Galileo Galilei

Levde: 1564-1642 (77 r)
Titel: Astronom, professor och fysiker
Far: Vincenzo Galilei (1520-1591)
Mor: Giulia Ammannati (1538-1620)

Galileo Galilei

Biografi
Galileo Galilei fddes i Pisa i Italien den 15 februari 1564 som son till musikern Vincenzo Galilei (44) och Giulia Ammannati (26).
Han tillhrde en frnm men nd fattig slkt.

Uppvxt
Galileo uppfostrades i ett kloster i Vallombrosa vid Florens och fastn han var villig att fortstta sitt klosterliv skrevs Galileo (17) (enligt faderns nskan) in vid universitetet i Pisa 1581 dr han bitrdde den bermde fysikern och botanisten Andrea Cesalpino vid dennes frelsningar. r 1583 gjorde Galileo upptckten av pendelns isokronism, det vill sga att svngningstiden r oberoende av amplituden.

Professor i matematik
Galileo var ven intresserad av matematik och brjade studera detta men eftersom pengarna tog slut var han tvungen att avbryta sina studier och tervnda hem.
Upptckten av den hydrostatiska vgen gjorde Galileos namn knt ver hela Italien, och den inflytelserike matematikern Francesco Maria del Monte fick d hra talas om honom. Francesco hjlpte Galileo sen med pengar. P Francesco uppmaning skrev Galileo en avhandling om kropparnas tyngdpunkt som 1589 gjorde Galileo till professor i matematik vid Pisa universitet. Han utfrde experiment som visade att kroppars fallhastighet inte bara beror p deras vikt, utan ven av deras tthet, och han bekrftade drmed sina fall-lagar. Genom denna teori, som stred mot dittills allmnt rdande sikter, fick han mnga fiender, och 1591 sg han sig tvungen att tervnda till Florens.

Galileo Galilei

Professor vid Paduas universitet
Genom Francesco inflytande blev Galileo (28) professor vid Paduas universitet 1592, dr han sedan var i arton r. Han gjorde dr flera upptckter, bland annat konstruerade han proportionalcirkeln som var ett instrument som anvndes vid geometriska ritningar, och 1593 uppfann han ett termoskop som visade frndringar i lufttryck och temperatur, p samma gng. Frn denna apparat kom senare idn till termometerns konstruktion.

Jupiters mnar
Galileo frbttrade det redan uppfunna teleskopet s att det blev anvndbart fr astronomiska observationer (Galileis kikare). Med den hr kikaren sg han att mnens yta r bergig och att Vintergatan bestr av en mngd sm stjrnor. Hans viktigaste iakttagelse var att han mellan den 7-10 januari 1610 upptckte Jupiters fyra mnar. Denna upptckt gjorde att han nnu mer trodde p Nicolaus Copernicus frdmda sikt att jorden ej utgr vrldens medelpunkt. Senare upptckte han ocks Venus faser och solflckar.

Inqvisitionstribunal
Alla sina upptckter offentliggjorde han i sitt arbete 'Sidereus nuncius' och till och med i Rom, dr de flesta anti-copernicusanhngarna fanns, fick han bifall. Pvarna Paul V och Urban VIII frskrade honom om beskydd. 1632 gav han s ut sitt verk 'Dialogo dei due massimi sistemi del mondo' dr han jmfrde Ptolemus och Copernicus system. Detta arbete mttes med stort bifall i hela Europa, men han visade ocks hr ppet sina "copernicanska sikter" vilket gjorde pven Urban VIII frargad.
Den 1 oktober 1632 kallades drfr Galileo (68) till inqvisitionstribunalen i Rom dr han blev utsatt fr flera frhr, hotelser och tortyr. tta mnader senare (22 juni 1633) var han tvungen att i kyrkan offentligt avsga sig sina sikter, framfrallt den sikten att "solen r vrldens orrligaste medelpunkt och att jorden ej r orrlig, utan ven har en daglig rotation". Drefter dmdes han till fngelse men straffet mildrades till frvisning frn Florens. Genom vnners hjlp bodde han sina sista r i Villa Arcetri, nra Florens. Dr gav han utbildning till bland annat vetenskapsmnnen Vincenzo Viviani och Evangelista Toricelli.

Frilla & barn
Galileo var aldrig gift men hade en lskarinna som hette Marina Gamba och de fick barnen:
1) Virginia (1600-1634)
2) Livia (1601-1659)
3) Vincenzo (1606-1649)
Bgge dttrarna blev nunnor.

De sista fem ren av sitt liv var Galileo blind.
Galileo (77) gick bort den 8 januari 1642 och begravdes i Sankta Croce di Firenze i Florens, Italien.

Kuriosa
Galileo tvingades allts att avsvrja sig sina nya och riktiga teorier om att jorden rr sig runt solen och inte tvrt om.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2021-01-02
Samtida händelser 1564 - 1642
1566 Nostradamus dr
1568-1648 Nederlndska frihetskriget
1569 Frsta statliga lotteriet (London)
1573 Henrik III blir kung i Polen
1574 Henrik III blir kung i Frankrike
1580 Spanska ridskolan i Wien grundas
1584 Ivan den frskrcklige dr
1587 Skottlands drottning Maria avrttas
1589 Henrik III mrdas
1592 Sigismund blir kung i Sverige
1595 25-rskriget slutar
1598-1613 'Den stora oredan' i Ryssland
1602 Hollndska ostindiska co. bildas
1605 Krutkonspirationen i London
1608 Fransmnnen grundlgger Quebec
1610 Ludvig XIII blir fransk kung
1615-1635 5000 hxor brnns i Frankrike
1618-1648 Trettioriga kriget
1627-1629 200 hxor brnns i Tyskland
1632 Vladislav IV blir kung i Polen
1636 Harvard i Cambridge grundas

Källor
dela sidan

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon