Nils Ericson

Levde: 1802-1870 (68 r)
Titel: Sluss, kanal- och jrnvgsingenjr, friherre
Adel/ätt: Adliga och friherrliga tten Ericson. Adlad 1854, friherrlig 1860
Far: Olof Ericsson (1778-1818)
Mor: Brita Sofia Yngstrm (1778-1853)

Nils Ericson

Biografi
Nils Ericsson (senare Ericson) fddes den 31 januari 1802 vid Lngbanshyttan i Vrmland som son till gruvfogden Olof Ericsson (24) och Brita Sofia Yngstrm (24). Han var ldre bror till John Ericsson.

Nivellr
Vid fjorton rs lder (1816) blev Nils antagen som ingenjrselev vid byggandet av Gta kanal dr han snart blev upptckt av Gta kanals grundare och ledare greven Baltzar von Platen som 1820 befordrade honom till nivellr. En nivellrs arbete r att mta den relativa hjdskillnaden mellan tv eller flera punkter i landskapet.

Kanalbyggare
Han blev underljtnant vid ingenjrskren 1823 och ret efter utnmndes han till arbetschef vid kanalarbetena som efter fyra r utstrcktes till hela linjen mellan Asplngen och stersjn. 1828 blev han ljtnant i armn och tv r senare kapten vid flottans mekaniska kr och utsgs samma r till vermekanikus vid gamla Trollhtte kanalverk samt till chef fr vstra vg- och vattenbyggnadsdistriktet. ren 1831-1839 slutfrdes under hans ledning kanalen vid Strm och Stallbacka, Sffle kanal vid Bylven samt kanalerna vid Karlstad och Albrektssund.

England
r 1832 gjorde han p egen bekostnad en resa till England fr att utka sina kunskaper i vg- och vattenbyggnadskonsten. Samtidigt passade han p att beska sin bror John, som d satt i fngelse dr. Vl hemma igen befordrades han till major vid flottans mekaniska kr och brjade planera fr en ombyggnad av gamla Trollhtte kanal och en ny slussled frbi de stora Trollhttefallen. Detta stora projekt som brjade 1838, var klart p sex r, och den nya kanalen kunde ppnas fr allmnheten den 4 juli 1844.

verstljtnant
Han blev 1842 verstljtnant. Hans nsta stora byggnadsverk var ombyggnaden av slussen i Stockholm mellan Mlaren och Saltsjn, som var klart 1850. Efter det gjorde han upp planer fr Skeppsbrokajen i Stockholm.

Nils Ericson

Adlad 1854
Han blev befordrad till verste r 1850 och nr Karl XIV Johans staty avtcktes 1854 p Skeppsbron, upphjdes han i adligt stnd med namnet Ericson. Han strk allts bara ett "S" i sitt efternamn.

Projekt i Finland
Under ren 1849-1855, utfrde han ett annat storverk, nu i Finland, dr han frenade sjn Saimen med finska viken. Alla sina projekt genomfrde han alltid p mycket kortare tid n vad som hade rknats ut och fr mycket mindre pengar, vilket gjorde att han blev hgt uppskattad.

Statens jrnvgar
Drfr fick han p vren 1855 pbrja ett nytt arbetet, att bygga statens jrnvgar, vilket han ven det klarade galant. S i november 1862 invigdes den nra fyrtiotre mil lnga banstrckan som frenar Stockholm med Gteborg dr den frsta bandelen Gteborg-Jonsered och Malm-Lund ppnades redan den 1 december 1856. Av sdra stambanan var Malm-lmhult frdig 1862, och d han, som vid Karl XV:s krning 1860 rats med friherrlig vrdighet, lmnade chefskapet fr statens jrnvgsbyggnader med en rlig livstidspension p 15 000 kronor. Efter pensioneringen hjlpte han sin son med att fullborda Dalslands kanal.

r Titel/hndelse (urval)
1811 Elev vid Gta kanalbolags ritkontor i Forsvik
1811 Byggnadselev vid kanalbyggnadskontoret i Ttorp
1818 Nivellr vid nmnda kanalbygge
1823 Underljtnant vid Ingenjrkrens fortifikationsbrigad
1824-1828 Chef fr Jverstads arbetsstation
1828 Ljtnant i armn
1830-1866 Mekanikus vid Trollhtte slussverk
1830 Kapten vid Flottans mekaniska kr och chef fr vstra kanaldistriktet
1831 Ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhllet i Gteborg (LVVS)
1832 Major
1838-1844 Ledde utfrandet av Trollhtte nya slussled
1841 Riddare av Vasaorden (RVO)
1842 versteljtnant
1843 Chef fr stra vg- och vattenbyggnadsdistriktet
1844 Riddare av Nordstjrneorden (RNO)
1844 Ledamot av Krigsvetenskapsakademien (LKrVa)
1845 Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1846-1850 vermekanikus vid anlgningen av nya slussen mellan Saltsjn och Mlaren i Stockholm
1847-1854 verdirektr fr kanalarbetet mellan sjn Saima (Saimen) i Finland och Finska viken
1850 verste i flottans mekaniska kr
1850 Kommendr (Vasaorden) (KVO)
1854 Adlad
1855 Hedersledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhllet i Gteborg
1855 Chef fr Statens jrnvgsbyggnader
1858 Kommendr med Stora Korset (Vasaorden) (KmstkVO)
1859 Hedersledamot av Vetenskapsakademien (HedLVS)
1860 Friherre
1869 Hedersledamot av Lantbruksakademien (HedLLA)

ktenskap & barn
r 1833 gifte sig Nils (31) med grevedottern Vendla Vilhelmina von Schwerin (21) och de fick barnen:
1) John Filip 1834-1895
2) Hedda Gustava 1836-1896
3) Nils Verner 1838-1900
4) Carl Vilhelm 1840-1928
5) Ebba Wilhelmina 1842-1852

Nils (68) gick bort den 8 september 1870 och begravdes p Norra begravningsplatsen i Stockholm. En staty av honom restes nra centralstationen i Stockholm 1893.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-01-20 | Uppdaterad 2021-01-19
Samtida händelser 1802 - 1870
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffefrbud infrs fr 5:e gngen
1818 Karl XIII dr
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrkping brinner ner
1822 Kaffefrbudet frn 1817 hvs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand frstr strsta delen av bo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Frsta hstkapplpningen i Sverige
1832 Ddsstraffet hngning avskaffas
1834 Frsta mekaniska bomullsvveriet
1834 Koleran ddar 12 500 i Gteborg
1836 Triumfbgen i Paris frdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Sp- och risstraff isf bter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgng infrs
1844 Karl XIV Johan dr
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Skerhetstndstickan uppfinns
1845 Frbudet mot kusingifte upphvs
1846 Skrvsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundlggs
1853 1:a svenska telegraflinjen ppnas
1855 Offentliga sp/risstraff avskaffas
1856 Sveriges frsta jrnvg ppnas
1859 Oscar I dr Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Gteborg jrnvg invigs
1865 Svenska rda korset bildas

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsida:
riksarkivet.se
adelsvapen.com
bild

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon