn och bakteriologen Robert Heinrich Hermann Koch (1843-1910) upptäckte efter många och långa forskningsförsök tuberkelbacillen (mycobacterium tuberculosis) från människors lungor, lymfkörtlar, tarmar och leder. Bacillen orsakar infektionssjukdomen tuberkulos (tbc) och är en av de vanligaste infektionssjukdomarna i världen, som miljoner människor dött av. Koch fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1905.

Kolerabakterien (Vibrio cholerae) upptäcktes 1883 av den tyske professorn och bakteriologen Robert Koch (1843-1910). Bakterien ger upphov till tarmsjukdomen kolera som man kan få via intag av förorenat vatten eller mat, och sjukdomen har en mycket hög dödlighet. Koch fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1905.

Tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen uppfann 1895 röntgenstrålarna, som fick hans namn.

Bronkoskopet uppfanns av den tyske läkaren och laryngologen Gustav Killian (1860-1921). Ett bronkoskop används vid bronkoskopi då man undersöker i luftvägarna som luftstrupen och bronkerna (bronker är större luftrör som förgrenar sig från luftstrupens nedre delar). Det användes av Killian första gången 1897 då han plockade upp ett ben som fastnat i halsen på en patient.

Acetylsalicylsyra (ASA) upptäcktes 1897 av Felix Hoffman (1868-1946) och möjligen var även Arthur Eichengrün (1867-1949) med på upptäckten. Bägge arbetade då för det tyska kemi- och läkemedelsföretaget Bayer AG. Namnet kommer från växtsläktet Salix i vars bark salicylsyra finns. Acetylsalicylsyra har den kemiska formeln (C₉H₈O₄).

Användningen av penicillinet som Fleming upptäckt 1928 började inte förrän på 1940-talet när australiska farmakologen Howard Walter Florey (1898-1968) och den tyska biokemisten Ernst Boris Chain (1906-1979) isolerade den aktiva ingrediensen och utvecklade en pulverform av läkemedlet. De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Alexander Fleming 1945.

Den tyskfödda elektroteknikern Hellmuth Hertz (1920-1990) kom till Lunds universitet 1947 och 1953 lyckades han och den svenska hjärtläkaren Inge Edler (1911-2001) ta fram världens första ekokardiogram (EKG) som används för att kunna övervaka hjärtats rörelse och mäta hjärtats elektriska aktivitet.

Streptomycin är en antibiotika som använts mot tuberkulos, dock med alvarliga biverkningar. Det upptäcktes 1943 av ukrainskfödde amerikanske biokemisten Selman Abraham Waksman (1888-1973) även om också Albert Schatz (1920-2005), en av Waksmans elever, tyckte att han varit med om upptäckten. Osämjan mellan Schatz och Waksman startade en hetsig tvist på 1950-talet efter att Waksman fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1952. Som ett resultat av streptomycinkonflikten antogs en lagförändring i USA för att säkerställa att doktorander får erkännande och belöning för sina bidrag.

Perkussionen uppfanns 1754 av den österrikiske läkaren Leopold von Auenbrugger (1722-1809). Perkussion är när man 'knackar' på kroppen för att kliniskt undersöka tillståndet hos invärtes organ. Metoden utvecklades och förbättrades senare av Napoleons livmedikus baron Jean-Nicolas Corvisart (1755-1821) samt av Wienläkaren Josef von Škoda (1805-1884).

Den österrikiske patologen och professorn Karl Landsteiner (1868-1943) upptäckte 1901 människors blodguppsindelning A, B och 0 (noll) som kom att kallas för AB0-systemet. Landsteiner fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1930 för sin upptäckt.

Ett ultramikroskop används för att se submikroskopiska partiklar långt under de då tillgängliga mikroskopens gräns som till exempel att mäta elektroners laddningar. Det uppfanns 1903 av den österrikiske kemisten Richard Zsigmondy (1865-1929). Han fick 1925 Nobelpriset i kemi för sitt arbete med kolloida lösningar.