Albert Bonnier

Levde: 1820-1900 (79 år)
Titel: Förläggare och Grundare av Albert Bonniers förlag
Far: Gerhard Gutkind Bonnier (1778-1862)
Mor: Esther Elkan (1781-1838)
Albert Bonnier Historia
Albert Bonnier föddes den 21 oktober 1820 i Köpenhamn som son till bokhandlaren Gerhard Gutkind Bonnier (42) och Ester Elkan (38). Alberts far Gerhard var tysk men flyttade 1801 till Köpenhamn. Modern var danska.

Alberts bror Adolf Bonnier öppnade 1831 en bokhandel i Stockholm där Albert redan som femtonåring fick arbete som biträde. Där jobbade han mellan åren 1835-1840. Vid sidan om arbetet vid brodern startade han redan som sjuttonåring en egen förlagsverksamhet. Där gav han bland annat ut 'Bevis för att Napoleon aldrig existerat'. Nitton år senare (1856) förenade han förlaget med ett eget tryckeri.

Albert inriktade sig först på översättningar av utländsk skönlitteratur som infördes i periodiska skrifter mellan 1846-1870 och som kallades för 'Europeiska följetongen' och 1870-1910 för 'Nya följetongen'. De kom ut cirka femtio häften om året och bidrog till att sprida kännedom om utländsk litteratur såsom av den engelska författaren Charles Dickens, ryska författaren Lev Tolstoj och franska författaren Émile Zola.

På förlaget utkom även handböcker av olika slag, skolböcker, reseskildringar från upptäcktsresande som Fridtjof Nansen och Sven Hedin och 1859 kom 'Sveriges handelskalender' samt 'Sveriges ridderskaps och adels kalender' ut.

Svea folk-kalender
Kalendern SVEA
Svea folk-kalender
(1897)
Albert gav också ut den populära kalendern 'Svea' (Svea folk-kalender) som kom ut årsvis mellan 1844-1907. Kalendern var skriven av uteslutande svenska författare över svenska ämnen och som Albert själv redigerade ända fram till sin död 1900.

Giftasprocessen
På sitt förlag gav Albert ut verk av bland annat Viktor Rydberg, Zacharias Topelius, August Blanche och August Strindberg. Många av författarna kom Albert att bli nära vän med.
År 1884 gav August Strindberg ut en novellsamling som handlade om äktenskap och en vecka senare blev Strindberg åtalad för hädelse emot Gud eller gäckeri af Guds ord eller sakramenten. Händelsen kom att kallas för 'Giftasprocessen' och Albert stod på Strindbergs sida som efter en tid blev frikänd. Efter denna händelse sökte sig många författare till Bonniers förlag.
I slutet av 1800-talet var många av de största författarna knutna till Bonniers förlag, som t.ex. Verner von Heidenstam, Ellen Key, Gustav Fröding, Gustaf af Geijerstam, Selma Lagerlöf samt Sophie Elkan .

1886 blev Alberts son Karl Otto (30) delägare i förlaget. Efter Alberts bortgång 1900 blev Karl Otto ensam ägare.

Årtal Händelse
1835-1840 Biträde hos brodern Adolf i Stockholm
1837 Startade en egen förlagsaffär
1840-1842 Studerade bokhandelsyrket i Leipzig, Wien och Budapest
1842-1865 Återigen biträde vid brodern i Stockholm
1844-1907 Gav ut kalendern Svea
1846-1870 Gav ut Europeiska följetongen
1856 Köpte Hörbergska tryckeriet på Riddarholmen
1886 Alberts son, Karl Otto, blir delägare
1870-1910 Gav ut Nya följetongen
1877-1887 Ordförande i Svenska bokförläggareföreningen

Familj & barn
Betty Rubenson
Betty
(1828-1888)
Albert (33) gifte sig den 28 juni 1854 med med Betty Rubenson (26) och de fick barnen:
1) Jenny (1855-1927)
2) Karl Otto (1856-1941)
3) Eva (1857-1909)

Alberts hustru Betty (60) gick bort i juli 1888. Albert (69) inledde efter något år ett hemligt förhållande med den fyrtio år yngre Ebba Herván (29). De fick två barn, den sista föddes när Albert var 74 år gammal.
4) Albert Nikolaus (1890-)
5) Sven Albert (1894)

Alberts barnbarns barn, Albert Bonnier Jr, startade 1935 Vecko-Revyn och 1944 Expressen.
Albert gick bort i Stockholm den 26 juli 1900, tre månader före sin åttioårsdag, och begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Till Alberts minne stiftade hans arvingar 1901 'Albert Bonniers stipendiefond' för svenska författare.

dela sidan
  
Samtida händelser 1820 - 1900

1824  Stockholms dagblad grundas.
1827  Brand förstör största delen av Åbo.
1830  Lars Johan Hierta grundar Aftonbladet.
1831  Första hästkapplöpningen i Sverige.
1832  Dödsstraff genom hängning avskaffas.
1834  Första mekaniska bomullsväveriet etableras.
1834  Koleran dödar 12 500 i Göteborg.
1836  Triumfbågen i Paris färdigbyggd.
1838  Demonstrationer i Stockholm mot judar.
1841  Spö- och risstraff i.s.f. böter avskaffas.
1841  Stockstraffet avskaffas.
1842  Riksdagen inför obligatorisk skolgång.
1844  Karl XIV Johan dör. Oscar I blir ny kung.
1844  Pasch uppfinner säkerhetständstickan.
1845  Förbudet att kusiner gifter sig upphävs.
1846  Skråväsendet avskaffas.
1850  Grunden till dagens svenska polis läggs.
1853  Första svenska telegraflinjen öppnas.
1855  Offentliga spö- och risstraff avskaffas.
1856  Sveriges första järnväg öppnas.
1859  Oscar I dör. Karl XV blir kung.
1862  Järnväg mellan Stockholm-Göteborg invigs.
1865  Svenska röda korset bildas.
1867  Alexander Graham Bell uppfinner telefonen.
1872  Karl XV dör. Oscar II blir kung.
1873  "Riksdalern" ersätts av "kronan".
1876  LM Ericsson grundas av L. M. Ericsson.
1877  Telefonen börjar införas i Sverige.
1878  Metersystemet införs, fot och aln tas bort.
1881  Nattarbete för barn och ungdom förbjuds.
1885  Första lyckade blindtarmsoperationen.
1886  John S. Pemberton uppfinner Coca-cola.
1889  Sveriges första telefonkatalogen ges ut.
1890  Sveriges sista kvinna avrättas.
1894  Rudyard Kipling ger ut Djungelboken.
1897  Första Penninglotten säljs.

Källor

Böcker:
Svenska män och kvinnor A-B (Albert Bonniers förlag, 1942)
Vem är vem i svensk historia - Lars-Ove Larsson

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» geni.com

Inlagd 2019-08-16 | Uppdaterad 2019-08-15