Axel von Fersen d.ä.
| Levde: | 1719-1794 (75 år) |
| Titel: | En av Sveriges största jordägare, lantmarskalk, riksråd, talman |
| | Grevliga ätten von Fersen. Grevlig 1712. Utdöd 1839 |
| Far: | Hans von Fersen (1683-1736) |
| Mor: | Eleonora Margareta Wachtmeister (1684-1748) |
Biografi
Fredrik Axel von Fersen (d.ä.) föddes i Stockholm den 5 april 1719 som son till Hans von Fersen (36) och grevinnan Eleonora Margareta Wachtmeister af Mälsåker (35) (dotter till Axel Wachtmeister).
Mellan åren 1740-1748 var Axel i fransk tjänst där han avancerade till generalmajor och vid 29 års ålder återvände han till Sverige. Efter en kort tids tjänstgöring i den svenska hären begärde han att få samma grad även i Sverige, vilket emellertid inte kronprins Adolf Fredrik var så villig att ge honom. Kronprinsen lovade istället att om han tog tillbaka sin ansökan skulle han få en chefsplats vid något svenskt regemente istället.
Generalmajor
År 1750 fick han ändå, mot Adolf Fredriks önskan och tack vare sina partivänner hattarna fullmakt som generalmajor i svensk tjänst, en befordran som väckte ett stort uppståndelse och orsakade utbrottet av oenigheten mellan rådet och tronföljaren.
Äktenskap & barn
1752 gifte Axel (33) sig med grevinnan Hedvig Katarina de la Gardie1732-1800 (20) och de fick barnen:
1) Hedvig Eleonora (1753-1792)
2) Hans Axel von Fersen (1755-1810)
3) Eva Sofia (1757-1816)
4) Fabian Reinhold (1762-1818)
(1732-1800)
Pommerska kriget
Axel blev överste för kungens livgarde 1756 och året därpå generallöjtnant. I pommerska kriget hade han tillfälle att visa prov på sin utmärkta militäriska förmåga då han med 3 000 - 4 000 man erövrade öarna Usedom och Wollin med så stor framgång (Aug-Sept 1759) att preussarna förlorade sin flotta, befästningarna vid Swinemunde, 1 700 fångar och 152 kanoner. Denna bedrift var en av de förnämligaste under hela kriget, ett krig som i övrigt vållade stort missnöje i Sverige vilket också visade sig i riksdagen 1760-1762 där Axel blev lantmarskalk. Det var i huvudsak hans klokhet som gjorde att hattarna inte blev störtade (just då).
1763 blev Axel (44) general och åtta år senare (1770) fältmarskalk. År 1772 (dagen efter revolten) blev han riksråd, vilket ämbete han emellertid lade ned året efter. 1786 utnämndes han av Gustav III till en av de första ledamöterna i Svenska akademien.
Axel (75) gick bort i Stockholm den 24 April 1794 och begravdes i Ljungs kyrka i Östergötland.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1733 | Student vid Uppsala universitet |
| 1734 | Student vid Lunds universitet |
| 1737 | Volontär vid Livregementet till häst |
| 1738 | Korpral vid Livregementet till häst |
| 1740 | Kapten vid franska regementet Royal Alsace (maj) |
| 1740 | Adjutant vid Livregementet till häst (dec) |
| 1741 | Deltog i fälttåget 1741 som adjutant hos hertig de Boufflers |
| 1741-1742 | Kornett vid Livregementet till häst (sept) |
| Deltog i det finska fälttåget | |
| 1742-1743 | Deltog i riksdagen |
| 1742 | Löjtnant vid Livregementet till häst |
| 1743 | Korpral vid Livdrabantkåren (feb) |
| 1743 | Adjutant hos marskalken hertig de Noailles |
| 1744 | Överste à la suite vid Royal Alsace |
| 1745 | Överste för ett eget tyskt infanterireg. i fransk tjänst (nov) |
| 1747 | Bevistade fälttåget i Flandern |
| 1748 | Fransk brigadier (generalmajor) (maj) |
| 1750-1757 | Svensk generalmajor av infanteriet |
| 1751-1789 | Deltog i alla riksdagar |
| 1753 | Avsked ur fransk tjänst |
| 1754 | Förordnad att biträda i lagkommissionen vid krigsartiklarnas överseende |
| 1755 | Sekreta deputationen |
| 1756 | Överste för Livgardet (juni) |
| 1756 | Generalmönsterherre för de värvade och indelta regementena (juli) |
| 1757 | Generallöjtnant av infanteriet |
| 1757-1760 | Bevistade fälttåget i Pommern |
| 1758 | Överkommendant i Stralsund |
| 1760 | Stora särskilda deputationen |
| Ordförande i riddarhusdirektionen | |
| 1763 | General |
| 1770 | Fältmarskalk |
| 1771 | Ledamot av Stockholms stads brand- och försäkringskontors överstyrelse |
| 1778-1792 | Överdirektör i riddarhusdirektionen |
| 1786 | Ledamot av Svenska akademien |
Stöd historiesajten!
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» geni.com
» adelsvapen.com
» digitaltmuseum, bild
» commons, bild
Stöd historiesajten!