Axel von Fersen d.y.

Levde: 1755-1810 (mördad, 54 år)
Titel: Riksmarskalk, greve, ämbetsman, diplomat, en av rikets herrar
Adel/ätt: Grevliga ätten von Fersen. Grevlig 1712. Utdöd 1839
Far: Fredrik Axel von Fersen (1719-1794)
Mor: Hedvig Katarina De la Gardie (1732-1800)

Axel von Fersen

Biografi
Hans Axel von Fersen föddes på Blasieholmen i Stockholm den 4 september 1755 som son till Fredrik Axel von Fersen (36) och grevinnan Hedvig Katarina De la Gardie (23).

Utbildning
För att fullända sin uppfostran sändes han femton år gammal (1770) till läroanstalten i Braunschweig (Tyskland) och efter detta till krigsakademien i Turin (Italien). Efter detta reste han runt i de flesta av Europas länder. När han kom hem fem år senare (1775) utnämndes han till kapten vid livdragonerna. 1778 reste han tillbaka till Frankrike, där han åtta år tidigare blivit utnämnd till 'lieutenant à la suite' vid regementet Royal-Bavière och nu blivit utnämnd till överste där. Han deltog även i det amerikanska frihetskriget och utmärkte sig för mod och skicklighet. Där hjälpte han bland annat Georg Washington i kampen mot Storbritannien. När han kom tillbaka till Frankrike utnämndes han till chef för regementet Royal-Suédois. Efter detta lämnade han Frankrike för en tid för att följa med Gustav III på en resa till Italien.

Marie Antoinette
Marie Antoinette
(1755-1793)

Hjälpte kungaparet att fly
År 1788 var han åter i Frankrike där han fick uppleva franska revolutionens utbrott. Vid det franska hovet var han väl sedd och det gick rykten om att han hade en romans med Marie-Antoinette. Han försökte också hjälpa den franska kungafamiljen att fly, vilket emellertid misslyckades och kungafamiljen blev tillfångatagna och fängslade under en tid. Därefter avrättades de, Ludvig XVI den 21 januari 1793 och Marie Antoinette den 16 oktober samma år. Fersen var förkrossad och lämnade landet. I Baden slutförde han 1797 giftermålskontraktet mellan Gustav IV Adolf och prinsessan Fredrika Dorotea Vilhelmina.

Fersen fick en massa fina titlar och värdigheter i Sverige, till exempel blev han 1792 utnämnd till generalmajor, 1799 till en av rikets herrar, han blev kansler vid Uppsala akademi och år 1800 blev han serafimerriddare, 1801 riksmarskalk, 1802 generallöjtnant och 1809 general. Han deltog dessutom vid kungens frånvaro som tillförordnad ledamot i regeringen.

Fersen hade genom sin stolthet, som det sägs nästan gränsade till högdragenhet, stött sig med många människor. Efter att Gustav IV blivit avsatt var Fersen huvudman för det parti som ville sätta dennes son prins Gustav på tronen vilket dock aldrig blev av. Istället valdes den danska prinsen Karl August till svensk tronarvinge. Men när Karl August plötsligt ramlade av hästen och dog gick det rykten om att han skulle ha blivit förgiftad. Rykten cirkulerade att kanske Fersen skulle kunna vara inblandad i hans död.

Fersen skrev dagbok i stort sett hela sitt liv. På Stockholms riksarkiv finns det mer än 20 000 tätskrivna ark bevarade efter honom.

År Titel/händelse (urval)
1770 Korpral vid Livregementet till häst (dec)
1770 Löjtnant à la suite i franska regementet Royal Bavière
1771 Livdrabant (jan)
1771 Elev vid krigsskolan Carolinum i Braunschweig
1771 Elev vid militärakademien i Turin
1773 Kornett vid Smålands kavalleriregementet (mars)
1773 Löjtnant vid Smålands kavalleriregementet (aug)
1775 Kapten i armén (10 maj)
1775 Stabskapten vid Lätta dragonkåren (22 maj)
1780 Rang som mestre de camp (överste) vid tyska infanteriet i Frankrike (jan)
1780 Förste stabsadjutant hos franske generalen greve de Rochambeau (mars)
1780 Följde de franska trupper till Nordamerika
1780-1783 Deltog i nordamerikanska frihetskriget
1781 Riddare av första klassen av Kungliga Svärdsorden (RSO)
1782 Mestre de camp en second vid franska regementet Royal Deux Ponts
1782 Överste i armén och kaptenlöjtnant i survivance vid Livdrabantkåren (mars)
1783 Överstelöjtnant vid Lätta dragonkåren (juni)
1783 Överste (mestre de camp propriétaire) för franska regementet Royal Suédois (sept)
1783-1784 Följde med Gustav III:s under dennes resa till Italien och Frankrike (okt-aug)
1787 Kaptenlöjtnant vid Livdrabantkåren (17 dec)
1787 Överstelöjtnant vid adelsfanan (17 dec)
1788 Deltog i Finland 1788 i kriget mot Ryssland
1790 Gustav III:s minister för förbindelserna med franska konungaparet från nyåret
1791-1794 Vistades i Bryssel
1791 Ambassadör till kejsar Leopold II (aug-okt)
1791 Kommendör av Svärdsorden (KSO)
1792 Överste i survivance vid Husarregementet (apr)
1792 Generalmajor i armén (maj)
1793 Ambassadör hos Ludvig XVII (apr)
1797 Kommissarie vid kongressen i Rastatt (juli)
1798 Kommendör med Stora Korset av Kungliga Svärdsorden
1798-1799 Ambassadör i Karlsruhe för att utväxla giftermålskontrakten mellan Gustav IV Adolf och prinsessan Fredrika av Baden
1799 En av rikets herrar (nov)
1799 Kansler för Uppsala universitet (från dec)
1800 Ledamot av ridderskapet och adeln vid riksdagen i Norrköping
1800 Riddare och Kommendör av Kungliga Maj:ts Orden (RoKavKMO)
1804 Hedersledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna (HedLFrKA)
1809 ledamot av hertigen-regenten Karls konselj

Ihjälslagen
Vid Karl August begravning den 20 juni 1810 färdades Axel i riksmarskalkens statsvagn i sorgetåget. Ett sorl hördes från människorna som stod längs gatorna, och detta övergick snart i skrik och handgripligheter. När det började bli för hotfullt sprang Fersen in i ett närbeläget hus men han drogs snart ut igen och de misshandlade honom till döds. Ingen av de närvarande vakterna ingrep för att hjälpa honom utan de tittade åt ett annat håll. Efter att utredningar gjorts kom det så småningom fram att Karl August avlidit av ett slaganfall och inte blivit förgiftad. Först i december samma år begravdes Fersen därför högtidligt i Riddarholmskyrkan, efter att troligtvis blivit rentvådd från ryktet om att han skulle ha varit en mördare. Han blev 54 år gammal.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-30 | Uppdaterad 2020-08-17
Samtida händelser 1755 - 1810
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Svensk historia (Henrikson)
• Sveriges historia (Melin, Johansson, Hedenborg)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon