Carl Wilhelm Scheele

Titel:
Kemist och apotekare. Upptäckte bland annat syret
Levde:
1742 - 1786 (43 år)
Carl Wilhelm Scheele

Historia:

Carl Wilhelm Scheele föddes i Stralsund, som då tillhörde Sverige i det så kallade Svenska Pommern, den 9 december 1742 som son till köpmannen Johan Kristian Scheele och Margareta Warnekros. Inte mycket är känt om Scheeles barndom och uppväxt, utom det att familjen var tysk och tyska var Scheeles modersmål, och att hans far var köpman inom bryggerinäringen. Hans far hade ekonomiska problem och gick i konkurs när Scheele ännu var ett barn, vilket måste ha varit svårt då familjen bestod av elva barn.

Femton år gammal (1757) reste Scheele till Göteborg för att bli lärling hos Martin Andreas Bauchs i dennes apotek som kallades för Enhörningen. Åtta år senare (1765) flyttade han till Malmö för att där börja arbeta vid Peter Magnus Kjellströms apotek. Vetgirig som han var studerade han på sina lediga stunder och då främst kemi. Han kunde sitta till långt in på nätterna och experimentera. Han tillbringade några år i Stockholm och kom år 1770 som gesäll till apoteket Uplands wapen i Uppsala. Han var emellertid redan då en fullt utbildad kemist. Kemiprofessorn Torbern Bergman förbluffades över Scheeles forskningsförmåga och de inledde ett samarbete som kom att bli mycket produktivt för bägge parter.

Carl Wilhelm ScheeleGenom Bergmans mellanhand kunde Scheele i Vetenskapsakademins Handlingar publicera sina upptäckter av fluorvätesyra, metallen mangan, klorgas och arsenikväte. År 1775 valdes han in i akademin, trots att han bara var "pharmacie studiosus". Året därpå (1776) flyttade han till Köping för att ta över ett apotek som blivit utan innehavare efter ett dödsfall. I kontraktet ingick det tydligen att han skulle gifta sig med änkan, Margaretha Sonneman (1751-1793) som kallades för fru Pohl. Detta gjorde han också, fast tio år senare - och tre dagar före sin död. Margaretha Sonneman hade under tiden varit hans hushållerska och giftermålet försäkrade nog henne om fortsatt innehav av privilegierna.

I apoteket i Köping inrättade han ett primitivt laboratorium, och där kom han sedan att stanna i resten av sitt liv. Den enda gången han reste från Köping var när han åkte till Stockholm på hösten 1777 för att inta sin plats i Vetenskapsakademin och för att formellt avlägga sin apotekarexamen. Samtidigt fick han av akademin en årlig pension på 100 riksdaler, så att han skulle kunna fortsätta med sina experiment. Det sägs att Scheele var en blyg och tillbakadragen man som helst höll sig för sig själv och sysslade med sin forskning och sina experiment. I sitt arbete "Chemische Abhandlung über Luft und Feuer" (1777) redogjorde han bland annat för sin upptäckt av syret. Samma upptäckt hade visserligen engelsmannen Joseph Priestley (1733-1804) tryck redan 1774, men Scheeles labbanteckningar tyder på att han gjort upptäckten före 1774. Var för sig hade de kommit fram till samma resultat, men det var sedan fransmannen Antoine Lavoisier (1743-1794) som vidareutvecklade upptäckten och till slut drog den riktiga slutsatsen att eld uppstår då ett gasformigt ämne förenas med luftens syre. Andra grundämnen som Scheele upptäckt, eller varit delaktig i, är bland annat klor, mangan, molybden, wolfram och barium. Dessutom glycerol, vätecyanid, citronsyra och vätesulfid.

Scheeles apotek och bostad i Köping Scheeles arbete översattes till många olika språk vilket gjorde honom världsberömd. Han valdes in i både den franska och italienska vetenskaps- akademin. I Sverige var Scheele dock länge "okänd" och när Gustav III kom till Turin på sin italienska resa (1783-1784), fick denne för första gången höra talas om Scheele där. Kungen skrev då hem till Sverige och gav order om att Scheele skulle hedras med Vasaorden. I Stockholm trodde man emellertid att kungen menade bergsrådet Christian Scheele som istället fick orden – så okänd var således Scheele i sitt eget hemland.

Scheele dog den 21 maj 1786 i Köping, 43 år och fem månader gammal, och det uppges att han mot slutet av sitt liv visade tecken på kvicksilverförgiftning. I dödsnotisen (Genline GID 2324.2.8200) står det dock att han dog av lungsot och begravdes i Köping den 28 maj. Troligtvis dog han nog i förtid på grund av alla de giftiga kemikalierna han hanterade, som arsenik och cyanväte, i dåliga och dragiga laboratorier. Dessutom var det vanligt förr att kemisterna smakade på resultatet av sina experiment, vilket ju inte kan ha varit så bra.
Vetenskapsakademin slog en medalj över Scheele tre år efter hans död (1789) och Svenska akademin gjorde samma sak 1827. Framför Köpings kyrka satte apotekarsocieteten upp en staty över honom samma år (1827), och i Humlegården i Stockholm restes ett monument av honom 1892. Huset på bilden ovan föreställer Scheeles apotek och bostad i Köping, och i den staden lever Scheeles namn vidare i både gator, torg, skola, hotell och apotek med mera som alla är uppkallade efter honom. Scheele kallas ibland för den moderna kemins grundare..

Inlagd 2005-11-19 | Uppdaterad 2017-10-10
Händelser under Carl Wilhelm:s livstid
1752  Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1755  Cajsa Wargs kokbok kommer ut.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.

Källor