Jakob Gustaf De la Gardie

Titel:
General, envoyé, lantmarskalk, serafimerriddare och "en av rikets herrar", m.m.
Adel/ätt:
Grevliga ätten De la Gardie nr 3. Grevlig 1615, introducerad 1625
Levde:
1768 - 1842 (73 år)
Jakob Gustaf De la Gardie

Historia:

Jakob Gustaf De la Gardie föddes i Stockholm 16 juni 1768 som son till generallöjtnanten Pontus Fredrik De la Gardie och Hedvig Eva Rålamb.

Redan som barn skrevs han in i militärståndet och som 20-åring var han redan kapten vid lätta dragonerna. Han hade aldrig någon aktiv del i krigstjänsten och kort efter att Gustav III:s ryska krig bröt ut 1788 tog han avsked från krigsyrket, allt enligt faderns önskan. Detta blev emellertid inte så långvarigt för 1792 blev han av Gustav III utnämnd till kapten-löjtnant vid livdrabanterna. 1799 gifte han sig med grevinnan Kristina Amalia Hedvig Adelaide Sparre av Söfdeborg.

Mellan åren 1799-1801 var han minister i Wien, där han hjälpte till i tvisten mellan kejsaren och Gustav IV Adolf rörande länseden för Pommern. 1813 var han i London och diskuterade föreningen mellan Sverige och Norge med Karsten Anker, och mellan åren 1813-1819 var han envoyé i Madrid, och 1826 blev han general av kavalleriet.

Han älskade nordens historia och på sitt gods i Löberöd samlade han ett bibliotek som blev det största i Skåne. Han bildade ett arkiv "De la Gardienska arkivet" som var ett av de största enskilda arkiven i norra Europa.
Detta har senare överlämnats till Lunds universitetsbibliotek, riksarkivet och Dorpats universitetsbibliotek. Han invaldes i en mängd olika patriotiska och vetenskapliga samfund, bland annat blev han 1818 utnämnd till serafimerriddare, 1823 till en av rikets herrar", 1826 till general och 1829 till drottningens överstemarskalk. De la Gardie dog den 26 april 1842, 73 år gammal.

Inlagd 2004-11-10 | Uppdaterad 2017-10-25
Händelser under Jakob Gustaf:s livstid
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.
1789-1799  Franska revolutionen pågår.
1792  Gustav III blir skjuten och dör.
1794  Kaffe förbjuds i Sverige igen.
1796  Smittkopporsvaccin uppfinns av E. Jenner.
1796  Kaffeförbudet från 1794 hävs.
1799  Kaffeförbud i Sverige återigen.
1801  Tiggeri straffas med spö, ris & spinnhus.
1802  Kaffeförbudet från 1799 hävs.
1803-1815 Första Napoleonkriget.
1806  Hela Uddevalla brinner ner.
1808-1809  Finska kriget.
1810  Kompositören Frédéric Chopin föds i Polen.
1810-1812  Kriget mot Storbritannien.
1811  Uppror mot soldatutskrivningar i Skåne.
1813-1814  Andra Napoleonkriget.
1814  Fred i Kiel.
1817  Kaffeförbud införs igen (för 5:e gången)
1818  Karl XIII dör och Karl XIV Johan blir kung.
1822  358 hus i Norrköping brinner ner.
1822  Kaffeförbudet från 1817 hävs.
1824  Stockholms dagblad grundas.
1827  Brand förstör största delen av Åbo.
1830  Lars Johan Hierta grundar Aftonbladet.
1831  Första hästkapplöpningen i Sverige.
1832  Dödsstraff genom hängning avskaffas.
1834  Första mekaniska bomullsväveriet etableras.
1834  Koleran dödar 12 500 i Göteborg.
1836  Triumfbågen i Paris färdigbyggd.
1838  Demonstrationer i Stockholm mot judar.
1841  Spö- och risstraff i.s.f. böter avskaffas.
1841  Stockstraffet avskaffas.

Källor
* Svenska män och kvinnor - C-F (Bonniers förlag 1944) sid 238-239
» adelsvapen.com