Gustav Bernadotte

Levde: 1827-1852 (25 r)
Titel: Svens-Norsk prins, hertig av Uppland. Kallades "sngarprinsen"
Far: Oscar I (1799-1859)
Mor: Josefina av Leuchtenberg (1807-1876)

Gustav Bernadotte

Biografi
Frans Gustav Oscar Bernadotte fddes den 18 juni 1827 p Haga lustslott som andra son till kronprinsen, den blivande Oscar I (27) och hans hustru Josefina av Leuchtenberg (20). Gustav var bror till Karl XV och Oscar II.

Studier
Under sin uppvxttid bodde han omvxlande i Stockholm, p Tullgarn och p Haga och fick en mycket vrdad uppfostran. Frn hsten 1844 vistades han tidvis i Uppsala fr universitetsstudier, vilka han gick in fr med stor iver. Dr sysslade han med djupare historiska studier bland annat s skildrade han 1655 rs riksdag. Frn tidig barndom roades han av friluftsliv och ven av botaniska studier som han brukade gna sig t tillsammans med sin lillasyster Eugnie.

versteljtnant
Han intresserade sig livligt ven t sin militra karrir. Frn sommaren 1843 deltog han i militrlgren p Ladugrdsgrdet och frn 1848 ven i ett par lger i Skne. Han blev 1846 kapten vid 2:a livgardet, ryttmstare vid Livregementets dragoner och major i bda regementena den 30 maj 1848 och ven versteljtnant i bda regementena den 18 maj 1850.

Eugnie
Eugnie
(1830-1889)

Pianist
Gustav tog tidigt musiklektioner, frmst i pianospelning, och blev en ganska god pianist. Att spela piano blev snart det bsta han visste och han fick ofta anvndning fr det i syskonkretsen dr han ofta upptrdde vid hovets kvllsfrestllningar. D brukade han spela Mendelssohn, Beethovens sonater och aktuella utdrag ur operor. Genom kontakter med frfattare och musiker som Gunnar Wennerberg, Erik Gustav Geijer och Jacob Axel Josephson kades hans intresse fr musiken nnu mer.

Sngarprinsen
Utver spelandet tog han ocks snglektioner fr hovsngaren Isak Albert Berg och han upptrdde drefter ibland som tenorsolist. Han sgs ha haft en vacker tenorrst och han brukade anordna sngsllskap under sommarkvllarna p Drottningholm eller p Haga. Han blev tillslut knd som sngarprinsen. Han komponerade dessutom egna tonsttningar och musikstycken och den strsta delen skapade han ren 1844-1849, varav de flesta r gjorda fr manskvartetter. Uppt en 55 kompositioner sgs Gustav ha skrivit sjlv, och ngra blev mycket populra och r s n idag, som till exempel 'Sjung om studentens lyckliga dag', 'I rosens doft' och 'Glad ssom fgeln'. Hjdpunkten fr sngsllskapet br sannolikt ha varit framfrandena av sngpjsen Hvita frun p Drottningholm den 17 och 21 jan 1847 p slottet. Pjsen uppfrdes ocks p Kungliga teatern 9 och 24 april samma r med teaterns artister. Att dma av Gustavs bevarade dagboksanteckningar lskade han att g p operan och han sgs ha svrmat fr Jenny Lind.

Jenny Lind
Jenny Lind
(1830-1889)

Reste runt i Sverige
Gustav reste mycket och lrde p s stt knna de svenska landskapen ganska vl. Han beskte ofta Uppsala till en brjan fr studier men senare ocks enbart fr sllskapslivet. I februari 1851 kpte han Stjernsunds slott i nrheten av Askersund, Nrke, av sin far, och dr tillbringade han en stor del av ret sysselsatt med omfattande renoveringar.

Han beskte Norge flera gnger, frsta gngen vid sjutton rs lder d han ven studerade vid universitetet i Kristiania (Oslo). Under sitt sista levnadsr (1852) hade han tagit p sig att leda utgivningen av ett urval av de viktigaste handlingarna om Sveriges historia. Utlandsresor gjorde han bara tv stycken, hsten 1846 och sommaren 1852. Efter den sista utlandsresan fljde han med ngra ur familjen till slottet i Kristiania. Han var redan d svrt sjuk och avled endast ngra dagar efter ankomsten till den norska huvudstaden, den 24 september 1852, 25 r gammal och ogift. Han begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

Minnesfest
Efter Gustavs dd hlls mnga minnesfester och mnga hyllningsdikter skrevs vilket visar hur populr han var i stora kretsar. Genom Musikaliska akademiens omsorg sattes en byst upp vid Haga lustslott r 1854. Vid hundrarsminnet av Gustavs fdelse (1927) avtcktes en staty utanfr Geijersgrden i Uppsala.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2006-02-12 | Uppdaterad 2020-11-30
Samtida händelser 1827 - 1852
1831 Frsta hstkapplpningen i Sverige
1832 Ddsstraffet hngning avskaffas
1834 Frsta mekaniska bomullsvveriet
1834 Koleran ddar 12 500 i Gteborg
1836 Triumfbgen i Paris frdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Sp- och risstraff isf bter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgng infrs
1844 Karl XIV Johan dr
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Skerhetstndstickan uppfinns
1845 Frbudet mot kusingifte upphvs
1846 Skrvsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundlggs

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Kungliga slktband (Sundberg)

Hemsida:
riksarkivet.se

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon